Hej, ny här.
Som så många andra så har mitt drickande gått för långt; jag måste sluta dricka.
Nyss fyllda 50 och är en så'n som skött drickandet "snyggt". Har ett bra arbete som jag sköter hyfsat.
Skilde mig för 5 år sedan, sedan min livskamrat sedan 27 år ledsnat på mig och mitt beteende i samband med onykterhet.
Efter detta sökte jag hjälp och saker och ting blev mycket bättre.
Jag har dock insett att det mål jag hade, att bara dricka måttligt, inte fungerar för mig.
Ganska snart efter skilsmässan träffade jag en fantastisk kvinna som jag älskar över allt annat. Problemet är att mitt drickande ökade förra sommaren och nu har även hon ledsnat på mig. Jag är övertygad om att vårt förhållande kommer gå åt skogen.
I april började jag med antabus och kom igång ganska bra tycker jag.
Efter ett eterfall efter 10 dagar så lyckades jag hålla uppe 7 veckor men sedan började jag testa igen.
Semestern gick väl "så där"...
Jepp, jag halkade dit igen.
Först ett par veckor med familjen i sommarstugan och då gick allt bra. Problemet var att jag nästan undermedvetet, (näe; medvetet!) gick och planerade för veckan när jag skulle bli själv. Slutade med antabusen för att vara redo när de åkte hem. Sedan blev det 8-10 öl varje dag. Det är läskigt hur fort man kommer tillbaks i gamla vanor.
Just vistelserna i sommarstugan har varit liktydigt med att slappna av. Helt i sin ordning i och för sig'; det är ju det som är meningen med en sommarstuga. Problemet är att avslappning alltid är kopplat till att dricka.
Det svåra är att bryta dessa vanor, det finns platser och situationer som för mig alltid är kopplade till att dricka. Sommarstugan är ett ställe.
Att resa utomlands är ett annat. Det går på invanda rutiner att alltid dricka vid dessa tillfällen; en öl (som blir fler) med en gång man packat upp i stugan eller några öl på Arlanda och några Gin & Tonic på flyget. Det hör liksom till.
Hemma "i vardagen" går faktiskt allt förvånande bra. Det är som jag vant mig att vara utan drickat då. Det var ju självklart förut att "slappna av" med några öl efter jobbet. Något som blev mer och mer.
Efter semestern har jag faktiskt grejat en resa i jobbet utan den sedvanliga ölhävningen på Arlanda. Det har också blivit en grabbhelg där jag höll mig ifrån all alkohol.
Behöver jag nämna att det blev en bra helg?
Nu är min senaste "torka" uppe i 4 veckor.
Jag har insett att det här inte är någon enkel resa och nu försöker jag vara lite mindre ivrig mot målet och koncentrerar mig på att faktiskt ta en dag itaget.

Jag återkommer!
Sköt om er

Mammy Blue

Ja här finns många erfarenheter av våra ansträngningar för att slippa hålla på och förstöra både för oss själva och för de anhöriga. För oss som "gått för långt" finns sällan någon återvändo. Läs och skriv, dina erfarenheter som du skriver ner här kanske kan vara till hjälp för någon annan.

På återseende!
/MB

Villvaranykter

för ditt välkomnande MB!
Ja, här finns mycket matnyttig läsning.
I helgen var jag på den årliga kräftskiva med de närmaste kompisarna med respektive och det gick riktigt bra.
Inget tjat om; varför ska inte du dricka, o.s.v.
Nu har jag berättat för de flesta att jag försöker sluta och de hade förmödligen "skvallrat" innan festen så de andra visste nog redan.
Jag höll mig till Carlsbergs alkoholfria öl. Nu har jag hört de som trillat dit på att dricka dessa alkoholfria öl (0,5%) så det är inget jag rekommenderar men jag tycker det är goda och för mig funkar de ihop med Antabusen.
Jag hade kul och framför allt; man mår så jäkla bra dagen efter.
I kväll blir det cykelmeka och övningskörning med dottern så det blir inget "firande" av Lillördagen för min del!
Sköt om er!

Villvaranykter

Ja, varför inte? 6 veckor utan alkohol och det känns bra.
Jag har tidigare varit alltför hurtfrisk i mina uppnyktranden; ALDIG mer alkohol, Nu är jag en ny människa, Hallelulja o.s.v. Sen har man trott att allt är frid och fröjd och då kommer återfallet som ett brev på posten.
Näe, det gäller att vara ödmjuk, ligga lågt och inse att det är en "kamp". Jag har läst i massor av trådar här där det skrivits att man tror att man har kontroll efter en tids nykterhet och att några glas inte skulle vara någon fara. ALLA har trillat dit efter ett tag och det gäller att påminna sig om att det skulle bli precis likadant för en själv.
Visst skulle det vara underbart med en flaska gott vin till en mysig middag med älsklingen men det står ju inte och faller med vad man dricker. Det är ju maten och stunden tillsammans med henne jag verkligen uppskattar. Vinet är ju bara ett tillbehör. Allt rasar ju inte för att man inte har några servetter, glömt köpa nya stearinljus eller nytt flingsalt. Det får bli en halvflaska till henne; hon kan ju dricka normalt och ska ju kunna ta några glas ändå. Förresten; är inte utbudet av halvflaskor vin på bolaget uruselt?
Nu kan jag även pricka av en nykter helg alldeles själv i sommarstugan. Undrar om det hänt tidigare? "Städade" ut sommaren med allt vad det innebär (stuvade undan utemöblerna, sista(?) gräsklippningen m.m.)Jäklar vad jag fick mycket gjort. Förmodligen beroende på att jag inte behövde en massa extra tid till att friskna till på mornarna.
AA's budskap om att låta bli första glaset och att ta en dag i taget är så urbota tråkiga men oj vad de stämmer.
Ett liv utan alkohol kan tyckas grått och trist men det gäller att lära sig gilla det och inse att det inte är så dumt ändå.
Ta hand om er!