Närkontakten medhjärnan försvinner!

Jag har haft ett lågvattenmärke. Denna måndagen efter en fantastisk helg när jag hade fest och firade en högtidsdag. Plötsligt orkade jag inte längre jag skulle bli ensam kvar och ta hand om allt för familjen skulle iväg tidigt, samtidigt kände jag att jag höll på att få feber
Jag satte mig i bilen väntade tills jag var körbar ( hat mätare) körde sedan hem före alla andra och när jag kom fram vid 05 på morgonen så tog jag två sömntablett och en flaska vin , lite drygt .
Min yngste son upptäckte mig bredvid sängen och jag var inte kontaktbar . Det var en traumatisk upplevelse för honom . Min man ringde nån orosammälam till nån missbruksenhet, själv ramlade jag runt lite och fick hemska blåmärken, men klädde på mig och gick en långpromenad med hunden där jag la mig en stund i solen .
Jag ville inte riva upp himmel o jord men nu är det gjort och jag kommer inte ur det stora pådrag som familjen nu med kärlek ( delvis , ett barn är mycket anklagande)
Grejen är den att jag har haft en ångestfylld sommar med svek från min man o han har fått bakom ryggen på mig . Något som verkar ha upphört nu men som har gett mig ständig ångest.
2 gånger på denna tid har jag druckit mig i okontrollerat skick , när känslorna blivit för svåra . Idag ingen alkohol och jag har lovet att ta tag i mina problem för barnen är rädda .
Jag måste bara hitta en väg ut som är hållbar

Har inte svårt att socialdricka det är när jag i min ensamhet skall ta död på ångesten som det ballar ur.
Har svettats o frusit i ett dygn nu och mår förfärligt ! Majaella

@Majaella Stackars, stackars dig ❤️ Nu får man nog säga att du har nått din botten. Nu finns det bara en väg - uppåt! Bra att du nu ska få hjälp via missbruksenheten. Ta all hjälp du kan! Men du måste verkligen vilja själv också. Inifrån och ut.

Boosta din motivation genom att skriva plus- och minuslistor. Plus med att dricka, respektive minus med att dricka. Plus med att vara nykter, respektive minus med att vara nykter. Ingen annan kan göra jobbet åt dig - du måste göra det! Och skriv mycket här, ta följe med någon annan nynykter. Växeldra varandra. Ibland behöver du gruppgemenskapen och ibland behöver gruppen dig.

Tyvärr kan man inte välja att bara dricka socialt. Har man druckit sig till ett missbruk finns bara en enda utväg - aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

@Andrahalvlek tack, jag antar att så är läget även om jag just nu gärna vill ”skylla på ” att jag långsamt blivit nerbruten i mitt förhållande ( vilket också är sant, men som bara är en förklaring, inget försvar )

@Majaella så modigt och ärligt du beskriver det som har hänt. En obehaglig situation för dig och din familj, verkligen, och nu måste du hitta en väg ut ur detta och in i något nytt, där du hanterar livets upp- och nedgångar på andra sätt. Den här hållbarheten du beskriver, vad är det du ser framför dig att du behöver göra för att komma dit? Och har du något/några första steg?

Ett tillägg: att leva i en relation med någon som bryter ned en kan verkligen skapa stora behov av flykt och lindring, och det är inte ovanligt att alkohol kommer in som en kortsiktig lösning på en stort och svårt problem. Vill du berätta mer om hur du har det/har haft det i din relation?

Jag har pratat i telefon med missbruksenheten Den som jag pratade med han sa efter att jag berättat min historia att det lät som att jag var den som fått ta på mig ”syndabock-rollen” i familjen. Att det var en ”elefant i rummet” . Att det låter som att jag lever med en narcissistisk person som bara ser till sina egna behov och använder , eller har använt mig som en person som bara skall finnas till för andra och aldrig ”vara besvärlig” ställa frågor, vara arg, ledsen eller ställa krav , för då har jag bemötts med stor ilska. Jag vet inte riktigt vad han menade men det skall bli intressant att gå dit.
Min strategi är att börja träna, bli mer självisk, vila mycket, aldrig mera ta till alkohol när jag mår dåligt, börja ta antidepressiva en tid för min malande ångest,( ist för annat ångestdämpande) gå till psykolog, för att sedan förhoppningsvis orka ta itu med eller förändra min relation, som tydligen är skadlig för mig? Så får jag hoppas att skadorna inte är så svåra på mig att de inte går att reparera.

@Majaella Låter klokt alltihop! Ingenting är det bråttom med, låt tiden göra sitt. Det enda viktiga är att låta bli att ta det första glaset. Lista en topp fem över fyllesynder och ryt till alkoholdjävulen när hen börjar viska ”bara ett glas, så farligt var det nog inte”. Ryt ”NEJ, minns du…”

Här får du mitt motto: Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

Åh, så ledsamt att höra Majaela. Jag hoppas att du kan få hjälp nu så att du går ordning på dina känslor, eller fattar att du har rätt till dina känslor och att vara trött. Du skulle bli ensam kvar med allt som skulle fixas. Jag tror att det där du gjorde också kom sig av att du är utarbetad och det är ju helt galet att blanda vin och sömntabletter. Farligt till och med. När man gör sådär, dricker en flaska vin 5 på morgonen , tror jag inte att det bara är beroendet som talar. Jag har upplevt det själv, det blir som en besatthet att dricka. Helt galet beteende som är svårt att förstå sig på.
Nu blev du upptäckt också. Ta det som positivt och få den spark i ändan som du behöver för att sluta dricka. Jag tror inte att du kommer att få ordning på tankar och känslor om du fortsätter att dricka. Den på beroendeenheten sa att det låter som om du lever med en narcissist och jag har ju läst dina tidigare inlägg. Vad tror du själv? Fick höra en ganska förfärlig historia om er förhållande för nån månad sedan. Har funderat på om det var dig och din man det handlade om Majaela, men jag tror inte riktigt det.
Du är i en lite dålig position just nu och du behöver egentligen allt självförtroende du kan uppbåda. Slammen över att dricka hjälper inte till och dessutom så har jag fått intrycket av att din familj inte riktigt klyfter dig, snarare tvärtom.
Jag tror att du kan hitta det dörinne. Kvinnan som inte tar skit. Stå på dig och ha det så fint nu. Du kan och du är värd att må bra.

@Sisyfos ,
Hej
Jo det var nog min historia och ja jag har verkligen fått en spark i ändan att något måste göras och allra först börja med mig själv.
Jag är ju lite svag just nu och i en väldigt dålig position att varken tycka eller göra något åt någonting . Jag är också rädd om anonymiteten och känner att jag inte riktigt här kan berätta allt.
Jag ligger nu på morgontimmar och funderar över om det är min hjärna som äger mig eller om det är jag som äger min hjärna.
Du tipsade mig in Närvaropodden då och jag har snart lyssnat på alla avsnitt .
Nu när jag är på botten är han snäll och skall stötta mig fullt ut ( säger han)
Att han har gjort något fel finns inte på kartan, det här får jag själv ta ansvar för, men han säger att han skall stötta mig . Han har stöttat mig genom att själv dricka ett par öl eller ett par glas vin, varje kväll ( !) sedan mitt sammanbrott han har också stöttat mig genom att ha samtal med barnen om mig. Säkert har han där gett en bild av att vara den fantastiskt stöttande maken och att alla skall nu hjälpa den här svaga familjemedlemmen.
Jag skall väl vara tacksam för detta men undrar hur framtiden kommer bli.
Nog om honom . Jag får försöka fokusera på mig själv och mitt välmående istället .
Mitt i alltihop så blir jag rädd att det faktiskt är jag som är ”galen ” och har hittat på allt i min hjärna .
Majaela

Tror kanske inte att den historien var din ändå. Tror det bara fanns ett barn där. Mannen dör kom med ordentliga hot. Finns säkert fler personer som utnyttjar och manipulerar andra i sin närhet. Det är hemskt att du börjar ifrågasätta dig själv i vad som är sant.
Du måste sluta dricka för att få ordning på tankar och känslor också. När jag drack var det så rörigt i mitt huvud. Det var svårt att hitta fokus och en väg framåt. Och just det är lätt att dricka på, att vara villrådig och inte veta vart man ska. Om man ska se det positivt så kanske du nu kan få stöttning i att sluta dricka, men din mans strategi är ju galen.
Glöm inte att du faktiskt slutade en period. Jag tror att du behöver vara helt nykter för att börja se klart på tillvaron. Prata själv med barnen, men utifrån vad du tidigare skrivit så blir jag lite bekymrad över din ”roll” i familjen.
I en sund familj lyfter man varandra, man hackar inte där det gör som ondast. Jag växte upp i en familj där det var mycket gräl, men maktbalansen var nog ändå okej. Väldigt onödigt med dessa gräl dock, där den som grälar sårar där det gör mest ont. Det tycks utifrån det du skriver vara en annan maktbalans hos er, där du är längst ner. Ta en titt på ”Den tatuerade änkan” på SVT öppet arkiv. Kanske kan du hitta viss igenkänning, om inte så är den i alla fall sevärd och kul.
Och ja, ta hand om dig. Se alla dina fördelar och allt bra du gör och har gjort. Jag tror att du också är lite för trött för att se klart.
Hoppas du kan få hjälp av nån utomstående som kan hjälpa dig att se vad som händer omkring dig. Du är värd så mycket mer än att vara trött, ledsen och dricka.

Hej.
Idag tänker jag sätta gröna bockar en dag i taget . Jag är nu med i forskningsgruppen här och ska få hjälp att vända mina tankar . Känns nu positivt .
Det enda som inte är positivt är att de skulle sms a i morse klockan 09.00 och inget mess kom.
Hade verkligen sett fram emot detta och en ny start . Hoppas de kommer igång i morgon:
Det gäller 8 veckor framåt ! Hoppas hoppas det blir en vändning nu ! ✅

Jag är inte ledsen längre , jag är heller inte ångestfylld längre . Kanske är det de antidepressiva som hjälper mig. Jag önskar jag fick ett arv som i ”den tatuerade” änkan så att jag bara kunnat packa min väska och gå. Den var lite kul att se @Sisyfos🤗
Nya utmaningar kommer varje dag men jag hoppas kunna stå emot.
Igår kände jag vid två tillfällen ett flyktigt sug, men gick snabbt över med en liten godisbit .
Fortsättning följer . Får se om forskningsgruppen hör av sig idag då…? Online hjälp ..kognitiv behandling . Vi får se

Roligt att du gillade den, @Majaela. Hon hade släppt skammen, hon. Skönt att du mår lite bättre och hoppas att de hör av sig nu. Det här är ju en lite tuff period överlag tror jag. Alla verkar vara så trötta och slutkörda. Ganska slarvigt tänker jag av ett forskningsprojekt som arbetar med alkoholproblematik att inte höra av sig när man sagt. De borde ha god kännedom om triggers.
Lycka till nu! Det finns ett liv efter och även om jag just nu på sätt och vis kan känna en längtan av att stänga av totalt, så finns det inte längre som alternativ och att vila utan alkohol är nog bland det skönaste som finns. Ha en fin jul!

Idag blev det heller inget samtal från den digitala forskningsstudien, de skulle skicka sms varje morgon kl09.00. Jag blir besviken
Tyvärr föll jag redan andra dagen så nu får jag börja om imorgon ,
Var så väldigt effektiv idag och köpte, och kämpade för julklappar till alla hela dagen, med mera, kom sedan hem till ett hem, där mannen ligger i soffan och köket i kaos. Inget ovanligt i och för sig men sen efter
en högljudd utskällning ovanpå det, för att jag är syrlig i mina kommentarer, tog jag en cognac av ren lindring. Men jag vet att jag är den som väljer vad jag gör, men jag blev svag och min långsiktiga plan är ändå att jag skall ändra på sådana här situationer.

@Sisyfos, tack för ditt ”lycka till” även om det gick sisådär.. men jag har i allafall en vilja nu och känner mig lite starkare, liite.
Så stark Du är som trots som du säger tuffa tider inte väljer att medicinera bort det. 👏🏼

@Majaella Vad tråkigt att programmet inte startat upp som det var sagt, förstår att det blev en besvikelse för dig när du laddat för att dra igång. Jag har meddelat forskargruppen och de ska kika på vad som kan ha hänt, återkommer så snart vi vet något mer.

@Majaella Fått svar nu! Det var något som gått snett från deras sida och du var inte ensam om att inte ha fått dina sms. Tack vare att du uppmärksammade det är det nu löst och alla (inklusive du) borde få sms inom någon timme. Om det fortsätter strula så kommer de att höra av sig. Forskarna hälsar och tackar för hjälpen!

Jag har tillslut kommit fram till att min man inte älskat mig längre och har sedan många år bara utnyttjat mig som organisatör, som går att behandla hur illa som helst utan att han blir lämnad. Istället fortsätter jag ställa upp arbeta fixa och dricker istället i smyg . Det är kanske vanligt med kärlekslösa förhållanden, men jag tror att jag har använt alkohol för att döva den insikten samtidigt som jag har skött allt, jobb, familj , hus, ekonomi mm. Sorgen är hemsk, och det känns som man går sönder i själen.. allt man trott på, och kämpat för, är liksom söndertrasat och stampat på. Men jag tror att det ska göra ont, ordentligt, för att man ska inse att det inte är ok att bli behandlad så. Nu måste jag ta tag i mig själv igen, och ändra på hur jag ser på saker. Just nu är det svårt . Har svårt för att känna glädje i att vara hemma. Inte ens träffa familjen känns roligt . Jag känner att de ser på mig som den stackars ynkliga mamman med alkoholproblem.Jag har vuxna barn, de är fina men ingen ser igenom hur jag blir behandlad. Dessutom sker ju inte de fula dragen då de är hemma, fasaden hålls och de är helt manipulerade av min man . Jag vill inte träffa dem längre och känner en stor sorg i bröstet .
Jobbet är min fristad, där känner jag mig mycket omtyckt och är respekterad, men att åka hem från jobbet tar emot.
Men jag dock inte ångest längre tack o lov. Tror att det var i chockfasen som höll på från maj , när min man hade en affär, till nära nog oktober.
Sen var ångesten plötsligt borta
Någon skrev att mina känslor kunde vara a-jävulen som ville ge mig en anledning att dricka och tycka synd om mig själv. Men jag har svårt att tro att hen har SÅ stor makt över hjärnan .
Ialla fall jag skall ta mig ur det här och jag skall vara så nykter som möjligt . Bra med forskningsstudien som belyser hur man tänker kring alkohol.

När trauman finns där och man åker bergochdalbanan på autopilot och den berömda droppen faller då verkar det som att kroppen kickar igång sitt försvar.
Kroppens försvar när du inte klarar försvara den är något fantastisk
Att den stänger ner ..
Vilket känns som en räddning för själen
Helt plötsligt berörs jag inte mer
Jag är fortfarande sårad ,
den enorma sorgen finns där men. Jag accepterar det.. kroppens försvar stänger ner mot det som hade skadat den mer
Där och då man bara vet man vad blev droppen.. kroppen kände nog i vilken händelse som blev nog. Helt plötsligt det är som en stor stoppskylt står framför som man inte kan ta sig förbi..
Känslan av att man är klar och
Man har fått nog eller det kroppen som med hela sitt väsen visar att den har fått nog.
Jag längtar och tror att jag ska kunna känna äkta glädje igen men jag ser en lång väg framför mig att komma dit, (är bara deprimerad nu. )
För att klara det och få självrespekt förstår jag att måste jag hålla mig ifrån att döva mina känslor med alkohol .

@Majaella Det gör mig ont att läsa, men så bra att du kommit till din insikt. Styrkekramar i massor till dig❤️❤️❤️! Vi finns här på forumet och jag stöttar allt vad jag kan! Det kommer gå bra till slut, bara alkoholen kommer bort helt så att du har styrkan. Massor av kramar 🥰