Hej alla kämpande!

Jag är en kille på 29 år som har druckit ganska regelbundet sen jag var 15 år. Hur ofta jag dricker går lite i perioder men jag dricker i princip alltid för mycket. Dricker alltid i sällskap med andra och bara helger. Grejen är den att det alltid händer galna saker när jag är på fyllan och jag minns inte ett dugg. Hittills under åren har jag råkat ut för väldigt hemska saker p.g.a. mitt drickande. Har blivit misshandlad riktigt grovt, har misshandlat, har suttit i fängelse vid ett tillfälle för misshandel, har suttit åtskilliga gånger i fyllecell, förstört relationer till vänner och flickvänner, familj, vart otrogen m.m.

Har försökt sluta dricka 100 gånger men inte lyckats. Och det är just att jag kan vara utan flera veckor sen när jag väl dricker spårar det alltid ur.

Försöker nu återigen att bli nykterist och är tacksam för tips.

Nu ska det gå!

Mammy Blue

Som jag ser det är det här forumet perfekt för den som behöver göra om sitt liv. Om man skriver ner här vad man anser är de största anledningarna till att man vill sluta dricka, så har man sett till att inte måla det i rosa skimmer, här står det som det var, det är bara för mej att logga in och läsa mina egna två trådar om jag råkar få för mej att jag vill dricka.
Så välkomme, läs och framför allt skriv!
/MB

Grodan

Välkommen! Det låter på din beskrivning som att du hittat hem till forumfamiljen.

Utöver att läsa och skriva här så medicinerar jag med Antabus för se till att det är jag som har kontrollen över mitt liv och inte alkoholen. Det funkar inte 100 % men tusen gånger bättre än om jag inte skulle göra det. I framtiden tänker jag mig att jag kommer att använda medicinen i förebyggande syfte.

Grodan

vill.sluta

Det hjälper och sedan kan du följa din egen resa. Du konmer se vart det blir besvärligt.
Och du kommer kanske falla tillbaka någon gång eller två.
Vad vet jag?
Jag gör det nämligen själv gång efter annan trots att jag vet hur det konmer bli.
Men det är jag, men efter vad jag har lärt mig.
Så funkar beroendepersonerna likadant världen över.

Grattis till ett sunt och riktigt beslut att lägga av.
Jag hälsar dig välkommen!
/A

Mattias29

Tack för kommentarerna!

Nu sitter jag på ett hotellrum och väntar på att middagen ska bli klar. Mina kollegor minglar och dricker. Tycker det känns jobbigt som fan att vara bland dem och behöva förklara varför jag inte ska dricka idag.

Om jag säger att jag ska låta bli alkoholen idag känns det som att folk tar för givet att man har problem. Lite konstig ekvation att om jag dricker känns det som jag har "koll" men om jag är nykter får jag skuldkänslor.

Mammy Blue

går att skylla på penicillin eller magkatarr, det funkar, och är helt okej medan man är nynykter och ömtålig. Efter en tid kanske man känner sej så trygg att man kan säga som det är.
Jag själv fick lite halvpanik när jag upptäckte hur svårt det var att sluta dricka, så jag skrev ett inlägg på facebook till mina vänner där jag förklarade att jag är alkoholist. Jag fick ett oerhört gensvar! Kunskapen om alkoholism är ganska stor hos den breda allmänheten, det tog int mer än tio minuter så ringde den förste kompisen och erbjöd stöd!

Ta ett par djupa andetag när det blir jobbigt, gå på toa och läs nån tråd.

Styrkekram!
/MB