Vilken fin kväll det blev igår! Var här inne och läste om alla som kämpade emot suget. För min del var jag ju helt närvarande med mitt barn, såg raketerna och minns kvällen... Så nu kör jag liksom på idag, timme för timme, minut efter minut, sekund efter sekund och försöker hålla huvudet högt för det jag är bra på istället. Julgranen har åkt ut imorse, inga flaskor att samla ihop eller äckliga ångestglas som måste diskas bort. Inga krossade drömmar om att mamma inte var med mentalt, nej det här känns just nu så skönt!