Uppgiven fru

Profile picture for user Ledsen_bitter_näbbgädda

Jag skriver med anledning av att jag vet inte varken ut eller in. Jag har levt hela mitt liv med en far som är periodare. Träffade min nuvarande man när jag var 17 så vi har levt ihop i 27 år. Han har en mor som är alkoholist. Under våra tidiga år innan barnen kom drack han kopiösa mängder alkohol. Under barnens uppväxt var det definitivt mindre, dock var han alltid fullast om det var fest. Sen några år tillbaka har han börjat dricka, varje dag men något enstaka undantag. Smög i garaget och drack lite inomhus men desto mer i smyg ute. Ett lock starköl bränner han lätt på två dagar. Och detta ensam, inte i sällskap eller på fest. Vi är nästan alltid själva men han dricker som det är värsta festen. Han somnar alltid i soffan. Våra numera vuxna hemmavarande barn påverkas självklart av att pappa dricker. Jag har talat med honom hundratals gånger när han är nykter, försökte påtala att han har ett beroende men han blir förbannad. Han vill bli berusad säger han när jag frågar om han inte kan dricka folköl istället. Vi har en son med autism vilket gör det krångligt. Han behöver vårt stöd hela livet och jag vet inte hur han tar det om jag flyttar. Jag vet inte heller om jag vill flytta då vi har det bra innan ölen öppnas. Jag vill nog egentligen bara ha tips hur jag ska få honom att fatta att han är beroende och att det påverkar mig negativt. Han blir alltid förbannad när jag kommenterar och tycker det är ett jävla gnäll. Hade jag begärt skilsmässa hade han gått med på det direkt och aldrig ångrat sig. Han är otroligt stolt och kunna skita fullständigt i mig om jag sätter den sidan till. Jag mår så dåligt över detta och vet att min känsla förstärks eftersom jag växt upp med en alkoholist. Men det har han med men han ser inget samband med sin mamma och sig själv. Har nån ett bra råd som inte innefattar en skilsmässa så vore jag tacksam. För det är min sista utväg. Tack för mig.

Profile picture for user Rosette

Du är uppväxt med en far som har alkoholproblem och nu är du bekymrad över din mans drickande. Ni har varit tillsammans i 27år och hans mor i sin tur har alkoholproblem så ni båda har erfarenhet av att ha växt upp i det. Du skriver nu då du inte vet längre vad du ska ta dig till.

Det hörs att du gjort vad du kan för att påverka honom och du är oroad både över honom, era barn och er relation. Du ber om att inte få rådet att lämna, det är sista utvägen och inget du helst vill tänka på. Inte konstigt utifrån att ni levt ihop större delen av ditt liv, har barn ihop och som du skriver som behöver mycket stöd och när han inte dricker är allt bra.

Flera beskriver just det, när personen inte dricker är det bra, såklart är det inte svartvitt och det är oavsett alkoholen eller ej en person en älskar. Det jag främst funderar på är stöd utifrån, professionellt av något slag för dig, vad tänker du om det? Många gånger går det inte längre gånger att böna, be om förändring, eller försöka påverka på olika vis utan att samla kraft, prata om det med någon. Att då träffa någon att prata med, få hjälp och kanske tips i hur en kan komma vidare brukar kunna vara hjälpsamt både i den aspekten och i att i högre grad ta hand om sig själv. Det är oftast något anhöriga inte varit så bra på under en längre tid, vet inte hur det är för dig med det?

Det finns en metod som kallas CRAFT som kanske skulle passa, ibland är det möjligt att få det stödet via kommunen (olika jobbar med olika metoder), så det går ju alltid att ringa sin kommun och höra efter. Den handlar just om både att påverka den som dricker till att söka hjälp och att jobba med ett bättre självomhändertagande.

En idé om du skulle vilja prata med någon är att testa ringa Alkohollinjen, en nationell stödtelefon dit både anhöriga och de som dricker kan ringa för enstaka eller flera samtal. www.alkohollinjen.se 020-84 44 48. Vet inte om det är något du känner för just nu men tipsar om det ifall det skulle kunna vara ett nästa steg.

Jättebra att du tog modet att skriva här och berätta, ibland tar det lite tid innan en tråd får fart och det kan vara bra att skriva flera gånger så tråden hamnar högst upp i flödet igen.

Hoppas du hittar en hel del här inne som blir hjälpsamt för dig, oavsett om du tar mer stöd på annat håll fortsätt såklart skriva och läsa här!

Ta hand om dig!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet