Hej alla,
Jag har inga problem med spriten!
Jag har oftast inga problem med spriten!
De gånger jag har problem med spriten är det för att jag inte slutar att dricka när jag borde!
..........
Jag har problem med spriten!!!
Jag är en man på strax över 40 med fru (sedan länge) barn och hund. Jag har alltid haft problem med att jag dricker för mycket IBLAND!! Inte varje gång, varannan gång eller ens var 15:e gång. Men tillräckligt ofta (3-4ggr per år) så kan jag inte sluta dricka, det är som om det ska bli roligare ju fullare jag blir. Det brukar vara så att jag slocknar någonstans och vaknar upp dagen efter så sent som på eftermiddagen efter och undrar hur fan jag kom hit och varför.
(Jag måste säga att jag älskar min underbara fru som står ut med detta beteende.)
Men nu är det slut på det!!
Jag har läst mycket om det på nätet och har kollat många forum men jag har svårt att hitta personer som har samma problem. Oftast är det att de dricker varje dag eller har spritsug varje dag, och så har jag det inte alls (ännu! Jag kanske bara inte är så illa däran än?)
Jag och frun älskar att gå ut och äta på krogen och det kan lätt bli 3 ggr i veckan, med vin till maten, men om det skulle bli en gång bara, så har jag ändå ingen saknad av vin/öl/sprit.
Min kära fru säger bara "men om du inte dricker så mycket så är det ju ingen fara"
Men det är svårt för henne att förstå hur jag har det för jag vet ju inte själv "när det räcker" eller "vilket glas" som fick det att gå från -att ha en mysig kväll med lite vin, till -måste dricka mera!!
Efter att ha läst runt här så känns det som om alla de som försöker sig på att dricka "normalt" hela tiden får återfall till att dricka mycket, så jag planerar att inte dricka alls i 90 dagar (har läst att det är det minsta man ska börja med isf) Men jag undrar fortfarande varför min hjärna helt plötsligt ska fatta när det är bra, bara för att jag inte har druckit på 90 dagar??
Jag har haft vita månader förr i tiden, och det har inte hjälpt mig (bevisligen har jag ju fortfarande problem).
Är det någon på detta forumet, med liknande problem, som ärligt kan säga att de har lyckats dra ner på konsumtionen till normalkonsumtion? Då menar jag 1 dag i veckan med bara 2-3 glas vin/öl till en utemiddag?
När jag skriver detta så tänker jag återigen på att det är ju bara att sluta dricka helt, så slipper jag ju chansa... BARA att sluta helt!! Bara tanken på att aldrig "få" dricka mer känns hemsk!! Att tänka på hur gott ett fint vin, eller en god champange smakar, och sedan direkt tänka att det ska jag aldrig få uppleva mer, gör att det känns som om jag kommer att misslyckas.
Bra jobbat !! Jag ger upp innan mitt första inlägg är skrivet ens!! Men sen tänker jag på hur jag vill ha det i mitt liv, och att jag aldrig mer vill utsätta min fru för sådana saker igen, och då är det där fina vinet låååångt borta igen!
Det som skrämmer mig mest är att när ångesten är borta och minnet av den senaste fadäsen börjar blekna, så kommer motivationen att minska i samma takt. Jag känner mig själv för väl för att tro annat, och då är jag så nervös för att trilla dit igen. Det kommer att vara försiktigt i början men förr eller senare kommer jag att vakna upp någonstans och tänka "då var det dags igen"
jag har funderat på "regler" som
-bara dricka på middag med frun, och då bara dricka vin eller öl.
Men jag kan inte se hur man ska kunna följa regler som är på det viset? Ibland kan jag dricka en flaska vin utan att jag vill ha mera, och ibland är det efter 2 glas bara.
Ja ja. Rörig tråd och många frågor som inte är frågor egentligen, men jag har iaf skrivit här för första gången. Lycka till alla ni som jobbar hårt med era problem, och som jag skrev innan, att bara kunna läsa om hur ni hanterar era problem har jag fått mycket värdefull hjälp.
Med vänlig hälsning,
VJ