Att svika sej själv och sin innersta önskan det är ett lågvattenmärke.
Sitter här och inser att vinboxen blev tömd .... igen. Fattar att detta inte håller. Vad blir min nästa steg ? Fortsätta låtsas att jag mår bra ? Att det där Första glaset är precis vad jag behöver just nu. Sitta på verandan och njuta med ett glas vitt...? Klarar jag av att bryta detta självdestruktiva mönster utan hjälp ?

Janne

Jag tror det här med total avhållsamhet, livslång nykterhet skrämmer bort mer än det hjälper. Jag vägrade kalla mig alkis i många många år för jag var så rädd att inte kunna få dricka den där goda ölen i sommarsolen eller det immiga vinglaset på balkongen - även om det drickandet är promille jämfört med allt vin jag druckit ur kaffekopp...

För mig blir det övermäktigt att tänka livslång nykterhet, börja sätta upp någon egen regel. Nykter varannan dag, en dag i veckan eller Kamprads 1-1-1 metod. En dag i veckan, en vecka i månaden, en månad om året.

Men sätt upp en plan, en realistisk plan, och håll dig vid den. Varför inte börja med den här dagen, låta den vara helt vit?

AL

Det ska jag. Den här dagen ska bli vit. Tack för ord som jag klarar av att ta till mej. Blir otroligt barnslig i mitt beteende om någon ska bestämma hur min väg till nykterhet ska gå till.
( även om de kanske har rätt...)