hej4c9o

hej!
Jag är ny på denna sida och är 18 år gammal tjej. Jag märkte att mamma drack för mycket när jag var 11 år och sen dess har jag fått ett enormt obehag varje gång hon är onykter. Jag skulle vilja påstå att hon är en fungerande alkoholist då hon har ett bra jobb men smygdricker efter jobbiga arbetsdagar, när hon pratar i telefon och varje gång vi haft gäster. När hon har druckit blir hon enormt personlighetsförändrad och börjar anklaga mig för konstiga saker. värt att nämna är vi har varit på ett soc möte efter en anonym anmälan om att jag far illa men dom tog inte vidare problemet. Jag har hur som helst gett upp på att hon ska sluta dricka och hon har förstört våran relation. Är detta fel tankesätt?

Hej. ?
Bor du ensam med din mamma? Tänkte om det finns flera i familjen.
Du behöver inte svara, men kom att tänka på om du har t ex en pappa att prata med om dina känslor om din mamma och det som händer?

Jag får dock uppfattningen att du bor ensam med din mamma och att du därför ensam får hantera jobbiga situationer med henne. Dit hör personlighetsförändringen du skriver om. Sådant är ju jättejobbigt. ? Har själv sett och hört sådant ...

Finns det någon du känner förtroende för som du känner att du kan berätta för? Så gör det. Gärna snarast. ? Någon släkting, någon på skolan om du pluggar? För det känns som att du stänger in dig i känslor, och det kan bli så himla jobbigt. Det är det troligtvis redan? Kanske jobbigt att berätta, men för ditt eget välmående klokt tänker jag.

Kram. Skriv gärna igen här och berätta hur det går. Eller annars också ... Att skriva av sig. ❤️

Det är jätte modigt och har hjälpt många. Att du börjat skriva här är första steget och du kan få mycket hjälp. Nu vet jag inte om du fortfarande går i skolan men om du gör det, finns det någon du kan prata med? Jag arbetar på ett gymnasium och detta är vanligare än du tror. Du är inte ensam om att ha det så här. Jag skulle råda dig att prata med någon i skolan, vill du inte gå till någon av dina mentorer så kan du i princip haffa vilken vuxen som arbetar där. Bibliotekarien, skolsköterskan, rektorn, mattanten-alla kommer reagera och hjälpa dig vidare.
De har de skyldighet att göra och det är så mycket vanligare än du tror.

Det som kommer hända då är att du får hjälp som du inte trodde fanns, andra kommer slussa dig vidare. Du behöver inte vara rädd för att någon gör dig något som du inte vill, du är 18 och enligt lagen "vuxen" men i och med att du bor hemma, går i skolan (?) så finns det lagar som säger att du ska ha all hjälp....

Går du inte i skolan finns det andra här som kommer råda dig vidare, jag är inte så bra på det.
Skriv igen hur det går för dig om du vill, vi är många här som kommer hjälpa och peppa dig!
Stor kram och massor av kärlek till dig!

Kan du prata med din mamma och bara berätta hur du upplever det.
När hon inte druckit.....
Inte anklaga eller skälla på henne. Fokusera på hur du mår. Inte på vad hon gör fel.
Har själv en son på 18 och han har nog ansett att jag druckit för mycket.
Inte kunnat hämta och skjutsa som andra mammor.
Hade han sagt något till mig hade jag tagit itu med mitt drickande klart tidigare.
Men det är konstigt att man inte vågar säga något om folks drickande, att det är så tabu.
Och så länge ingen säger något kan man lätt gå där och säga till sig själv att man inte har några problem.
Stor kram från mig också?