Du har alltid funnits där. Sen jag var 14 år och du blev en av mina bästa vänner.
Vi har så många minnen ihop. Jag gillade dig direkt. Du fick mig att våga mer och flyga högre…

Det var som en dröm..Plötsligt var inget omöjligt! Jag som knappt vågade prata med tjejer innan, blev i ditt sällskap Kung i baren, ja överallt. Tjejernas favorit! Allt var så enkelt, livet lekte.

Faktum är väl att utan dig hade jag inte varit gift med min fru heller, för jag hade inte aldrig vågat gå fram den där gången..
Vem minns inte alla de resor, fester, och fullständigt galet roliga saker vi gjorde. Alltid tillsammans!
Du har varit bjuden på alla mina fester och kalas. Du var med på studenten, när jag gifte mig, och jag har ju faktiskt inte gjort en enda resa utan dig.

Så hur säjer man till en sådan vän, att nu är det över? Att nu är det slut?

För en sak är säker. Du är inte den vän du en gång var. Ska jag vara helt ärlig så har du mest förstört min tillvaro ett antal år nu..
Men jag har låtit dig vara med trots allt. Tänkt att det var tillfälligt. Snart är allt som förr igen. När vi var bästa kompisar. För jag är verkligen inte en kille som sviker en vän. Det är det som varit mitt problem ser jag nu.. jag borde sagt upp bekantskapen för länge sedan. Vi skulle ha skiljts som vänner. Nu blir det inte så!

Du kan helt ärligt dra åt helvete! Jag kommer aldrig lyssna på och tro på dig igen. Du bara ställer till det och förstör.. Har också sett att du förstört det ännu mer för ett par av mina bästa ungdomsvänner.. Att vi gick på din falska vänskap så länge. Du lurade oss helt…

Men mig lurar du inte mer. Visst vet jag att vi kommer ses på vissa fester och annat i framtiden också. Det verkar ju helt omöjligt att helt slippa se dig.. Alla har ju tyvärr inte upptäckt vilken skitstövel du är än. Men jag kommer aldrig att prata med dig, aldrig krama dig. Jag tänker behandla dig som man brukar behandla jobbiga människor man inte helt kan undgå att i livet.

Jag kommer nicka och tyst registrera din närvaro. För att inte förstöra stämningen för de som fortfarande tror du är en bra vän. Men jag kan lova dig att jag kommer att berätta hur illa jag tycker om dig för alla som vill lyssna. Tro mig.

Så vad säger man nu? Tack för det som var? Aldrig! Så mycket du förstört så tror jag aldrig att jag kan förlåta dig.
Bara Gå!

Du är aldrig välkommen till mig igen!

No More Mr Alcohol!

Inte en chans!

Äntligen Fri!

Det är svårt att sluta men samtidigt lätt! Det finns dom som blir irriterade då jag säger att man måste sluta för gott. Att man inte kan lära sej dricka måttligt då man druckit sej till ett beroende. Tar detta aldrig slut frågor du? Ja, det tar slut den dan du bestämmer att det är slut. Att du inte ska lyssna till rösten som säger att nu kan du nog dricka normalt igen. Det kommer du inte att kunna lära dej. Acceptera det! Först då kan du få en varaktig nykterhet. Känns det tråkigt att tänka på ett helt liv utan alkohol? Sörj över det då. Förbanna det faktum att du inte kan dricka. Men om du läser vad vi skriver som varit nyktra en lite längre tid så ser du att vi hittar tillbaka till glädjen. Den äkta glädjen, den som inte framkallats på konstgjord väg. Alla känslor är äkta. Vi fyller våra liv med annat, med meningsfulla saker istället för att gå in i dimman. Vi har också tråkigt utan att försöka döva det. Vi lever fullt ut nu. Vi börjar förlåta oss själva undan för undan. Been there, done that. Du kan också om du bara bestämmer dej.