Jag har ett problem med alkohol, som har växt de senaste åren. Jag dricker inte på vardagar men på helger älska jag att dricka vin. Inte en helg har jag varit vit.

Problemet uppstår på fester då jag inte har en gräns utan blir alltid för full. Detta är väldigt tråkigt då jag ständigt gör bort mig inför allt och alla. Detta har resulterat i att ja nästan alltid är hemma på helgerna och säger nej till fester för att inte vakna upp med ångest dagen efter. Imprincip alla har sett mig kanonfull och jag mår jättedåligt över detta.
Det finns tillfällen när man inte kan säga att man är sjuk utan måste följa med på fest. Min sambo tycker ju detta är väldigt jobbigt och ja tror att han kanske lämnar mig om ja fortsätter. Jag skulle inte klara av det, han är min livs kärlek. Men varför ska de då vara så svårt att vara nykter? Varje v tänker jag att ja ska ha en vit helg, men när fredagen närmar sig går jag alltid till bolaget och köper vin.
På jobbet är de AW varje fredag och alla i min krets älskar att festa och dricka alkohol, men dom kan hantera det. Hur ska ja klara av att varje nykter när alla andra dricker?

Summan av kardemumman är att jag måste sluta, jag vill inte att anledningen ska vara för att min sambo vill lämna mig utan jag måste gör det nu! Min sambo ser ingen framtid med barn om jag fortsätter såhär, vilket är väldigt sårande för mig.

Jag tror att mitt problem kommer ifrån att jag började dricka tidigt och att alkolism finns i släkten. Samt att jag är en känsloperson som funderar för mycket. Just därför tycker jag de är så skönt att dricka vin för att koppla bort alla känslor. Finns det något annat man kan göra för att koppla bort de? Förutom träna.
I tonåren hade jag problem med ätstörningar och tränade för mycket, allt de där är ett minne blott nu men jag tog mig igenom det. Därför tycker jag att jag borde klara av mitt alkoholproblem också. Men på något sätt känns det svårare? Att man ska hamna i livets alla fällor....
Jag har bestämt mig för att gå och prata med en psykolog för att ventilera av mig allt som jag har sparat på. Jag har också för 1000 ggn sagt till min sambo att jag inte ska dricka mera, han tror mig förstås inte men jag måste fortsätta försöka bli en bättre människa.
Jag är superkinkig med mat och äter långsamt, men alkoholen är de tvärt om, jag dricker allt och fort. Det är sjukligt och jag måste sluta nu!

Karin01

Kändes det bättre igårkväll?

Jag låg i sängen och kollade på serier hela dagen och kvällen.
Har tänkt förvånansvärt lite på helgens incident. Kanske är det ren överlevnadsinstinkt att bara blicka framåt för att jag vet att jag kan gå ner mig totalt om jag tänker på den faktiska sanningen.
Har en AW på onsdag, middagar på torsdag och fredag och ett födelsedagskalas för en släkting på lördag. Alltid så mycket "event" just innan jul.

Unicorn

Det känns mycket bättre idag! Gårdagen kändes precis likadan och hemsk som dagen efter senaste festen.. Kontentan är väl att jag måste hela tiden fort kämpa med mitt alkoholintag för alltid I guess.
Min plan är att (förutom att fort skriva här) bara dricka 2 glas och aldrig bli berusad, dricker jag 3 kommer det 4 glaset snabbt inpå och allt därefter är katastrof. Så jag måste lära mig att njuta av vin i små mängde om jag ska kunna dricka över huvud taget. Dom här små flaskorna på Systembolaget är perfekt! Allt som jag har hemma varesig det är godis eller alkohol äts eller dricks upp, så de finns inget barskåp hos mig inte.
Skönt, de där kommer gå över, se till att skapa bra händelser och minnen med alkohol så har du snart glömt det! Det låter som du har mkt på G, vad kul! Jul och nyår är ju en prövning för oss med alkoholproblem.
Jag ska på en mini AW på tor och middag på lörd, tror det kommer gå bra, men kommer va sugen på att dricka mer än 2 glas men jag måste vänja mig :).
Har du någon plan för att lösa dina alkoholproblem?

Karin01

Vad bra att det släppte och kändes bättre!
Låter som att du har en bra plan, jag tror på dig!
Logiken säger ju att jag borde sluta dricka helt, men det är ju så jäkla synd när jag vill måttlighetsdricka.
Behöver strama åt mina regler ännu mer. Ibland har jag tagit tre glas för att jag känt efter två att "det här går ju bra", men sen blir tre snabbt fyra och fler. Så två är en gräns där jag fortfarande reflekterar nyktert. Ska dricka vin på restaurang på torsdag, känner mig trygg i den miljön. Hoppar dock över AW'n på onsdag för det känns som en situation som kan spåra ur då de bokat nåt ställe med spel och dylikt och jag inte är något jättestort fan av sådant och säkert skulle lägga mest tid på mitt glas.

Unicorn

Förstår precis vad du skriver! Jag har också en gräns vid 2 glas, dock känns de alltid så trevligt vid 2 så man är sugen på ett till osv!
Jag känner mig mkt piggare och fräschare efter att stramat in mitt intag, vilket gör att måndagarna är mkt lättare att hantera nu :). Tankarna börjar vandra mot julfest och nyårsfest? En kanonfylla där får bara inte inträffa!
Jag borde egentligen inte heller dricka alkohol överhuvudtaget, jag har inte kunnat hantera alkohol sedan första ggn jag var på en fest. De gånger de går bra är när jag är hemma och avslappnad eller är på resturang, kanske ska man nöja sig där? :) Hur högt iq har man kan man undra!
Jag var på en jätteintressant föreläsning förra v och då sa person att handlingarna vi gör idag leder till de vi gör imorgon, de har jag tänkt mkt på de senaste dagarna.

Karin01

Lät som en intressant föreläsning.
Hur länge är det du har klarat nu utan fyllor?

Unicorn

Som sagt de funkar väldigt bra att dricka vin på hemmaplan, men i lummiga och festliga miljöer så tappar jag det. Det är så synd att alla bara ser när mig när jag är kanonfull, gjort så många felsteg att man nästan börjar förneka dom?!
Hur ska man då fylla de tomrum som alkohol lämnar sig om man inte dricker?
Mitt självförtroende har den senaste tiden inte varit på topp och de finns oändligt många anledningar till att köpa vin till helgen.
Hur känns de för dig nu när de gått några dagar sedan din senaste fylla?

Karin01

Fyra veckor är ju kanon.
Jag mår bättre nu, men tror jag att direkt bara stålsatte mig och såg framåt för att inte fastna i ångesten. På något märkligt sätt känns det dock inte bra att jag reagerar så, för fyllecell bör inte vara något som man bara viftar ifrån sig.

Brukar känna likadant. Att det är så synd med människor som bara varit med när det spårat och inte sett alla gånger man hanterar alkoholen som vem som helst.

Vad tror du att självförtroendedippen beror på?

Chefwithproblem

Hej, Väldigt inspirerande att läsa om era problem, tro det eller ej. Jag är i samma sits och har varit under en lång period i mitt liv. Min sambo och jag har varit tillsammans i snart 5 år, och jag kan säga att jag ställt till det mer än en gång. Och idag kom jag hem från en resa som vi gjorde i jobbet(köpenhamn). Gick inge vidare då jag som vanligt gjorde bort mig och skämde ut mig. Mitt problem dock är att jag kan inte knipsa av bandet helt til alkoholen, har haft uppehåll på 1 - 1,5år utan problem, men så kommer det dagar då man sätts i situationer där det är lätt att falla tillbaka. Jag jobbar i restaurant branschen som gör det hela lite mer utmanande då jag har tillgång til alkohol varje dag. De som stör mig är att jag lovat min sambo, säkert 100ggr att jag skall sluta göra dem här dunderfyllorna. Men varje gång jag lyckats hålla mig i schack i 6månader eller mer så blir det ett kärt återfall som resulterar i en väldig stor hög med ångest, för att jag vet att jag vid det här laget borde klara mig från det här. Har ett stort stöd från 2 av mina närmsta kollegor då vi alla har samma problem, men ibland så går det inte bara längre. Ett annat problem är att min sambo också jobbar i restaurantbranschen men hon kan i vart fall hålla sina alkoholvanor i styr. E väldigt tacksam efter att idag hittat denna sida och speciellt eran diskussion som jag nu suttit å läst, hoppas att jag kommer att gå in här fler gånger å att det inte bara blir en engångsförteelse.

Unicorn

Jag är likadan. Varje ggn jag åstadkommit ett rejält fylleslag så är det ofta så illa att ja inte kan tänka på det, och förfinar historien för mig själv, helt sjukt! Men jag tror man gör de av självbevarelsedrift, sanningen är för tuff att ta in.
Självförtroendedippen handlar dels i att ja bytte jobb för ett tag sen där jag inte alls trivt och det har sänkt mig, nu ska ja säga upp mig på fre, och de är också rätt tufft! Att göra folk besvikna som satsat på en.
Jag bryr mig extremt mkt vad andra tkr om mig vilket är väldigt jobbigt när man har alkoholproblem, samt att säga upp sig..
Meen av självbevarelsedrift så måste ja byta så de kommer bli bättre :)
Dippen har säker också att göra att ja känt mitt alkoholproblem mer påtagligt och att jag har bränt en del broar som jag skäms så mkt för. De går såklart att åtgärda men jg orkar inte ta i de nu, utan detta måste läka tills ja känner mig starkare!
Hur är de med ditt självförtroende?

Unicorn

Hej och välkommen!
Jag måste säga starkt av dig att hålla dig nykter så länge! En helg känns nog svårt för mig.
Vad fick dig att börja dricka igen?
Förstår att de måste jättesvårt att jobba så nära alkoholen, ungefär som att va sockerberoendet och jobba på fik!
Ångesten är något vi alla här delar och den växer sig stark med åldern... De enda som funkar för mig är promenader och träna, dricka te och bad.
Jag har inte brutit med alkoholen utan hoppas att ja ska lära mig att vara nykter då och då och dricka måttligt. Änsålänge så stannar jag helst hemma och dricker vin, behärskar och ingen kan va sur dagen efter.
Tycker du ska stanna kvar på sidan och läsa många trådar, man får perspektiv :)

Chefwithproblem

Tack för svar Unicorn. Egentligen var det kanske en dum ide att åka til Köpenhamn med 20 kollegor som inte har problem med alkoholen(men har klarat sånt för utan problem), har väldigt svårt när det finns så mycket runt omkring som triggar en till att kanske bara ta ett glas, om de klarar det så gör väl jag det också. Nu blev det dessvärre lite mer än bara ett glas vin. Senast det här skedde var 20januari i år, så har väl ändå klarat mig ganska bra, men vill så gärna kunna se min sambo i ögonen och veta att hon kan lita på mig. Den här sidan känns som ett steg i rätt riktning, måste få lite persepktiv... :)

Karin01

Vad modigt av dig att säga upp dig. Inom vilken bransch jobbar du?
Låter rimligt att du inte orkar ta tag i det nu. Med nytt jobb och full koll på alkoholen så har du nog tillräckligt att anpassa dig efter.
Jag skulle klassa mitt självförtroende som ganska gott. Jag sliter nog mer med självkänslan. Jag är relativt glad över vem jag är när jag är nykter, men eftersom det kommer fram en fullkomlig idiot när jag är full så sjunker mitt egenvärde efter varje fylla och efter varje person som sett mig sådan. Kanske låter luddigt?

Unicorn

Ja det var rätt tufft faktiskt! Hoppas att det ska bli bättre nu :). Jag jobbar inom byggbranschen så det är väldigt tacksamt för de finns gott om jobb överallt, nackdelen är att det är väldigt stressigt!
Jag förstår vad du menar, det var nog självkänslan jag syftade på egentligen också som är mitt problem. Jag är också glad för den jag är och mina principer osv. Jag har bara en nackdel och det är alkoholen... kanske ska man vara glad att de bara är ett problem, dock är ett stort problem när typ senare 10 åren har handlat om fest och fylla. Jag är verkligen en känsloperson som bryr sig extremt mkt om vad andra tycker och behöver mkt bekräftelse, ett sne steg med fyllan sänker mig långt ner i avgrunden! Att man vågar utsätta sig för det?
Samtidigt är de bästa och sämsta tillfällena varit i samband med alkohol, du förstår säkert vad jag menar!
Ska de bli skönt med en lugn helg för dig? :)

Galenpannan87

Tack för att ni delar med er. Är i samma sits jag med! När jag väl börjar dricka så finns inget stopp. Jag blir så glad och party. Dagen efter ångest. Nu är det slut på det!

Kämpa på, jag tror på er!

Unicorn

Jag blir också glad och bekymmerslös med alkohol! Underbar känsla till en början, innan baksidorna visar sig.
Jag trodde innan jag besökte denna sidans att de bara kan finnas en person som jag? Som har så dålig relation till alkohol.
Kämpa på du också :)

Karin01

Helgen gick fint. Hoppade över vinet i fredags och igår drack jag men kände att jag hade full kontroll. Nu blir det en lugn vecka där nästa prövning blir AW och middag på fredag.
Hur har helgen gått för dig?

Unicorn

I fredags var jag hemma och drack 2 glas vin och en öl. Hade inga planer utan var ensam hemma och kolla på serie och myste i soffan.
Igår gick jag och sambo med en kompis ut på ny restaurang i stan. Hemma hos oss drack jag 1,5 glas rödvin. På restaurangen (som var tipp topp) drack vi öl innan vi fick bord, jag tog en liten öl. Vi delade en flaska rött till maten. Efter resraurangbesöket gick vi vidare och tog en öl på ett annat ställe, jag tog en liten öl. Efter detta gick vi mätta och belåtna hem och kika lite på serier innan vi gick och la oss :) Sov i 10h i godan ro och jättenöjd över mig själv igår!
Läste om din helg på din tråd, skönt att vi skötte oss med alkoholen och kan hålla huvudet högt idag :).
Dessa ständiga prövningar, men du kommer fixa de! En repris från gårdagen så är du hemma :)

Buster

Känner igen mig i din text! Är precis samma här.är oxå "känslo" människa och tänkte mycket. Jag har ända sen min alkoholdebut druckit för mkt.blir alltid fullast och gör bort mig osv.jag har försökt att dra ner och tänka att jag ska ta de lungt varannan vatten osv men det slutar ändå med att man är kanon. Tror att det är svårt att ändra om man har det i sig.har även släkt som dricker på samma sätt så tror man har de lite i generna med.även om man klarar att dricka lungt och va lagom full ibland så faller man ändå tillbaka på kanonfylla och bortgörningar förr eller senare så jag har bestämt mig efter denna helg att nu får de va bra!

Bettyboop70

Hej

Är ny här :) Känns så skönt att läsa att det inte bara jag som har problem med alkoholen, att jag liksom dricker alldeles för mycket när jag väl dricker.....först blir jag glad och upprymd och efter 2-3 glas blir jag berusad och vill dricka ännu mera ...men dagen efter är det bara ångest och sängliggande för att jag ballat ur kvällen innan sagt dumma saker och ibland skämt ut mig...det känns inte alls roligt....denna helgen har jag inte druckit alls och det känns väldigt skönt...min man däremot har tagit sig lite wiskey och jag känner mig störd, irriterad på honom när jag sitter och lyssnar på honom då jag hör att han är lite berusad...vi är ju inte på samma nivå då och det upplever jag som jobbigt.....för nu hör jag själv hur man blir när alkoholen #pratar# lite tjatig och jobbig..fast man själv inte upplever sig sådan......