Pappa börjar dricka igen

Profile picture for user Anxt

Min mamma dog väldigt plötsligt och jag har nu flyttat hem till pappa för att stötta honom. Han har varit nykter ett bra tag men idag drack han. Jag är nära med min pappa och kan se direkt när han druckit. Han har sagt att han tar en antabus imorgon men fan vad arg jag är. Jag är orolig hela tiden för att det ska hända och nu gjorde han det. Vad ska jag göra? Jag kan inte bo här resten av livet men vågar inte ens vara borta en kväll utan att få sådan grov ångest och ont i magen. Jag vet att han gör så gott han kan och att det är ett beroende men fan i helvete vad arg och ledsen jag blir. Hur gr man? Hotar att lämna? Eller ska jag gå runt och oroa mig över denna vuxna man hela livet. Jag älskar honom men hatar honom när han druckit. Han säger att jag överreagerar för att han -bara- tagit en sup. En sup för mycket enligt mig. Gör jag en höna av en fjäder?

Profile picture for user Moonlight

Vet hur de känns! Min mamma som var nykter i 4år började supa igen o jag är orolig dagligen för henne. Det tar så mkt energi från mig att det gör mig depremerad :( jag vet inte vad som är bäst att göra egentligen. Dem har ju en egen vilja , ofta känns de som att jag som barn är förälder åt min egen förälder.. detta är hemskt för oss ! (

Profile picture for user Hanna123

@Anxt jag är i precis samma situation. Min mamma dog plötsligt i höstas och min pappa har alkoholproblem. Nu har han också tagit antabus till och från och att han varit nykter ger ju lite andrum i alla fall men oron finns där hela tiden. Jag upplever att min pappa blivit gammal så fort som i sig blir en sorg utöver sorgen över mamma. Maktlösheten är svårast tycker jag. Jag har så svårt att hitta en acceptans av läget, vill hjälpa och kontrollera honom till varje pris som ju tär mycket på mig. Hur blir man fri?

Profile picture for user gros19

Ser att ni alla för en otrolig kamp med att kontrollera något ni inte har makt över. Det första som ni behöver göra anser jag, är att på djupet inse maktlösheten. Det är jättesvårt, men går och är nödvändigt. Ingen kan inte påverka om en anhöriga missbrukar alkohol eller andra droger. Hot förebråelse, sunt förnuft hjälper inte. Jättesvårt att förstå men det handlar om känslor man måste lära sig hantera. De allra flesta vet ju vad som är "lagom" att dricka även om man förnekar det. Det som brukar leda fram till en förändring är att må riktigt, riktigt dåligt och det är därför viktigt att inte undanhålla konsekvenserna av missbruket, vilket vi anhöriga är specialister på.

På alanon kan anhöriga få stöd och råd och det första man får lära säga är just maktlösheten inför drogen, men framför allt får man lära sig ta hand om sig själv. Det går att må bra trots att situationen ser ut som den gör. Givetvis finns det mycket sorg förknippat med att ha en nära anhörig som förstör sitt liv och som man kanske inte nå fram till. Har själv genomgått ett anhörigprogram enligt tolvstegsmodellen, vilket alanon även använder sig av. Det förändrade mitt liv och jag har en son som levde ett väldigt destruktivt liv, med flera överdoser. Sedan finns det även program som är mer riktade till er som får eller fått vara en förälder för er mamma eller pappa. Kallas vuxna barn-grupper. Ni kan leta på nätet efter både det och lämplig alanongrupp. Kommunen brukar också erbjuda stöd till anhöriga. Sitt eget liv kan man påverka, där är man inte maktlös. Lider med er för det är inte rätt att man ska behöva vara förälder till sin förälder. Ta hand om er, dölj inte missbruket och ta emot all hjälp. Så här tänker jag.❤

Profile picture for user Hanna123

@gros19 Jo det är verkligen en sorg att man inte kan göra något. Och för mig är det som att jag kan förstå min maktlöshet intellektuellt men inte känslomässigt. Tack för fint svar i övrigt, så skönt att höra och läsa om andras erfarenheter och att det går att på något sätt omfamna maktlösheten och få lite sinnesro.