Jag har panik och jag vet inte vart eller vem jag ska vända mig till, men jag hittade denna sida på internet och jag måste verkligen få hjälp med mitt drickande. Jag är 18 år och dricker alldeles för mycket och för ofta och går även på sertralin. Jag mår så fruktansvärt dåligt men så fort jag får i mig alkohol så blir allt bra, men dagen efter så blir min ångest fruktansvärd för jag gör så fruktansvärt dumma saker. Jag vet ju själv att den enda lösningen är att bli helt nykter men det är så svårt. Jag har sån ångest hjälp mig. Dessutom så tar pengarna slut och när jag väl börjat dricka så skiter jag i om pengarna tar slut, men ångesten kommer dagen efter när jag kollar mitt konto. När jag dricker så blir jag en helt annan person och jag vill verkligen sluta dricka helt men det är så fruktansvärt svårt. Detta är inte heller en period "som alla ungdomar har ibland" utan detta är ett rop på hjälp för jag är inte som alla andra ungdomar som bara kan ta ett glas vin, det funkar inte för mig. Jag mår förjävligt och behöver råd och tips för att lägga av med alkoholen helt :(

Hej Mira och välkommen till Forumet! Här ska du hänga när suget kommer (och även annars också)! Om du vill, kommer du säkert att få hjälp att hjälpa dig själv här och bli till glädje för andra i liknande situation. Du framstår som ärlig och modig och med det kommer du långt.
/Dionysa.

Frihet

18 år och sådan självinsikt!!! Och som Dionysa skriver- modig är du oxå.
Jag är för ny för att kunna ge bästa råden, men jag hör dig och välkomnar dig.
Jag läste och läste i andras trådar för att förstå, finna inspiration i deras styrka och det finns gott om kloka personer med råd och tips.
Det finns även annan hjälp att få om detta inte känns tillräckligt. I min tråd gav Ikaros mig tips om vart man kan vända sig om du vill prata med någon.
Ta hand om dig idag och fortsätt skriv!

Välkommen , säger som ovan. Häng här, men var inte rädd för att söka mer hjälp. Tex inom psykiatrin el. Beroendeenheten. Det är så skönt bär man får hjälp. Kram till dig

Hej Mira
Känner igen mig i dig trots att det skiljer 54 år mellan oss. Jag var fast i alkoholen mycket tidigt och upplevde det du beskriver. Men, jag förstod inte vad du nu inser utan fortsatte att dricka mer och mer. Alla, jag själv och andra i min omgivning tog skada. Lyckades ibland resa mig men flaskan fannns och finnns fortfarande där. Numera är jag periodare med långt mellan perioderna.

Du vill ha hjälp. Mycket klokt och insiktsfulllt eftersom hjälp finnns som kan ta dig ifrån att hamna i alkoholberoendets helvete.
Den hjälp jag vill rekommendera är allt som står till buds och att du högprioriterar det. Du har det här forumet, skriv här hur du mår vi är många som kommer att följa dig. Kontakta gärna AA, Alkoholrådgivningen i din kommun, IOGT-NTO, Beroendekliniker, tala gärna med dina näsrtstående om dina problem, osv osv

Jag är övertygad om att du liksom jag har den typ av alkoholberoende som betecknas som typ2 alkoholism (gooogla gärna på begreppet) Vi är i princip fast i alkoholen redan efter första fyllan medan det för andra kan ta år att utveckla en alkoholism om det ens gör det. Allt är en fråga om gener och vi råkar ha en genuppsättning som gör att vi är överkänsliga mot alkohol. Jämför det gärna med diabetes.

Och min vän känn ingen skam för detta. Du har alla möjligheter att utveckla ett bra liv. Du har också hjälpt mig genom att få mig att tänka tillbaks. Jag hade inte förståndet och insikten att göra något när jag hade det som du. Jag beundrar verkligen din klokhet och insikt.

Med sympati
Ikaros

Gunda

Jag blir imponerad av dig och att du redan vid så unga år har en sån insikt.
Du har möjligheter till en fin framtid bara du får den hjälpen du behöver.
Ta vara på orden som flera här har skrivit, att ta hjälp utifrån se till att du får hjälp av
sådana du litar på och som inte fördömer utan vill stötta och hjälpa. Ta hjälp av
professionella som tex beroendeenheten m.f.
Läs här, du kommer att få stöd av vad andra skriver.
Önskar och hoppas för din skull att du hittar din väg ut ur A-djävulens grepp.
kram

Mira

Åh detta var precis vad jag behövde, jag vill verkligen ta tag i mitt alkoholmissbruk. Det går alkoholism i min släkt och som du skrev så går det ju i generna tyvärr. Men även om jag så gärna vill sluta så dricker jag ändå för så fort jag får i mig alkohol så blir allt bra, men när ja sedan nyktrar till så börjar jag älta allt jag gjort o så fortsätter det. I början så var alkoholen en social grej men nu bryr jag mig inte längre om det sociala utan bara om alkoholen, jag vet koncekvenserna men ändå så gör jag det, jag känner mig så dum och misslyckad att jag gör samma sak om och om igen, som att min hjärna inte fattar. Alkoholen gör bara så att jag får mer ångest och det vet jag mycket väl men samtidigt så kan alkoholen också vara en av mina bästa vänner :( men jag vill verkligen försöka bli nykter men jag tycker det är oerhört jobbigt att prata om det med en psykolog tex, jag har alltid tyckt sådant är jobbigt. Därför känner jag att det känns skönare att skriva av sig här och jag är glad att jag hittade hit och läst många forum och känner igen mig i otroligt många oavsett åldersskillnaden. Tack!!! / Mira