Hej! Ny här,,,eller jag har väl snokat runt lite men har inte skrivit förrän nu. Jag har tagit ett stort steg ganska nyligen , lämnade min sambo som drack varje dag och det var så infekterat och eländigt mellan oss att jag kände jag var tvungen att ta min dotter därifrån.

Och det gjorde jag och tänkte att när jag kommer ifrån honom så kommer jag att inte dricka lika mkt DÅ ska det bli ändring på mitt vindrickande också. För även om han drack varje dag och släpade hem dom där jävla boxarna hela tiden fast jag bönade och bad att han inte skulle göra det. så är sanningen den att jag har druckit hemskt mycket oxå , som en flykt från verkligheten , det va ju så lätt när det ALLTID fanns vin hemma. Nu har jag flyttat som sagt med min dotter lååångt från honom ,,,,men jag har fortsatt och dricka. Ihelgen drack jag en hel Bag in box själv! det är hemskt ....men NU känner jag mig så jävla less på att varje Måndag ha denna ångest, nu måste detta ta ett slut ,,,,men hur ? kommer jag att klara det ? jag känner ju i vilket dåligt skick jag är i !

Jag måste klara det nu ,,,jag är så less på att va orolig att nån ska fatta hur illa det är med mig , för det vet ingen...men jag fattar ändå inte hur det kan komma sig att ingen märker nåt, ? ser dom inte hur sliten jag ser ut? rödsprängda ögon , känner dom inte att jag luktar ?

Tänkte testa detta forum , behöver pepp! som tusan! jag måste måste sluta upp med detta! Jag klarade av att lämna ett destruktivt förhållande , jag räddade min dotter och mig själv från det , det vore väl faaan om jag inte ska kunna ta tag i detta ochså ..bara måste för min egen skull så klart men framförallt för min dotters skull ,,,,,hon är värd en bättre mamma än så här!

hej så länge !

Starkt av dig att lämna ett destruktivt förhållande. Nu till ditt problem. Jag tror många märker att vi dricker. Vänd på problemet. Hade du sagt till en arbetskamrat eller någon annan som du misstänker dricker för mycket? Jag har träffat många men aldrig sagt det till dom, fast jag på den tiden inte hade problem själv. Tror man måste känna varandra väldigt väl och ändå är det svårt. Fortsätt läsa här på forumet. Ju mer vi kan om ett problem ju bättre möjligheter finns att lösa det, eller hur? Du är säkert en jättefin mamma, och ni får det ännu bättre när du känner dig nöjdare med dig själv och ditt liv...Kram

Flake

Tack miss lyckad :) Nej jag har heller aldrig sagt nåt till ngn som jag vet dricker för mycket så du har helt rätt! Förutom mitt ex såklart och han tog dessutom en hel del starka smärtstillande tabletter så jag va alltid jätteorolig över honom ,,,jobbigt men han tog mig aldrig på allvar ,,inte ens då jag själv insåg att jag drack för mycket och ville ha hans hjälp gnm att inte släpa hem en massa vin....då insåg jag att det fanns ingen respekt kvar och att han va djupt nere i träsket och jag va tvungen och rädda mig själv ! och nu hoppas jag inte att det är för sent :( för min egen skull....
jag ska fortsätta läsa här , det hjälper man inser att man är långt ifrån ensam ,,,gud det är så vanligt ! hemskt egentligen ! Kram !

Hej o välkommen, tycker oxå det är starkt av dig att lämna ditt destruktiva förhållande. Jag har gjort detsamma en gång. Du kan läsa i dom många trådarna om hur andra gjort och hur många vi är som kämpar med ademonen, du är verkligen inte ensam. Jag ser direkt om en person är det minsta onykter och dessutom luktar det oxå. Blir även fundersam på ständigt pastillätande människor som äter viol , läkerol mm. Men det är ju inget jag säger till dom precis. Själv snaskade jag pastiller i tron att det skulle dölja fylla eller baksmällelukt. Barnen är ju det viktigaste vi har, och du har tagit ett stort steg framåt. Kanske du med hjälp av detta forum får hjälp att fortsätta din väg framåt för dig o din dotter. Lycka till o kram