Alkohol nästan varje dag i flera år nu...

När barnen var små drack jag inte så ofta, mest några glas vin med maken på helgerna. Men sedan ett par år tillbaka har drickandet sakta eskalerat.

Fredag och lördagkväll utan vin är otänkbart. Dessutom blir det gärna söndag och ett par kvällar i veckan också. Förut försökte jag hålla måndag och tisdag vita, men det har inte gått så bra på senare tid. Passar på att dricka lite extra om maken är på resa. De senaste veckorna har jag även "smygdruckit", vin i kaffemugg så inte barnen ska se, vin tidigt på eftermiddagen innan maken kommer hem. Detta skrämmer mig.

Har börjat oroa mig och blev rejält orolig förra fredagen då jag blev väldigt berusad och somnade i soffan. Maken och barnen gick och lade sig och jag somnade helt avtrubbad, full i soffan. Hade som mål att inte dricka på veckan och klarade hela förra veckan. Sedan kom fredag och två glas vin, lördag och en flaska vin... Svettiga nätter med dålig sömn.

Mycket av mina tankar kretsar kring vinet. Att jag inte får dricka, att jag får dricka, hur mycket jag ska dricka, när jag ska dricka...

På läkarbesök för två år sedan hade jag lätt förhöjda levervärden. Inser att jag befinner mig i riskzonen men har väldigt svårt att se ett framtida liv utan vin.

Tror även att jag använder alkoholen mot en lättare depression.

Vill egentligen inte sluta dricka helt, men är livrädd för att bli alkoholiserad... Måste jag sluta helt eller kan jag lära mig att hantera alkoholen? Jag ska leta efter svaret på denna fråga.

Nu börjar en ny vecka. Målet denna veckan är inget vin fram till fredag... Nej, blir nog ett glas på onsdag då jag ska på en VIP-kväll i en butik i stan...

Har läst en del här, tänkte att jag börjar skriva nu, som terapi då jag förstått att det hjälpt många.

Profile picture for user m-m

Låter vettigt, att fundera över vanorna. Jag var i ditt läge förra hösten, velade lite och försökte dra ner på alkoholen under ett års tid, lyckades sådär bra... Till och från funkade det, men i höstas kom jag till ett läge då jag inte orkade med det längre, och har sedan okt inte druckit något. Har skrivit av mig mycket här, och det har hjälpt mig i min resa. Kan gå tillbaka och läsa när jag tycker att jag inte kommer någonstans, och även få ta del av andras historier.
Lycka till!
/m

Profile picture for user Eir

Det har gått så inihelvete dåligt... Lyckades hålla upp fyra dagar första veckan...

Jag har ångest och skäms. Blir aldrig full, men dricker alldeles för mycket och för ofta. Har sån jävla ångest nu. Tar en dag i taget. Funderar på om jag behöver "lyckopiller", serotonin alltså.

Läste någonstans någon som skrev, "jag är bara lycklig när jag dricker". Känner ju igen mig såklart, liksom förmodligen många här...

Tar en dag i taget nu.

Profile picture for user Weekend

Som svar på av Eir

Tjena LNA69
Jo det var min känsla för 6 månader sedan.... bara lycklig när jag dricker.
Lite ironiskt hörde jag Ljungström och Wilmer Pitt framföra låten på radio när jag "skrev" in mig här på forumet.
Orden träffade hårt..bara lycklig när jag dricker.. Fy fan att behöva Fylle för att bli lycklig! Lycklig och stark under ett par deciliter...sedan åt helvete med allt.
Ordet full får en annan innebörd, man tål ju mycket dricka. En lång dåsighet(full) men inte full.... är väl rätt innebörd.
Skam, ångest, rädsla för sjukdom och annat elände i kölvattnet.

Hoppas du styr upp det. För din egen skull!

Ha det - kämpa på!

Profile picture for user Eir

Har läst Marcus Birros bok "Flyktsoda". Träffar verkligen rätt! Flyktsoda är så j-a bra namn på A. Men vad är det jag flyr ifrån!??
Mig själv?
Inte druckit sen i söndags, men måste säga att idag är jag väldigt sugen...
Bara lycklig när jag dricker ... Det är ju helt sjukt...
Beundrar er alla här som tagit steget att ta ansvar och ta hand om er själva och era liv. Här inne finns många förebilder.

Profile picture for user wolf

Som svar på av Eir

Låter som en bra bok, LNA69

förresten jag är absolut ingen förebild.. för någon.
/wolf

Profile picture for user Eir

Har pimplat på rätt bra under 2014... Fredag och Lördag är standard för mig ca 1 flaska vin, sedan två glas på Söndag. Måndag och Tisdag har jag försökt hålla "vita". Sedan Onsdag, då är det ju lilllördag, två glas vin, sen Torsdag, då är det ju snart Fredag... Osv... Hela året... Semestern ska vi inte prata om...

Julafton, en eller två snapsar för mycket, Nyårsafton, kunde lätt hoppat över de sista två glasen. Aldrig full, men en obehaglig känsla av tappad kontroll.

Nu har jag pratat med maken om att han ska stötta mig in i ett vitt Januari. Har inte varit nykter en vecka i sträck sen barnen var små. Så en hel månad vore ju fantastiskt. Vi gillar vin båda två, även om maken har mer kontroll på sitt drickande och inte är riktigt lika törstig som jag. Igårkväll blev det lättöl, gott faktiskt. Och skönt att gå och lägga sig nykter en fredagkväll. DET var Lääängesedan!

Jag tar nu 24 timmar i taget även om hela januari är målet. Tre dagar nu...

Profile picture for user Tove 2015

Som svar på av Eir

och du tagit upp det med din man. Tror det är bättre om man har någon nära som vet problemet och att man vill göra en förändring.
Mitt 2014 eskaladerade rejält på intag av alkohol och min stora last är rödvin.
Jag försökte i februari och sluta med alkoholen men det gick ej vägen då.
Nu är jag på banan igen med ett nytt föröka och känner mig väldigt besluten att klara det.
Jag funderar starkt på att få hjälp av nån kbt för att få till en förändring och tänker hitta någon efter alla helgdagarna.
Önskar dig all lycka till i ditt beslut att komma ur alkoholberoendet.

Profile picture for user Stingo

Hej LNA69,

Jag hade ett dagligdrickande, som mycket liknade ditt. Efter tillräckligt många år av det var jag inte lycklig ens då jag drack. Det är, vad jag förstått, en stor del av sjukdomsbilden, att alkoholen överbelastar belöningssystemet så att man inte mera känner sig lycklig i situationer där man normalt skulle göra det.

Den goda nyheten är att det här systemet långt kan reparera sig själv om man är utan alkohol. Den dåliga nyheten är att det behöver mycket tid för att göra det. Efter många års drickande talar vi om betydligt mera än en månad. Jag tror att det var efter ca 3 nyktra månader, som jag skrev här om att jag plötsligt upplevde ett spontant lyckorus. En känsla som jag inte känt på många år före det (varken nykter eller full). Fortfarande (efter drygt 5 månader) känns det ofta knyckigt i belöningssystemet, som om det skulle tända bara på en cylinder.

Med det här försöker jag inte säga att de första nyktra månaderna måste vara illa. Tvärtom, åtminstone för mig har det senaste halvåret varit mitt överlägset bästa på mycket länge. Så mycket har gått mot det bättre. En nykter månad är ett bra mål, men det blir lätt som att klättra uppför ett brant berg, bara för att vända om just före man når skogsbandet och kan börja se utsikten. Så när det målet är nått är det värt att fundera på hur det skulle kännas med några månader till.

Hur mycket stöd får du av maken? Är han beredd på att också hålla en vit månad, eller åtminstone inte dricka hemma? Det är, enligt mig, inte alls för mycket stöd att be om. "Men det är så gott" är ett väldigt svagt argument, då en annan mänskas fysiska och psykiska välmående ligger i andra vågskålen. Vad har du för andra strategier för att stå emot när suget slår till?

Lycka till, hur du än gör. 24 timmar eller 1 månad i taget!

Profile picture for user Tove 2015

Ditt inlägg träffade mig rätt i magen..
Jag har varit nykter nu i 3 dagar och funderingarna kommer och går om allt möjligt som hänger ihop med mitt alkoholintag under alla år.
Jag har haft en känsla av noll motivation, inget intresse eller nått är direkt kul iallafall de senaste 2 åren. Funderingen har varit på att alkoholen har förändrat mig och mitt allmänna känslotillstånd till det sämre. Har letat orsak länge till varför jag har kännt som jag gjort och det klart att alkoholen påverkar belöningscentrat och att det är eftersatt och slitet efter många år med alkohol.
Har trott på många andra orsaker men förnekat eller helt enkelt inte haft den kopplingen innan att det kan va så. Det kändes väldigt skönt att läsa det du skrivit och jag känner en sor tillförsikt att jag ska kunna må och fungera bättre framemot våren sommaren. Lycka!!!
Tack för ditt aha-inlägg.

Profile picture for user Eir

Du har så rätt i det du skriver. Alkoholen har kontroll över mig och jag vill inte det. JAG vill har kontroll över mitt liv och min lycka!

Jag vill ha andra kickar i mitt belöningssystem än ett cancerframkallande gift. För mycket fokus har legat på alkoholen under det senaste året. Och det är knappt ens roligt att dricka längre...

Maken stöttar mig absolut och har lovat att inte dricka på hela månaden, han dricker bara lättöl. Jag vet inte om han riktigt förstår allvaret i min problematik, men jag har talat om att jag måste göra ett uppehåll innan allt går överstyr, och att jag känner mig kroppsligt sliten. Vi tränar mycket, och ofta tillsammans på gym, så den kroppsliga biten är ett tungt argument. Han gillar också vin men är inte riktigt lika törstig som jag är... Erbjöd honom slatten i en överbliven flaska vin igår men han tackade nej så jag hällde ut det idag.

Ska lägga fokus på hälsa och träning denna månaden, 24 timmar i taget!

Profile picture for user Eir

Januari har varit helt vit. Och då pratar jag inte om snö... Jag är förvånad över hur enkelt det är att vara utan alkohol. Trodde att jag skulle känna mycket mera sug. Planen är att undersöka om jag kan bli en "dricka ett glas vin på helgen-människa". Men först ett helvitt januari. Sen får vi se...

Tränar mycket styrketräning nu också och alkoholen påverkar ju kroppens förmåga att bygga muskelmassa negativt, så det känns helrätt att avstå.

2015 = lite alkohol + mycket träning!!!

Profile picture for user Sara_con_experiencia

Det är bra tips om att träna och hålla formen.
Viktigt att inte denna träning blir ditt nya beroende. Hörde Ram Dass prata om det (skall se om jag hittar youtube länken...

Profile picture for user Loho72

Hej alla!
Klockan är nu 04.12 och jag sitter med min vän "bag in box".:..
Jag kommer nog att tömma hela boxen i helgen och må skit efter det..
Just nu så dricker jag och allt känns inte bra..
Jag måste sluta med mitt beteende....

Profile picture for user Elisa

Jag tömde min i natt kl 02. Vet inte hur många gånger jag kommit hem med en (eller två) fast jag bara tänkt köpa en liten flaska på 37,5.

När jag inte har vin hemma och systembolaget är stängt mår jag förvånansvärt bra. I somras var jag nykter i tre månader. Men sen åkte jag till Mallorca en vecka med en kompis som också dricker mycket om än bara då och då. Jag var snabbt tillbaka i att dricka mängder och varje dag.

Jag är så ambivalent. När jag umgås med andra är det middag med vin, äta ute med vin eller ett glas efter jobbet.

Jag tycker det är pinsamt att säga att jag har utvecklat ett missbruk eller blivit beroende.

Har sagt till de andra att jag gör det för vikten. De blir förvånade när jag tagit bilen med men ingen trugar.

Min dryckeskamrat har en bror som är alkoholist (periodare). Hon tycker inte att jag är det för att jag inte dricker mig medvetslös.

Nu börjar jag undra om vi egentligen har nåt gemensamt. Sist jag följde med henne ut och åt sen lunch en fredag drack jag loka till. Det var trist och samtalet trögt. Men sen gick vi vidare och satt och drack vin på lokal till halv åtta.

Om jag blir nykterist tror jag inte vi kommer att kunna fortsätta umgås. Vi sparar båda till en resa när jag fyller sextio och har tom pratat om att dela på en lägenhet när vi går i pension.

Känns som att jag dels får skämmas inför mina normaldrickande vänner och mister min närmaste suparvän. ..

Den här veckan köpte jag min dunk på tisdag och drack också två gånger på lokal. Två stora stark och tre glas rött dessa två kvällarna. Så ni förstår att jag utvecklat tolerans med tanke på att jag har ett krävande jobb som jag trots allt sköter bra (än så länge)...

Men nu har jag i alla fall bestämt mig för att vara nykter i tre veckor till att börja med!

Profile picture for user Fideikommiss

Jag har druckit i princip varje dag i ett par år. Smög med glasen när jag lagade mat åt barnen. När dom flyttade började jag dricka tidigare o tidigare på kvällarna. Mitt beroende är än så länge dedikerat till kvällarna. Jag känner aldrig sug på morgonen eller på dagen. Tröttheten har eskalerat och måndagar har varit värst. Nu när jag fick motivation att gå med här förra veckan så drack jag inget på vardagskvällarna vilket kändes bra. Fredag 4 glas, lördag 10 glas. Söndag.......1 glas. Idag kommer jag inte dricka men känner i hela magen och huvudet ett sug efter alkohol. Min önskan är att kunna dricka på helger men är tveksam om det är en taktik som håller. Kan man bli normaldrickande på helgen igen? Som det känns nu lurar man väl bara sig själv. Jag längtar redan till helgen så jag kan få ett glas vin....eller två.....eller tre. Ja ni förstår vad jag menar. Jag vill inte att veckan ska bli en transportsträcka till helgens njutningsfulla alkoholinnehållande kvällsaktivitet. Jag kommer testa 0 alkohol på vardagar så får vi se vad det lever till. P.s Det bor själv i huset på vardagar så ingen övervakar mig.
Ha de gott.

Profile picture for user Eir

Alldeles för mycket vin 2015. Ångest idag eftersom jag tömde en flaska själv igår... Maken drack inget, och jag hällde upp i smyg till mig själv från boxen... Det här är inte bra. Jag hade ångest igårkväll och då tog jag till flaskan. Det måste finnas andra sätt för mig att hantera ångesten på? Alkoholen är så destruktiv. Varför vill jag skada mig själv?

Profile picture for user Sisyfos

I början av 2015 var jag kvar i mitt drickande... El ja så som det sett ut de senaste åren. Januari helt ok, nytt liv ni vet, drack troligtvis fred/lörd/sönd, men inga jättemängder. Eller jo, kunde säkert klämma nästan en flaska vin själv och det ÄR mycket. Feb ung samma. Mars/april var värre vin nästan varje dag. Sen var allt slut den 9 maj när min sambo upptäcke min gömma. Det bästa som kunnat hända. Sen dess dricker jag inte hemma. Och vet du, det är skönt utan helgvin. Trodde att det var livsnödvändigt. Jag har ersatt med a-fritt. Dricker när jag lagar mat, har smygdruckit a-fritt (hur dumt Låter inte det). jag dricker socialt, en är inte ute så ofta. Dricker inget hemma och det är så fantastiskt skönt. Och måendet är bättre än på många år. Ångest finns nästan aldrig längre. Så mitt råd till dig är att avstå en period. Det är svårt men för mig var det lättare ändå än att fortsätta med helgdrickandet. Det går och det är så mycket bättre utan.

Profile picture for user Eir

Måndag och födelsedag i familjen. Tårtkalas hemma snart.. Mannen jobbar, hemma om en timme, barnen leker, jag dricker... Skulle inte idag men tog ett glas till maten och sen ett till av bara farten ... Det är inte sunt det här...

Profile picture for user Sisyfos

Häll ut tycker jag. Avsky inte dig själv för att du hamnar där du hamnar. Att se till att inte ha hemma hjälper. Tror att det är i princip omöjligt att kontrollera drickandet när det har gått så långt som det har gjort när man dricker på dagtid. Häll ut! sök hjälp? Medicin mot ångesten? Eller försök först här med stöd från forumet?Skriv varje dag en period. Det är många som startar nu. Du lan verkligen få gott stöd härinne. Låt forumet bära dig som Vilja säger.

Profile picture for user farmor

Sök hjälp! För,din egen skull! Du har både barn,och make i ditt liv, Det finaste du,har! Värdefullare än allt Annat! Värdefullare än ett rus,av alkohol.... Eller?

Profile picture for user Eir

Var bjuden till en vän igårkväll. drack några glas vin. Hemma vid tio. Lullig men inte full. Kunde sen inte sova för att jag mådde illa och var tvungen att gå upp och kräkas vid halv ett på natten. Har inte berättat detta för någon. Skäms så. Tror det är min lever som säger ifrån. Är kräkningar och illamående ett vanligt symptom på leverproblem?
Detta är ju hemskt. Har aldrig hänt förut. Hade förhöjda levervärden för några år sen och läkaren frågade då om mina alkoholvanor och undrade om jag fått hjälp att sluta. Jag pratade väl bort det tror jag. Men jag hör ju nu när jag skriver att detta är ju fruktansvärt. Detta är allvarligt... Skriver ner detta innan jag går ini i förnekelsen så att jag har det svart på vitt vad som har hänt. Det blir liksom verkligare då och förnekelsen blir svårare...

Profile picture for user Sisyfos

Det är svårt, men släpp skamkänslorna. Skulle det vara värre om man kräks? Nästan ett sundhetstecken när kroppen söger ifrån tycker jag. Tycker också att du ska söka hjälp, samtidigt vet jag att det är svårt. Annars ett vitt januari. Ta en sån där detox från Life så har du nått att skylla på...

Profile picture for user Leverjag

Det låter inte så bra. Att du dricker och haft dåliga levervärden.

Vet inte om kräkningar går hänger ihop men tror nye det. Däremot problem med mage. Våra slemhinnor tar ju stryk och en del otäcka sjukdomar dyker upp i matsmältningsapparaten. Kan vara tillfällig magsjuka men jag skulle kolla upp och berätta om alkholen. Ta hjälp och erkänn beroendet. Kontakta VC eller beroendemottagning. Ta det på allvar.

Profile picture for user farmor

Din mages slemhinnor skriker i smärta!
Ta det på allvar för det blir inte bättre, det blir värre och värre med alkohol.
Jag har tvingats att sitta upp och sova många nätter för att inte magen ska kasta upp det frätande vinet,
Helt galet, såhär i efterhand förstår jag inte mitt eget beteende.
Hur skulle jag kunna göra det? Det finns inget vettigt i att plåga sina organ på detta sätt!
Du, jag och alla andra är värda att må bättre!
Sök och ta emot det stöd som du behöver för att sätta stopp ✋
PS: det är min fjärde dag som nykter och magen mår mycket Bättre! ?

Profile picture for user Eir

Tack alla ni kloka för stöd. Nu är det uppehåll från alkohol som gäller för mig. Klarar jag inte helgen så har jag nu lovat mig själv att söka hjälp på måndag. Målet är minst ett par veckors totalstopp till att börja med. Januari ut typ. Jag vet att många säger att det enda som funkar är livslång avhållsamhet från A men för mig låter det ännu så länge alltför drastiskt och jag sätter nu upp detta första delmål, ett vitt januari. Köper hem nåt gott A-fritt till ikväll..

Profile picture for user Eir

Har inte druckit nu sen i torsdags.
Nu är nästa lilla delmål fram till fredag. I veckorna är det ju lättare. Jag har inte alls saknat det i helgen, har känts skönt att inte dricka. Blev nog en väckarklocka för mig när magen sa ifrån och jag kräktes, har aldrig hänt förut. Maken öppnade en flaska vin i fredags och tog sig ett glas då och på lördagkvällen. Kändes underbart att inte dricka jag var inte alls sugen. Drack inte ens mina alkoholfria öl jag köpt utan det blev citronvatten och fun light istället. Heja mig! Det här kommer att gå bra!

Profile picture for user Sisyfos

Å så skönt att höra. När det har blivit en vana att inte dricka så är det en sån lättnad. Så håll i nu verkligen. Det är så värt det!

Profile picture for user Eir

Sisyfos, tack! Jag känner ett verkligt stöd här på forumet, från dig och från andra. Har läst lite i dina trådar. Du "socialdricker" ibland men har inget hemma och dricker inget hemma? Är det så? Hur tycker du det fungerar?
Att helt sluta med A känns väldigt drastiskt för mig. Ser mig som beroende men inte alkoholist, än. Skull gärna njuta ett glas vin ibland men utan att känna det "tvångsmässiga" suget. Är det möjligt? Gick ju inte så bra för mig förra året. Knepet är nog att inte ha nåt hemma? Jag har alltid sett till att ha på lager, ifall... Slut med det nu. Måste lära mig att inte ha alkohol hemma helt enkelt. Eller enkelt är det väl kanske inte... Ta en omväg runt systemet, gå inte in...
Ja, just nu är det ju så, jag erkänner att jag har faktiskt ett lager, men det ska räcka länge, hoppas jag... Bra ge bort gåvor också, en vinflaska. Har bara fina viner på flaska hemma nu, inga boxar, alltid nåt...

Profile picture for user Eir

Har bytt nick från "LNA69" till "Eir", hon är läkekonstens gudinna, det är hon som ger botemedel sin verkan, hennes namn betyder fred och försoning.

Profile picture for user Sisyfos

Skulle svara dig, så nu fick jag leta. Bra att byta till ett symboliskt nick. Jag valde mitt för det var på nåt sätt så det kändes. Nästan uppe och tillbaka igen... Nära toppen nu och jag ska inte tappa stenen.
Socialdricka, jag vet inte ännu om det är en bra idé. Men det finns tillfällen när jag tycker att det är så trevligt. God middag med vänner och ett glas gott vin, snaps till sillen och kanske skåla i champagne. Ja, det är väl de tillfällena som jag gärna vill ha kvar. Å efter att Leverjag och LenaNyman tjatat om irish coffe så kanske, kanske det skulle kvalificera... Men kanske inte ändå, för de gånger jag tidigare i livet har druckit ic har varit när har druckit vin innan och då funkar inte måttligheten om man fortsätter med ic.
Jag gör så nu att jag inte dricker hemma. Helt a-fritt är inte hemmet, men lite svårtillgänglig ändå -korkflaskor ( och sambons öl) och det verkar funka. Precis när jsg slutade fick jag en flaska champagne, den rörde jag inte -kanske pga korken. Svårt att smyga med. Nu har jag en flaska rött hemma. Den hade nog slunkit ner i början. Nu kan den ligga här, men öppnade flaskor funkar nog inte mer än nån dag. autopiloten slår på (läs Micks tråd, så ser du vad det är). Å Box har nästan aldrig funnits hos oss. Har haft viss självbevarelsedrift.

Jag har ju några misslyckade försök bakom mig. Funkade bra med avhållsamhet/måttlighet periodvis, men när jag började. Igen så eskalerade drickandet. Värre för varje gång.
Skillnaden nu är att jag inte längre tror att jag kan njuta av vin till helgen. Jag får hålla mig till de tillfällen jag skrev helt enkelt och begränsa även då. Dricka långsamt, varva med a-fritt och begränsa mängden. Låta bli att medicinera med a. Det är ju lite pinsamt att inte kunna ha kontroll eller kunna behärska sig, men jag får helt enkelt gilla läget och göra det bästa av situationen. Och egentligen är det inte livsnödvändigt med a vid de där tillfällena. Om det äventyrar nykterheten så får det vara. Jag har varit måttlig i sociala sammanhang, så det är inte där mitt problem ligger och därför kanske det kan funka.

Långt svar och nu måste jag sova. Håll ut nu! Det bästa jag har gjort på år var att bryta den här spiralen. Nu måste jag sova! Godnatt??

Profile picture for user Småbarnsmamma

Jag och sambon ska gifta oss i sommar. Vi älskar varandra och har ett bra liv tillsammans. Men vi dricker mycket! Gärna tre gånger i veckan och inte ett par glas, utan tills vi båda är fulla. Jag börjar bli orolig för våra alkohol vanor. Hur kommer detta utveckla sig? Jag har också en dotter som jag absolut inte vill dra in i ett missbruk. Jag pratade med sambon igår och vi bestämde att absolut skärpa oss. Endast dricka en dag i veckan och max tre glas. Jag är inte speciellt orolig för min egen del. Jag vet att jag kan hålla det här men jag tvivlar på sambon. Han har vid flera tillfällen gömt alkohol på underliga ställen och sagt att han inte har druckit när jag vet att han har gjort det. Och jag har aldrig tidigare tjatat på honom att dricka mindre. Så det här är ett beteende som oroar mig. Jag vet egentligen inte hur mycket han dricker. Bara att vi kan dricka tillsammans ca tre gånger i veckan. Tänk om han redan är inne i ett beroende? Och inte alls tänker dra ner utan bara gömma det bättre? Vore jätte tacksam om jag kunde bolla det här med någon.

Profile picture for user Sisyfos

Han gömmer och ljuger och ni dricker er tillsammans fulla tre ggr per vecka. Många varningsklockor här. Om han inte erkänner att han har problem finns stor risk att de förvärras. Skjut upp bröllopet tycker jag. Han har absolut samma beteende som många av oss här på beroendesidorna.

Profile picture for user Killemojen

Har druckit konstant med någon nykter dag....
I flera veckor.
Klarar inte detta!

Profile picture for user Rosette

Du berättar att du druckit nästan varje dag i flera veckor och att du vill klara dig ur detta. Det låter som du börjat fått nog av att alkoholen tagit sån plats.
Vart tänker du mer att du kan vända dig för att få hjälp? Många går till sin vanliga vårdcentral och andra vill ha mer specialiserad hjälp. Hur tänker du kring det?

Fortsätt gärna skriv och läs här på forumet!

Vänligen
Rosette/Alkoholhjälpen

Profile picture for user Prylen

Sitter på jobbet och väntar på att doktorn ska ringa från vårdcentralen, var där i måndags och hade fruktansvärda magsmärtor. Blev magsjuk utomlands för tre veckor sedan och låg sedan hemma sjuk en vecka. När jag inte kräktes mer efter magsjukan började jag dricka igen som vanligt. Varje kväll minst en halvliter rödvin. Detta har jag gjort i såå många år. Hade hög "sänka" i måndags på VC och fick ta nya blodprover, nu sitter jag på jobbet och är livrädd för vilket besked jag ska få...

Profile picture for user bridgebosse

Dricker 4 flaskor whisky i månaden. Jag är 82 år och mått gott med alkohol i hela mitt vuxna liv. Varför är jag inte död?

Profile picture for user Irelem

Så är jag tillbaka i drickandet igen efter 7 nyktra månader. Starköl 7,5.Börjar på morgonen och sedan hela dagen. Somnar vid 22-tiden , vaknar svettig och med hjärtklappning mellan 2 och 3 på natten och tömmer i mig en burk. Har jag tur så somnar jag igen fram till 5-6. Och då startar jag igen. Dag efter dag i 30 dagar nu. Sista veckan känner jag att kroppen börjar säga ifrån. Har en karl som är likadan , fast inte på natten. Han sover som en stock. Sista 2 dagarna har jag hållit upp på dagen. Men med en bakfylla som är mördande.

Profile picture for user AlkoKnight

Tja, började oroa mig för mitt höga alkolintag efter sommaren, och efter många års dagdrickande är jag nästan vit i veckorna. Utöver alkoholen har man jag ju tutat i sig Zoloft i åratal, och nu mängder med alvedon (skulle funka så bra enligt läkarna) pga diskbråck. Skulle operera men fick nobben pga för höga levervärden. Detta trots vita vardagar sen augusti. Checka levern ... hett tips... kommer få mig att sluta helt antagligen. (Tror jag ja)

Profile picture for user Vinälskare

Skit! Läkarn ringde om att mina levervärden är förhöjda. Ska göra u-ljud o ta grundligare prover. Dricker en Box varje helg och ibland 1 fl. på onsdagar. Har så gjort i många år. Är jätteorolig över skrumplever. En släkting dog i det.

Profile picture for user Tusenmusen

Jag är gift tvåbarnsmor som har varit med om mkt skit i mitt liv. En smitningsolycka när jag var nitton som gjorde att jag fick lära mig gå och prata igen. Min första kärlek och sambo dog i en klätterolycka på Kebenekaise.
Har två underbara barn men också två missfall. Känner att jag e tom nu å behöver hjälp för att inte dra mig själv över kanten.

Profile picture for user Carina

Du skriver om många sorgliga erfarenheter som du har varit tvungen att hantera och du verkar ha det tufft nu. Vad starkt av dig att räcka ut handen och skriva här! Tack för det.

Jag vill bara att du ska veta att det finns hjälp att få. Skriv gärna här och berätta mera om hur du mår. Du är inte ensam och tillsammans här på forumet hoppas jag att du kan hitta en väg framåt för att må bättre.

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ps. Om du vill skriva igen (vilket jag hoppas att du gör) så är det jättebra om du skapar en ny, egen tråd. Då är det lättare att hitta den. :)

Profile picture for user Salt

Hardruckit nu flera gånger i veckan vin för det mesta. Finns det inget som man kan ta till . Har ångest och är bakis var och varannan dag. Varför är det så svårt? Hur gjorde ni hur tänkte ni som lyckades sluta? Hjälp!

Profile picture for user Finfin

Har många tankar om mina drycken vanor. Funderar starkt på dem. Men har så svårt att bryta beteende och vanor. Är också rökare. Jag lever i gränslandet dricker oftast inte under vardagarna men fred körd. Och märker att jag inte tål lika bra längre. Mm

Profile picture for user Flygarn

Hej! Är ny i gruppen. Har läst om flera inlägg och känner igen mig mycket i det som vissa skriver.
Känner att jag behöver dra ner ordentligt på mitt drickande.

Profile picture for user Flygarn

Jobbar skift o "passar på" att dricka på lediga dagar.
Dricker mig sällan full men mycket tid går åt att planera när o hur jag kan dricka. Smygdricker ofta.

Profile picture for user Tulpanbladet

Hej
Har läst en del här och känner att jag inte är ensam om detta. Vill nog mest skriva av mig, har druckit i stort sett varje dag sedan nyårsskiftet. Innan dess har det varit ca 3-4 kvällar i veckan det senaste året. Innan dess ca 2 dagar i veckan (alltid fr lör). Har eskalerat till att bli nu varje dag, minst ett par glas rött ofta mer. Jag och sambo har nu samma beteende han dricker också varje dag. blir små lullig varje kväll på helgerna dricker jag tills jag däckar i soffan och och sambo får ”släpa” mig till sovrummet... minnesluckor dagen efter. På morgonen vaknar jag med hjärtklappning och går till jobbet ”bakis”. Vissa dagar dricker jag mindre ca 3 glas och mår ”ok” dagen efter... Vi pratar inte om det men båda vet nog innerst inne att vi har ett problem men vi skäms nog lika mycket för att prata om det / erkänna vad som är fel. Vi jobbar båda heltid och har krävande jobb. Trodde/tror vi älskar varann och vill vara tillsammans. Jag vet inte varför vi håller på såhär.. kan vi inte vara lyckliga utan alkohol? Jag är 30 år.

Profile picture for user Emma79

Vad bra att du skriver här! Du kommer nog att få en massa pepp och tips osv. Skulle rekommendera att du kopierar/klistrar in ditt mess I en ny , egen, tråd så blir det lättare att hitta tillbaka till dig ?

Profile picture for user Tulpanbladet

Som svar på av Emma79

Hej Emma tack ska göra det. Har inte vågat logga in på sidan på länge. Känns som att jag Slåss mot förnekelse

Profile picture for user Diddi103

Har någon tagit leverprover efter att ha slutat dricka alkohol. Det är ju dessa prover man kan se hur levern mår

Profile picture for user jugge

Hej

Jag är man på 43 år, jag blev av med jobbet och med det dåliga referenser var på intervju två jobb men blev inget, efter uppsägningstid sjukskrev jag mig för att jag mådde dåligt samt hade karenstid,efter månad efter blodtester avbröts sjukskrivning för alkohol i blodet ,även om jag minskat oerhört från 3,4 till 0,9 men det gick inte ändå.Då tänkte jag skitsamma och drack 10 halvliter per dag.Sedan har det fortsatt med samma mängd, nu med hälften stark hälften 7,5, nu kör några 3,5 då min inneboende har kontrollerat drickande.Nu mår jag mycket bättre efter det, ska träna i veckan och inte dricka förutom 3,5 på fredag lördag, att jag fått konsekvenser mitt fel men tyvärr har min fru som bor utomlands som älskar mig över allt annat och ska söka hit oktober drabbas.Mitt supande har minskat penis och blivit impotent, sen har kulorna minskat blivit röda.Jag har fått panik och sån ångest över vilken idiot man är.Jag tänkte förklara och säga det och att hon bör träffa en annan,jag berättade att jag druckit lång tid och impotens, hon säger jag måste vara nykter och impotens funkar snart, hon kommer inte va intresserad av någon annan vet jag. Hon vet inte den minskat och det andra med pungen.Jag ska träna och börjat äta normalt tack vara inneboende som lagar mat och vi har kul ihop som fasen och hjälper varandra.1 september åker jag till henne och familjen, Då jag tappat 7 kilo muskler och de andra sakerna känner jag träning löser sig men hur det blivit där nere kommer bli så pinsamt då jag gjort så här.Jag ska göra det jag kan innan men sökt om det går återställa el något.När jag åker hem får hon välja om hon stannar eller vi försöker lösa.Önskar man kunde operera ny pung o kulor på något sätt.Djup ångest, haft självmordstankar men det vore ännu mer själviskt.Jag får träna äta mkt och dricka minimalt och se vad som kan göras,
Det görs ju könsbyte så då borde väl kunna få ny penis och pung kunna fixas, sjuk tanke vet.
Tack för ordet och om någon vet någon som haft liknande eller andra. Kommenterar uppskattar jag, vet jag betett mig då själviskt under alkoholens djävul

Profile picture for user AmandaL

Hej jugge! Jag känner inte alls igen mig i ditt penis problem, men jag tror inte att du ska fokusera så mycket på just den delen. Egentligen handlar det här om dina alkoholvanor som inte känns sunda. Att du har fått kroppsliga och fysiska besvär är nog rätt så normalt när man dricker för mycket, på olika sätt, jag gick upp massor i vikt, var svullen i ansiktet och tyckte att hela mitt uttryck ändrades. Nu har jag varit nykter i 36 dagar och jag ser stora förändringar, mina ögon är friskare, vaknare och klarare, min hy har blivit bättre och även om jag fortfarande har alkoholmagen kvar har den blivit mindre. Jag tycker att du ska fokusera på att sluta dricka alkohol istället för att fundera på var du kan korrigera din penis och din pung, du bör bli nykter för din hälsas skull och inte för kroppsliga ytlighetersskull, du kan ju vara glad för att du fått en penis som kunnat krympa, en del män har så små att om den krymper finns den inte längre ??

Profile picture for user jugge

Tck för kommentar, du har rätt, min inneboende sa att det ordnar sig om du dricker minimalt, börjar äta.Min inneboende har hj,ser tvlpt mig så kroppen börjar fungera normalt.Han lagar mat vi hjälps åt, sett film osv haft lite dricka o nyktra dagar, gjorde blodprov fredags,får svar i veckan, gömt mig innan men kände dags veta sanningen,sån lättnad veta kroppen börjar fungera normalt igen.Min inneboende har nog räddat mitt liv, hans råd har hjälpt mig så oerhört, tyvärr har han hamnat i mental ohälsa och försvann kl 01 00 inatt kjulle ta promenad och kl 11 skrev han i morse att han inte mådde bra och har inte kunnat nå honom, han hjälper en gravt alkoholiserad vän som dör snart, dricker 1,5 liter vodka per dag, men han borde fokusera på sig själv och mig, de som dricker så mycket har alltid hjälp på något sätt,haft 2 nyktra dagar och väldigt lite alkohol mot förr.Jag behöver mitt bollplank och mentor, vi hjälper varandra.Var på pub nyss lokalt det är många smarta som förlorat allt, röda tråden är ju alkoholen.Jag började just må bra, dragit ner rejält men som du säger helt nyktert är lösningen.För min del är det liv eller död nu,ser bra ut men inombords kaos,han tog sig ur men nu skiter sig väl allt, sitta med någon som man kan ventilera med är bra se på tv,film, hoppas han kommer tillbaka.Äter b-vitamin tabletter för att få igång hunger och fungerat så kroppen börjar bli bättre,Så skönt den funkar som vanligt.köpt bikarbonat citron som hjälper njurar,lindra symtom på mitt besvär, jag ger inte upp vatten på morgon, promenera men lättare om man är två men bytte nummer med en lokal kändis på pizzeria som vill sluta lika mkt så ska ta promenad,se om det går lösa.Tack för din historia,inget kört än, inga gula ögon, o annat funkat men är på sista chansen nu.Kram

Profile picture for user AmandaL

Jugge jag känner mig lite orolig för dig när du skriver, tror du att du kan söka hjälp hos någon annan? Du säger att du tycker det är bra att ha någon att samtal med, kan du försöka att få en kontakt du kan ha nu när det verkar vara så här besvärligt för dig? Det känns jobbigt att läsa när du flera gånger syftar till att du inte tror du överlever annars. Jag önskar att du lyckas bli nykter och tror du behöver ta hjälp av någon fysiskt ?

Profile picture for user Rosette

Klokt och modigt att du vänt dig hit för stöd!

Du har fått fina tips här om att ta mera stöd, vad tänker du kring det?

Utifrån det du beskriver låter det som det kanske kan vara en god ide, om du själv vill såklart. Oftast bättre ringa en gång för många. Det går alltid att ringa 1177, det finns tillgängligt dygnet runt där du kan prata med en sjuksköterska och där igenom få nästa steg vart du kan vända dig, om du vill.

Samtidigt går det alltid att ringa 112 om du känner dig dålig akut, samma sak där, bättre ringa och höra när du som du skriver känner att du mår mycket dåligt. Viktigt att du får bra och rätt hjälp!

Ta hand om dig och fortsätt såklart skriva här!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet