Hej,

Jag vet inte om jag skriver i rätt forum men jag känner bara att jag måste skriva av mig.
Jag är en 30 år gammal kvinna och gick igår på mitt livs första AA möte.
Jag har druckit halva mitt liv och de sista 3 åren så har det verkligen eskalerat. Jag har skåpsupit konstant i 3 års tid och har helt och hållet börjat tappa kontrollen.
Jag har förlorat oändligt många vänner, jag har sårat, ljugit, svikit mina närmaste, jag har förstört 2 möhippor och jag har gjort bort mig så mycket. Jag har hamnat på akuten pga att jag druckit mig medvetslös, jag har nästan blivit våldtagen för att jag har varit för full för att ta mig hem själv och har bara hoppat in i random taxibilar med okända människor. Jag har vaknat upp på ställen som jag inte anar varför jag har befunnit mig på... Listan på alla dumheter och tragiska händelser som jag har utsatt mig och mina närmaste för kan göras oändligt lång och trots detta så har jag inte klarat att sluta dricka. Inte förrän nu.

Jag gick som sagt på AA igår. Till frukost drack jag 1 flaska vin för att våga gå på mötet/för att döva ångesten efter mitt beteende på nyår (hade nyårsmiddag hemma hos mig och min sambo och blev givetvis fullast av alla och minns ingenting av kvällen.. Jag däckade runt 0100 och vaknade 1a januari och var så ångestfylld och bakis att jag var tvungen att ta 2 återställare med en gång.

Nu har jag varit nykter i 24h. Jag har inte sovit inatt. Har bara legat och skakat och spytt och mått fruktansvärt dåligt. Har sån ångest och dåligt samvete mot alla mina nära och kära och inte minst mot mig själv. Hur kunde det bli så här? Är det normalt att ha en sån "avtändning" från alkohol??

I övrigt så har jag akademikerbakgrund och ett väldigt bra jobb (att jag klarar att hantera mitt jobb såpass bra som jag gör är ett mysterium), jag har en underbar familj och världens finaste sambo sedan 7 år. Jag har fina vänner som alla vet att jag gick på AA igår - dom är alla införstådda i allvaret och stöttar mig 100 %. Trots allt detta så är jag helt maktlös inför alkoholen!!!

Jag tar tacksamt emot alla råd jag kan få för att klara av att bli nykter alkoholist. Jag kommer aldrig kunna dricka 2 glas vin och sedan stanna där - det är omöjligt. Om jag tar en klunk alkohol då fortsätter jag dricka tills barskåpet är tomt eller tills jag däckar.

Jag har så sjukt dåligt samvete och fattar inte hur jag ska kunna leva med dessa skuldkänslor... Ni som blivit nyktra - hur har ni hanterat ångesten och det dåliga samvetet? Hur klarar man att förlåta sig själv?
En annan sak som jag också är livrädd för det är hur min kropp egentligen mår.. Mina levervärden är säkert skyhöga och jag vågar inte gå till doktorn för att få detta bekräftat... Hur lång tid tar det för min kropp att reparera skadorna??

Jag är som sagt helt ny i den här kampen och jag tar tacksamt emot alla goda tips och råd som kan hjälpa mig i min kamp mot alkoholen.

Tack för er tid och tack på förhand!

Mvh,
AA

mod60

Hej igen
Tack för stöttning alkolist javisst
Lördagkväll är snart slut o jag har lyckats att dricka läsk hela kvällen. Stor middag med släkt barn och barnbarn och jag var nykter. Kors i taket. Har väl egentligen inte druckit så mycket med släkt o vänner utan mitt problem har varit att jag älskat dricka själv. Under hösten började suget o tankarna på hur jag skulle kunna få dricka ifred tidigt på förmiddagen. Vid lunch hade jag planen klar. Mannen jobbar alltid sent på vardagarna o sonen har mycket idrottsaktiviteter så jag fick mycket tid själv. Hem så fort det gick o börja dricka. Borsta tänderna eller halstabletter för att dölja lukt. Nu har jag berättat för min man att jag druckit sååå mycket, han sa flera gånger att jag luktade sprit men jag sa alltid att det var en 3,5 öl. Men han vet ändå inte riktigt hur mycket. Att jag flera gånger i veckan fick fylla på hans wiskey som jag druckit upp. Systemet onsdagar är jobbigt!!!
Men nu har det gått 14 dagar och jag mår ganska bra. Känner mig dock väldigt sorgsen när jag skriver detta. Skulle tagit tag i detta drickande för många år sedan. Men en dag i taget gäller.
Lycka till till oss alla som skriver eller läser här. Ta tag i drickandet innan det går för långt. Jag tror oxå att jag ska gå till AA och prata. Fortsätt kämpa alkolist javisst:)
Kram alla :)

mod60

Jag läser dina tips och tycker att de är jättebra. Ska skriva av dem i min anteckningsbok så att de finns nära. För när suget sätter in så har jag aldrig tvekat att följa det tidigare men ska nu försöka. TACK

Alkoholist Javisst

DAG 13! Inte varit nykter i 13 dagar sedan .... 2006 eller 2005...
Känns fantastiskt. Men samtidigt TOMT.

Jag romantiserar verkligen alkohol. Ett glas rödvin = slappna av, en öl = njuta livet, en drink = festligt, champagne = sofistikerat och en självklarhet vid speciella tillfällen, konjak = perfekt avslutning på mysig middag, whiskey = en självklarhet så här i januari - det är ju bra mot förkylning och "värmer" kroppen... Jag lurar mig själv att tänka och tro detta om alkohol.
Det jag önskar att jag kunde få min hjärna att fatta är att alkohol gör mig till: en mytoman, en slampa, en impulsiv idiot som inte äger konsekvent tänkande! En person med total avsaknad av ekonomisk sans och som inte vet vad samvete är. En egoist som är tråkig, äcklig och ful. En ofräsch kvinna som skiter kost, träning och hygien... En odiskret fyllkaja som vinglar ut i köket och dricker ur ölburken som står gömd bakom kastrullerna, eller spolar i vattenkranen för att dölja hur jag hysteripressar ut vin ur bag in boxen och snabbt shottar i mig ett glas.
Den 13 dagar nyktra personen talar om allt detta för mig.. Den 13 dagar nyktra personen klappar mig på axeln och gör tummen upp och säger, "det är bra, du börjar vakna upp ur sprittöcknet och komma till insikt nu, kör på".
Samtidigt som alkoholisten i mig säger "äh, alla dricker, ta ett glas - slappna av, det är helg! Du har varit duktig så länge, du förtjänar att koppla av och lite alkohol dör du inte av".

GAAH! Så jobbigt det här!!! Jag ska stå emot och vara stark. Men fy fan vad jag är avis på alla som dricker normalt och är friska och som kan dricka rödvin ikväll, bli packade och ha skoj!! Jag är faktiskt bitter och sur för att jag måste sitta hemma nykter och dricka Ramlösa.
Snacka om i-lands problem och att ha en helt fucked up hjärna.

Någon som känner igen sig i det här tänkandet?? Försvinner det någonsin? Vad säger ni som varit nyktra i flera år?? Kommer det vara så här jobbigt för alltid!? :(

PS. Jag vaknar ofta pga mardrömmar. Drömmer att jag börjat dricka igen och vaknar med ångest och tror jag är bakfull. Är det vanligt?

trollnäsa

Jag är lika sur och arg jag! Alla andra är svin just nu. Som sippar bubbel och kastar med håret och ler. Blääääää

Jag hatar att inte ta ett glas vid grytorna, att njuta av ett glas i soffan osv.
Varför blev jag vinkärring? Jag är faktiskt alltigenom god. Snäll, omtänksam och rolig.
Jag vill dela en flarra vin på krogen, knalla hem genom stan.

mod60

Hej
Det finns en bok om a-missbruk som heter "kidnappad hjärna" jag har inte läst den men det är väl så vi har det. Min hjärna är ockuperad av tankar om A som jag inte skulle ha om jag var "normal". Kanske att det kan var bra att försöka ta kontroll över sin hjärna och mota bort alla tankar på alkohol. Visst det är sååå jäkla trist att det är så här för oss och att vi inte kan hantera A bättre. Men det går ju att göra något åt det.

Vi kan må bättre genom att ta kontroll över våra liv. Varje nykter morgon är ju underbar i jämförelse med bakfylleångesten som lamslår en och sitter i hela dagen/dagar.
Jag försöker hela tiden prata med mig själv och när jag skriver här känns det bra. Har nu varit nykter 20 dagar. Inte länge men den längsta perioden på år :)
Jag tycker att vi har en tendens att tycka synd om oss själva ibland. Varför kan inte jag dricka som alla anda osv. Jag läser vad "alkoholist javisst" och "trollnäsa "skrivit, hej förresten :) och jag håller till viss del med er. Det är sorgligt att det har gått så långt att vi är "kära" i spriten. Det är väldigt tråkigt att det blivit så här, att vi lät det gå så långt men vi kunde vara drabbade av värre saker än så. Det finns mycket sjukdom, canser osv. och andra svårigheter som människor råkar ut för. Jag vill inte vara tråkig eller så men,,,,,,, Vi mår ju inte bra av att dricka. Om vi gjorde det skulle vi inte skriva här eller???
Jag tror att vi kommer att hitta en annan inre glädje utan A och förhoppningsvis leva både bättre och längre. En dag i taget mot tillfrisknande och okidnappad hjärna.
kram alla därute som kämpar på //mod

johanna

Vi behöver höra flera positiva saker!
Efter 27 fria dagar, så är jag glad när jag vaknar och känner nu en lust att ta tag i saker. Visst går det upp och ned under dagarna, men att vakna och må bra betyder mkt.
Jag började motionera samtidigt som jag slutade med A, för jag ville få dubbel effekt. Jag tror det var bra att komma ut i friska luften det har stärkt mig. Jag använder appen Run keeper på min mobil, den sporrar mig att öka mina resultat. Man måste berömma sig själv för sina framsteg, även om det jag tidigae gjort varit fel:-)

mod60

Hej Johanna och alla som läser här på forumet
ja jag har själv kommit igång med träningen igen och det känns kanonbra. Roligt att känna att man gör saker som är BRA för en och inte destruktiva som när man dricker. Tänker att det är detta jag vill, så här vill jag må och om priset är att låta bli alkoholen så får det väl bli så......
Tyckte jag lät lite sträng i mitt sista inlägg och hurtig, det är inte meningen, men vi har mycket som talar för att detta är rätta vägen. Idag är det lördag och jag har köpt en stor Sprite light som jag ska festa på ikväll ihop med familjen. Härligt... en dag i taget. Idag dag 21//mod

Alkoholist Javisst

Trollnäsa - håller verkligen med, sååå avis på alla som fick fira helg igår.
Men idag när jag vaknade 08.30 - utvilad, utan ångest och inte ett dugg bakis och promenerade iväg till Sats för att träna och mötte två bakfulla tjejer som gick en "Walk of Shame" (dom hade uppenbart haft bortamatch och gick i partykläder med smink utkletat i ansiktet) - då var jag bara generellt överlycklig!!! Fy fasiken vad skönt att slippa den där vidriga känslan där man vaknar dagen efter och tänker "vad gjorde jag igår, hur mkt pengar brände jag, har jag gjort något dumt, vem har jag messat, är någon arg på mig"... osv osv osv. AHH! SÅ HÄRLIGT ATT SLIPPA!!!

Och mod60 och Johanna - det är givetvis så mkt bättre att hålla sig undan A. Att välja ett friskt - och som du säger mod, ett förhoppningsvis bättre och längre liv - framför alkoholen.

Igår så bet jag ihop då alkoholsuget och "tycka synd om mig själv"-signalerna satte igång. Knatade iväg till AA och 1,5 h senare så var alkoholsuget som bortblåst! På vägen hem gick jag förbi en pub och utanför stod 3-4 stycken och rökte.. Alla var glansiga i ögonen, stod och halkade omkring vid ingångsdörren och såg allmänt apatiska ut. Ingen såg ut att njuta av ciggen, ingen pratade med varandra, blickarna var bara tomma och borta... Tror inte att någon av dom som stod och ciggade kände sig särskilt lyckliga där och då. Bara avtrubbade och likgiltiga.

En dag i taget! :) Kämpa på alla! :D

Alkoholist Javisst

Jag gick alltså inte in på puben, jag passerade bara puben på vägen hem från AA :)

johanna

Jag tyckte det var ett friskt inlägg, vi behöver dela med oss mer av det positiva. För det är ju dit vi vill nå. Känner själv att jag kommer in i ett destruktivt ältande som drar ner mig, fast mer och mer sällan nu.

mod60

Bra kämpat javisst och Johanna och Tove och trollnäsa mfl. Starkt av dig javisst att stå emot och visst är det en skön känsla att veta att man inte kommer vakna med fylleångesten som ett täcke över både sig själv och över hela dagen. Börja dagen med att gå och träna wow jättebra gjort ...
Har gått en lång em promenad med en vän och pratat om mina alkoholproblem och det känns så skönt. Tror att jag, som de flesta av oss här, har varit otroligt bra på att lyckas dölja mitt drickande. En mästare. Hon blev chockad men samtidigt så stöttade hon mig och gav mig väldigt mycket positiv feedback. Kändes så gott. Det gäller att fokusera på det positiva. Jag har ju åkt tillbaka ner i alkoholgyttjan efter ganska långa uppehåll tidigare och jag är rädd för hur jag ska klara framtiden. Nu känner jag mig stark men om ett halvår eller år så kanske jag tror att nu är det ok igen att dricka och så är karusellen igång igen. En dag i taget är mitt motto och så länge som jag mår så här bra så är det bara att kämpa på. För det är ju en kamp men om jag har förstått vad några skriver så lugnar kampen ner sig med tiden. Ser framemot det.
Ha nu en härlig nykter kväll och en underbar söndag. Jag ska träffa en liten kille som jag tycker mycket om och ser framemot att vara helt ok när jag gör det. På gott humör idag. 21 dagar......
//mod

mod60

ja det sitter i huvudet..... tänk på allt positivt du upplever som nykter. Ta ett papper och skriv ned - och + och när det är kämpigt så tittar du på listan och då tror jag att ditt val är "enkelt". Tänk på att din hjärna inte är sig själv. Du är stark och klarar detta :)
Jag tänker på att det finns så många människor och kulturer som inte behöver alkohol jämt och ständigt och mår bra ändå. Kanske bättre än vi här i norden gör som egentligen har ett skumt förhållande till A. Eller vad tycker ni???? //mod

Alkoholist Javisst

Hej Mod,
Så himla bra att du berättade för en vän. Det är så skönt!! Det att du har anförtrott dig till din vän gör ju faktiskt också att det blir lite svårare att "trilla dit" igen... För då måste du hantera din vän också, vännen som du anförtrott dig till för att bara en liten tid senare börja dricka igen. Jag tror att det är väldigt smart att anförtro sig till nära vänner som verkligen förstår.
Jag gjorde misstaget att anförtro mig till fel person och nu håller jag på att bli galen av det! Personen ifråga menar bara väl men är alldeles för intensiv och jobbig och ställer ultimatum om att jag måste läggas in på rehab, sjukskriva mig från jobbet, erkänna för mig själv att jag e alkis (Duuh! Det gjorde jag i samma sekund som jag ringde AAs hjälptelefon och gick på mitt första möte). Så jag rekommenderar ingen att anförtro sig till vem som helst. Jag var naiv, bakis, hade ångest och var svag. BIG MISTAKE att berätta för henne (även om hon bara menar väl - men hon kväver mig).

Ang drickandet i Norden:
Vi dricker inte normalt! Jag har bott utomlands de sista 9 åren (bor inte i Sverige längre med andra ord) och de enda alkoholkulturer jag har stött på som påminner om de nordiska är faktiskt brittiska och australiensiska.
De - liksom oss - super skallen i bitar varje helg från att man är 14-15 år gammal. Åldern 20-30 innebär after work, drinkar till vardags, avkopplingsvin efter jobbet/skolan - för att sedan supa som en idiot (binge drinking) på helgerna! Man super för att man firar tentor/firar nytt jobb/det är en högtid (midsommar, Valborg, Allhelgona, för att inte tala om jul osv osv), det är kärlekssorg som ska dränkas, det är barndop, möhippor, weekendresor med tjejkompisarna (eller grabbresor), det är 5 veckors semster på sommaren som egentligen motsvarar en 5 veckorsfylla... Det är så mycket alkohol hela tiden!

Alkoholen är överallt i samhället och den är så sjukt accepterad! Det är faktiskt sinnessjukt!
Jag tycker det är så ironiskt att varje midsommar så läser man om båtolyckor och drunkningsolyckor. Genomsnittsåldern på eventuellt avlidna är generellt 55 år och det är oftast män. Tror ni att medelålders män helt plötsligt glömt hur man simmar/kör båt? Knappast. Det är alkoholen.
Men ALDRIG står det "Avlidne mannen hade en promille på 3%", eller "Båtföraren och alla passagerare var kraftigt berusade".
Det mörkas alltid ner!
Ser man på till exempel Valborg - helgen då de flesta debuterar med alkohol bland tonåringar - det är högst våldtäktsstatistik den högtiden. Tror ni det är för att alla helt plötsligt blir kåta och aggressiva?! Eller för att A är med i bilden!!?
Ytterligare ett exempel: Jul 2014 var året då krisjourtelefonerna i Sverige blev som mest nedringda någonsin - aldrig har fler utsatta kvinnor och barn (och även män) ringt i panik och bett om hjälp som den här julen. Tror ni det är för att julen 2014 generellt var en dålig jul för Sveriges befolkning? Eller tror ni det var alla vindunkar och snapsar i familjehemmen som låg bakom detta?!

Så tragiskt att alkohol är en av de största inkomstkällorna till staten.. Hade A inte varit det så tror jag tyvärr statistiken hade sett helt annorlunda ut :(

Alkoholist Javisst

Min fortsatta åldersstege i alkoholkarriären!

40-50 år då är det middagar, "hemmamys", drinkar med vänner och ens nära och kära. En eller flera vindunkar är givetvis standard i det nordiska folkhemmet numera! Man börjar köpa dyrare viner och andra alkoholhaltiga drycker. Man är lite rebell på helgerna och tar sig ett glas runt lunch "njuter" av att kunna "dricka mitt på dagen - det kan vi minsann inte göra måndag- fredag!".
I vissa perioder är det annat som är jobbigt - barnen blir tonåringar och hemska, mannen/frun jobbar för mycket, man är trött på slentrian och att det aldrig händer något kul - man börjar ta ett extra vinglas för att man är uttråkad helt enkelt!

Åldern 50-60 kan jag inte föreställa mig då jag inte har vänner eller bekanta med alkoholproblem i den åldersgruppen. Men jag kan tänka mig att det är en tid då barnen flyttar hemifrån och man ska "börja prioritera sig själv och ha egentid" och att det här med att prioritera sig själv ofta innebär alkohol.. Men det här vet jag ingenting om som sagt. Fill me in!

Oavsett vad - det jag försöker illustrera är att vi nordbor har ett relativt skevt drickabeteende från tidiga tonår! Vi är vikingar och vi är tuffa och kända världen över för att vara vackra, starka och riktiga partydjur! Det som många glömmer dock är att vi bor i en del av världen där vardagsdrickande inte har varit naturlig förrän för ett par 10 år sedan... Förut så drack vi på helgerna och det var det. Men i takt med att vi har anammat mer kontinentala drickavanor så tror jag att nordiska folkets alkoholproblem verkligen har blommat ut på allvar!

Tycker det är skrämmande!

Ps. "Fun fact": Då AA hade varit igång ett par år i starten (grundades 1935, statistiken är från 1939) så kollade man upp tillfriskningsantalet bland AA medlemmar - siffran visade 50%! Med andra ord - varannan person som sökte hjälp hos AA blev nykter. Idag är talet 5%... Man kan ju fråga sig varför...

Stingo

Visst finns det mycket sjukt i vårt alkoholdrickande här i norden (jag är förresten från Finland), men inte är vi så ensamma om det. Se bara på Ryssland, och Östeuropa. Och visst har tex Fransoserna och Tyskarna sina egna problem de med.

Jag tror de flesta 50-60-åringarnas problem har börjat långt tidigare, sedan kommer åldern och med den sjunker toleransen och så börjar problemen komma i dagen. Sedan följer pesionen och massor med ledig tid... Jag är normalt inte för förbud, men en produkt skulle jag gärna förbjuda och det är vinboxarna. De lockar till stora engångsköp och sedan är det sgs omöjligt att följa med konsumtionen ur en sådan. Som jag ser det är skadorna den gör betydligt större än fördelarna.

Ljusningen och hoppet ligger, som alltid, hos ungdomarna. Åtminstone här säger statistiken att de håller på att skaffa sig hälsosammare alkoholvanor än vi hade.

Stingo

...utan kan fortsätta ännu högre upp i åldrarna. Läste just en notis i tidningen om en rattfull, som kört på en barnvagn (inget allvarligt hände, till all lycka). Fyllot blåste 1,78 promille, men det intressanta är att han är 85 år gammal.

Alkoholist Javisst

Stingo, absolut! Öststatsländerna etc är extrema. Men tänkte mest på Norden vs. länder i världen som påminner mer om oss då det kommer till utbildning, politiskt styre, teknologi, välfärd osv osv osv.
Håller dock med dig i det mesta. :) Hoppas att dagens unga får bättre vanor än oss :)

Summa kardemumma: Alkohol är skit och då 85åringar kör med så hög promille så är det bara att beklaga. Så tragiskt!

Ps. För speciellt intresserade - kolla den här länken, bara 2 år sedan öl blev en alkoholhaltig dryck i Ryssland.. Före dess var det en "läsk".. Sjukt..
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/russia/9772801/Beer-to…

ingen vetenskap för detta nu.....MEN....jag har varit med ett tag i nykterhetssvängen och det som jag hört/sett i år efter helgerna vad gäller beläggningen på beroendeenheterna och öppenvården slår alla rekord ! Jag har flera bekanta på olika platser i landet som blir nekade att få hjälp pga att det är fullt.

2 orsaker kan ev synas :
1) Massor av nya som behöver hjälp
2) Besparingar så platserna inte räcker.

Ett sånt här forum hjälper mer än man kan tro i början så sprid gärna budskapet ! Det är många som behöver stödet.

Fransmannen

Gick från AA till Puben...ville bevisa att jag kan dricka som folk. Det gick inte. Varför gör man sånt?