Mamma, pappa, mormor, morfar och farfar hade alkoholproblem av varierande grad. Det var alltid alkohol med i bilden vid umgänge. På vardagar var det lite lugnare och på helgen mer. Min syster tyckte att det var obehagligt när mamma och pappa var onyktra medans jag nog tyckte att det var ok...jag vet inte.
Jag debuterade själv tidigt (13) och fick genast en stark relation till alkoholen. Jag tror jag blev alkoholist direkt...om jag inte var det redan innan tom.
Mina ungdomsår var präglade av idrott och festande (alkohol). Jag skötte alltid skolan osv och fick bra betyg. Mina kompisar hade roligt åt mig för att jag alltid blev så full. Vid 19 år så fick jag mitt första ordentliga bakslag pga alkoholen. Den utlöste en fruktansvärd panikångest på en resa. Jag blev förändrad efter detta och utvecklade ett slags generellt ångestsyndrom. Alkoholen var antagligen bara triggern då min barndom var ganska orolig i allmänhet med rätt dålig anknytning osv. Jag fattade dock inte då att det var alkoholen som utlöste detta tillstånd. Efter något år började jag med antidepressiva och fortsatte mitt liv som vanligt. Det dröjde dock inte länge förrän jag insåg att det bästa antideppet som finns är alkohol. Därifrån började jag använda alkohol på mer än ett sätt att bara festa - jag började självmedicinera.
På något märkligt sätt har jag nu utvecklat ett beteende som handlar extremt lite om fylla (jag direkt ogillar att bli full pga ångesten) Istället har alkoholen blivit min medicin som jag har en respekt för och som jag doserar ganska varsamt. Jag dricker folköl på kvällarna efter jobbet och på helgen kanske jag dricker 5 starköl på fredagen och 5 på lördagen. Jag vill inte bli packad då jag har 3 barn. De har aldrig sett mig packad. Jag har också blivit duktig på att dölja alkoholpåverkan.
Jag är 40 år nu. Jag hade 3 år av strikt nykterhet för kanske 5 år sedan. Det var så jävls skönt att slippa alkoholen. Men sedan har den kommit tillbaka in i mitt liv...undan för undan...igen. Jag har gått i terapi också i 8 år och jag skäms något djävulskt över mitt beroende. Jag döljer det och jag smyger med det.
Nu vill jag säga hejdå till alkoholen ordentligt och gärna för gott. Jag hoppas att detta forum och ni som är här kan hjälpa och tipsa mig.