Är ny här och har väl i flera år egentligen insett att jag har druckit för mycket. Kanske för att lindra PTSD:n som har med min uppväxt att göra. Jag känner inte att jag tänker på min uppväxt alls och efter flera möten med en psykolog så kände jag att jag hade vänt blad. Kan ju vara det undermedvetna, trots allt.

När jag handlar på bolaget (oftast öl) så handlar jag så att det ska räcka för att jag ska bli full och sen lindra baksmällan därefter.
Jag har alkoholism i släkten och har många av de dragen. Dock kan jag hålla mig nykter när jag verkligen vill. När jag inte dricker så har jag inga problem att vara nykter utan det är när jag väl börjar kröka på fredagen exempelvis, då krökar jag lördag och såklart söndagen med för att man delvis mår dåligt och för att man inte vill sluta helt abrupt. Jag är rädd för mina baksmällor, kan man säga. Sen går ju Måndag, Tisdag och Onsdag ut på att man mår dåligt, irriterad mage (som jag redan har pga stress och alkohol), panikångest, svettningar, konstiga drömmar och sen på Torsdag mår jag skitbra igen och sen är helgen där. Den där cirkeln är oerhört jobbig i längden.

Har två gånger fått krampanfall på baksmällan efter hårt drickande med grov vätksebrist som följd. När jag är bakis så är jag rädd att få dem igen, vilket triggar igång den där "tar jag en öl nu, så slipper jag ev. anfall"-cirkeln som jag tidigare nämnt. Senaste anfallet jag hade var i Mars i år och innan det var det fem år sen.

Jag är oerhört kluven för jag älskar att träna, jobba och vara nykter men jag älskar också att vara full, lyssna på musik och vara social
För mig handlar det om att hitta balansen och hur gör ni det?
Har också märkt att inom hårdrockskretsar är det jäkligt mycket alkohol involverat. Jag älskar att gå på festival och dricka varje år men jag super sönder mig redan efter två dagar.

Har inte druckit sedan söndags och skall vara nykter tills O.P. Anderson-flaskan står på julbordet hade jag tänkt. Får väl hoppas att det går bra. Att vara spontan och samtidigt gilla att vara full är en av de värsta kombos som finns ibland.

Ville bara dela med mig lite av mig. Har aldrig gjort något liknande tidigare, men det känns bra att läsa andras historier och att få dela en själv.
Ha det!
Mvh,
ROi, 28

Halvboxperkväll

Känner igen det där, fast jag har kört vinboxar istället för öl. Borde aldrig börjat köpa vin på box från första början, kunde inte lämna boxen ifred någon kväll förrän den var slut.
Älskar också att vara berusad men har kommit till en punkt då berusningen skrämmer mig. Trodde inte jag var så beroende som jag faktiskt är.

Lycka till med nykterheten.

Ellan

Hej och välkommen hit!
Tack för att du delar med dig av din resa. För livet är verkligen en lång resa och vi har alla olika men oxå liknande erfarenheter. Du frågade hur vi andra har hittat balansen? Jag vet egentligen inte om du menar balansen i drickandet eller i själva livet. Min balans har jag hittat genom att bryta med alkoholen och sedan arbeta med mig själv. Många terapisamtal har det blivit. Jag kände att jag tappat bort mig själv helt och behövde lära känna mig själv utan alkoholen. Det visade sig att jag är en helt ok person med stark empati och min spontanitet och busiga sida finns kvar. Tror tom att de senare har blivit starkare.
Jag älskar att gå på konserter men det blir en helt annan upplevelse numera. Nu minns jag ju faktiskt nästan hela låtlistan och biljetter för hundratals kronor är inte bortkastade.
Det jag försöker beskriva, om än något svamligt, är att det är inte svart eller vitt. Dvs att leva nykter betyder inte att jag blev osocial, behärskad, ointresserad av musik, sur och tråkig. Tvärtom faktiskt.
Att hitta balansen i drickandet gick inte alls för mig. Det blev bara värre och värre konsekvenser. Bla hamnade jag på akuten med över 4 i promille och körde bil full. Däremellan skötte jag jobb, familj och tränade hårt med PT i hopp om att må bra. Så jag provade helt en annan väg. Och balansen och välmåendet har infunnit sig.
Klokt av dig att reflektera över ditt drickande och kanske kan OP:en förbli på bolaget.
Sköt om dig,
Kram
Ellan

Spöketimig

Nej jag är 45 och har de senaste 10-15 åren försökt hitta en balans men får,inse att jag inte är en sån typ av person. Så länge jag har hemma så dricker jag. På fest kan jag köra tills jag sätts i en taxi hem....
Mina kraftiga bakisdagar de senaste månaderna med alltmer återställare och sjukanmälan till jobbet hqr fått mig att förstå att jag måste bryta och det nu....
Ett litet helvete men tar en dag i taget...
Lycka till!