Ny här. Har läst i olika trådar. Alla olika trådar som finns här. Så blir jag ännu en. Vill jag hoppas, för vad jag läst mig till så är man kvar och kämpar så länge man är kvar här. - Eller tittar numera nyktra in ibland och hejar på. Vad vet jag.

Jag har druckit för mycket väldigt länge. Sedan länge har jag ingen alkohol hemma. Men så fort jag är på stan, på väg från jobbet eller bara inne för att handla en lördag eller söndag kommer impulserna, reptilsnabbt. Nästan innan jag vet om det har jag satt mig för att ta en öl någonstans, en öl som ska bli 5-6. det vet jag, innan jag kan gå hem. Eller slinker jag in på Systembolaget och köper vin och tar med mig hem. Kanske en öl eller två som jag sveper på en toalett någonstans innan bussen går hemåt. Har jag väl släppt taget och impulsen hunnit få övertaget så är det ju skönt att släppa, att slippa. Sedan inte orka till jobbet, ångra sig igenom dagen efter.

Och nu hettar det rejält i ansiktet - en skammens rodnad heter det väl. Är det så här det är? ÄR. Jo det är så det är, illa, illa. Men inte ska det behöva vara så. Inte ska jag behöva vara sådan/bete mig så

Rosé.

Alla är vi lika innerst inne...
Vad gör du nu då?
Nu är du här och nu vänder vi det här eller hur?
Kram på dig!

Börjaom

Vad roligt att du startar din egen tråd Loffeloffe. Kommer följa dina dagar som ska bli många och goda. Det som varit behöver inte vara för evigt...

Jag har också suttit på den där puben för att ta "en" öl. Jag har smitit in på någon toalett i väntan på något tåg och svept en öl. Jag har smygdruckit. Jag har gömt flaskor. Känner igen både impulserna och beteendet. Det är slut med det nu.

Nu släpper vi skammen och vänder blad. Går vidare framåt. Dit ingen skam kan nå.
Lycka till!

Loffeloffe

Vid 60 tänker jag ibland med förundran att jag "klarat mig".ganska frisk, övertramp inom lagens ramar, barnen blev så väldigt fina. En skilsmässa kunde kanske undvikits OM men d vete 17. Men j har väldigt få, på gränsen till inga minnen från deras uppväxt. Det är som ett stort hål. Ett stort stort hål.

Det är soligt idag det är bra

BElisabeth

Jag är också sprillans ny här. Och också klarat mig hyfsat :). Men har gjort bort mig, skrivit fylle-sms som jag läst dagen efter med stor ruelse. Jag kommer följa din tråd. Det här blir den första dagen i vårt nya liv LoffeLoffe. Det är främst mina barn som fått lida då de inte haft en pappa att lita på. Men jag har skött mina jobb, men druckit för mycket hemma. Och mina barn har hatat det. De är utflyttade och vuxna idag. Men märker de att jag är påverkad blir de skitförbannade. Och dömande. Jag har nu tagit beslutet att EN DAG I TAGET vara helt nykter. Jag har aldrig druckit varje dag ständigt. Men ofta nog. Och det blir ett problem om mina barn känner sig svikna av mig. Så nu är det dags. Jag är inne på fjärde dagen helt nykter. Om nån vecka har jag mitt livs första besök hos terapeut. Jag hoppas vi kan gå den här vägen tillsammans mot ett hyfsat nyktert liv.
Kram!

Loffeloffe

I mitt fall har det varit...något en inte pratar om. Faktum är att jag försökt någon gång men nånstans vill de inte, barnen. Iofs förståeligt. Iofs. Men lite mycket att gömma på. Skilsmässan blev dålig också. Hade gärna sett att vi lyckats med den ändå. Men. Icke. Så barnen, de nu mycket vuxna människorna fick sitta emellan där med. Inte för att ex och jag pratade skit om varandra, åtminstone det. Men iskyla och ingen kommunikation.
Idag drack jag med början 18.30. Fanns skäl jag väl mest diktat upp. Får se om jag kommer upp imorgon. - Tack ni dom läser och kommenterar! Viktigt för mig

BElisabeth

Jag har förstått att snedsteg kommer, och att man får acceptera dom. Och ta nya tag. Jag tror också att det är viktigt att man inte drunknar i eget självförakt. Då är det lätt att trösta sig med fel saker.
Vi ses i morrn!
Kram!

BElisabeth

Hur har du det idag? Sovit gott? En dag i taget. Det kommer finnas snubbeltrådar, som igår. Men tror de kommer bli färre och färre när vi byter och bryter vanor. Tittar bara in här lite snabbt innan tandläkarbesök.
kram!

Loffeloffe

Kanske ska man fokusera på det goda. Åtminstone ibland och om man kan göra det utan att hymla eller hyckla. - Ärlighet varar längst ty den slites minst heter det ju.
Kom alltså till slut till äntligen slut ut på en promenad vid två-tiden när horisonten kring en blå himmel började få sin kvällsrodnad, inte den där spektakulära knivskarpa utan mjuka slöjor av svaga nyanser av rosa vitt blått. - Och nä jag är inte full nu!!:-) Och nä jag kände alls inte så från början!!!!. Då var det obekvämt, tungt, varför ska en göra något sådant här när en kan sitta inne eller ligga på sängen... Dendär stämningen och den där himlen kom väl först efter tredje nerförsbacken. Sedan kände jag återigen hur ont jag hade i magen och hur trött jag var och hur jag inte orkade. Det var en lång uppförsbacke det, en där man knäpper upp vad man öht kan. Så var det trädens siluetter mot den där photoshopade himlen. Svarta sträcker de på sig, nakna så man kunde tro de hamnat upp och ner och det är rötterna jag ser. Hela landskapet och allt däri är svart eller vitt. Mot dendär himlen. Mera ont i magen. Och hur erbarmligt svag... Markören står och blinkar, tomt tomt tomt tomt är det i huvudet.
Den sista biten hem lyste det i fönstren av alla dessa sjtärnor, ljusstakar och ljusslingor, himla fint och lite uppiggande. Tycker absolut att det borde införas en ordningsstadga om att julbelysningarna måste stå kvar i fönstren till 15 mars.

BElisabeth

Första dagen i resten av ditt liv. Du verkar inte ha samma ångest som jag idag. Jag har ofta gått både fem och sex dagar utan alkohol. Inga problem. Det gör jag för det mesta. Men den här gången känns jobbig. Kanske för att jag fått insikt. Vad vet jag? Vad bra att du gav dig ut på en promenad! Det ÄR skönt därute om man bara ger sig tid och kraft till det. Och nu blir det ljusare för varje dag fram till sommaren. Förhoppningsvis blir det ljusare i våra inre också? Kanske :).
Just nu håller jag dig i handen. Bara så. Vi får stå ut den här kvällen tillsammans.
Kramar
BE

Börjaom

Att ge sig ut när hjärnan säger nej och kroppen känner efter lite extra mycket. Att komma över den tröskeln och ändå ge sig ut, vända det, och hitta det positiva och vackra. Det är starkt och visar på vad du kan uppnå. Även om ljuset försvann för ett tag så hittade du andra lampor att fästa blicken vid. Precis så som du kommer lyckas med att bekämpa alkoholen. Härlig läsning!

Och jag stöttar dig i förslaget om julbelysningen. :)

Loffeloffe

Tack Skamsen hoppas det blev en fin liten promis och flera i helgen! Själv just hankat mig hem nykter för att kunna skriva Dag 4 här. Skakig, eländig.

BElisabeth

Din kropp är nog lite chockad än. Hoppas du står ut. Så länge du är klar i knoppen så fixar du. Vi finns här.

Loffeloffe

Belöningar. Jag funkar bäst med mål en bit fram för mig, typ en resa eller en större tilldragelse. Jag har börjat titta på interrailande och funderar över om det inte vore kul att börja några stycken a-problemisar eller ses längs vägen. Kunde vara kul med lite nyktra personer tänker jag. Inte för att prata problem så mycket som att det känns som att det kan vara en ganska kul samling folk med alkoholen bakom sig, så slipper man hela den kiten.
Så. Du har skrivit om FB flera ggr. 1) Jag begriper inte hur jag ska skapa ett anonymt konto 2) De verkar kunna koppla ihop allt, matinköp, teckningsbetyg i femte klass, telefon, skilsmässor, andra konton, telefon.....MAAH. Allt. Tror du att man kan vara hyfsat sejf att de inte skickar ut allt? 3) Har du möjligen tips på ett FB ställe där man pratar resor??? - D var mycket på en gång men du är ju gammal pro här så jag litar på dej:-) Tack för många fina inlägg och Kram förresten!

Loffeloffe

Kryssade fram mellan stans krogar som kändes fler än nånsin. Gymmat. Känns bra att vara riktigt trött på riktigt. God tur alla