Jag känner mig desperat och maktlös. Drack första gången när jag var 13 och har sedan dess festat rätt mycket. Dricker bara på helgerna, känner inget sug in i veckorna. När jag tar den första drinken eller ölen så försvinner allt vett, det är helt omöjligt att sluta. Kan absolut inte hantera alkohol och är medveten om det. Har hamnat i så mycket trubbel pga mitt drickande. Hamnat i fyllecell, varit otrogen, tappat nycklar, telefoner osv. Jag gör helt enkelt saker som jag aldrig annars skulle göra. Har sårat pojkvänner, familjen och kompisarna. Jag fattar inte varför jag inte kan lägga av, efter ett fylleslag känner jag mig helt färdig med drickandet och vill aldrig röra en flaska mer, men sedan kommer helgen och frestelserna. Min pappa har också alkoholproblem och jag antar att jag ärvt det av honom. Min största rädsla är att bli som honom och nu är jag påväg att bli precis likadan. Vad ska jag ta mig till? Ska snart flytta till en ny stad och börja på universitet, är så rädd att drickandet ska förstöra för mig. Känns dock som att det är ett perfekt tillfälle att sluta dricka och börja om pånytt, men det kommer bli så svårt eftersom det festas så mycket i studielivet. Är rädd för att folk ska ogilla mig för att jag inte dricker, men samtidigt vet jag att jag är en mycket bättre person när jag är nykter. Ville bara skriva av mig, kanske få nåt råd. Hur ska man hålla sig motiverad att inte dricka, vad ska man säga åt folk i sin omgivning? Just nu känns det omöjligt att vara nykter resten av livet, men jag vill ju så gärna sluta.

Mammy Blue

Bra ide att lägga av när du flyttar, finns inte så många som du känner där kanske?

Vi som har ett taskigt förhållande till alkohol måste först och främst inse att det är ingen annan än jag själv som bestämmer om man ska dricka eller inte, det är inte omständigheterna, kompisar eller nåt annat som bestämmer det.
Läs här, mycket och ofta, jag har varit nykter i sju månader och läser fortfarande, "vaccinerar" mej på det viset.Välkommen förresten!

/MB,