Är jag ensam om att kunna bli paranoid dagen efter en riktig minneslucka?
Hur hanterar ni det?
I mitt huvud försöker jag febrilt pussla ihop händelseförloppet, väldigt sällan minnet är helt borta utan kan minnas små fragment vilket nog gör det ännu värre. Många gånger har jag bett vänner om ursäkt för mitt beteende dagen efter, och många gånger fått frågan varför just för att jag inte gjort något.
Har aldrig fysiskt skadat någon, men kan snea och bete mig väldigt illa verbalt mot folk, berätta hemligheter om mig själv mm. eller hemligheter om andra och har en förmåga att vilja börja prata med främmande folk, skickar pinsamma fyllesms eller fyllesamtal osv.
Får alltid fylleångest, även om jag kunnat hålla drickandet under kontroll och minns exakt allt. Men när jag inte minns så bygger jag upp massa scenarion av vad som kan ha hänt, vad jag kan ha gjort, vem jag kan ha träffat och vad jag kan ha sagt till dem, en gång vaknade jag med en jacka som inte var min egen efter krogen och låg kallsvettig av ångest i 2-3 dagar (den såg väldigt mycket ut som min egen) men var livrädd att jag hade stulit någon kompis jacka, men måste vara någon främlings jacka för ingen vän har nämnt det. Fylleångesten håller oftast minst på i ett par dagar, men efter några kvällar har jag haft fylleångest i veckor.
Men det är så svårt, det är lätt att säga att jag borde sluta dricka. Har PTSD och GAD och när jag är full är enda gången jag känner mig riktigt lycklig, glad och ångestfri. Känslan och euforin jag får av alkohol slår allt tom. att ha sex, att vara förälskad mm.
Alkoholen har hjälpt mig socialt och gjort att jag fått mer vänner, men även att en del vänner tröttnat på mig pga. mitt drickande.
Så om jag slutade dricka helt skulle det kännas som ett väldigt stort tomrum och konsekvensen av att aldrig få må så bra som jag gör av alkoholen igen. Känns lite som "can't live with or without"
Dessutom kan jag kontrollera mitt drickande ibland, men ofta inte. Om jag bara dricker ytterst lite typ 1 öl i timmen så går det att kontrollera men jag tycker att känslan av att bara vara lätt salongsberusad inte är särskilt njutbar, om jag drar i mig över 5-6 öl eller motsvarande mängd alkohol så är det som någon "magic switch" (i brist på ett vettigare svenskt uttryck) efter det blir mitt alkoholdrickande helt utom kontroll, vill bara ha mer och mer, dricker snabbare och snabbare. Har väldigt hög alkoholtolerans om det inte vore för det hade jag nog vart död nu eller många gånger hamnat på sjukhus (har aldrig gjort det hittintills)