Hej första dagen på mitt nyktra liv. Min pappa dog 2015 samma dag som han dog fick jag reda på att jag skulle bli pappa. Exakt på dagen nio månader senare föddes min son. Total glädje och total sorg i ett svep. Total känslomässig härdsmälta. Hur hanterade jag detta?? som min pappa alltid gjort med alkohol. Det har hjälpt mig att klara av ett år men nu börjar det förtära mig. Är det någon som varit i min situation?? jag måste minska min konsumtion det har blivit ohållbart. Jag vill vara en bra förebild för min son och inte föra alkoholismen vidare. Min fru kräver av mig att jag ska vara glad för min son och det är jag absolut. Men sorgen efter min pappa är väldigt tung att bära själv. Han var en jävla gubbe och samtidigt min älskade far. Jag är livrädd för att vara nykter att behöva hantera min ångest och oro. Att inte vara så social som jag blir av alkohol. Att inte känna att jag duger. just den stunden med alkohol gör att jag vågar mer och får bättre självkänsla. Jag är inte dum jag förstår att det är fel det är därför jag sitter här. Är det någon som känner igen sig i mina rädslor och hur gjorde ni??