Hej allihopa !
jag är en tjej, som är uppväxt med min mamma, pappa och 2 bröder.
Nu har jag flyttat hemifrån sedan många år. Min familj har alltid sett fin ut på utsidan, men innanför väggarna har det varit kaos.
Mina föräldrar söp så oerhört mycket varje helg och alla högtider. Min mamma var ofta så full så hon däckade av och en gång fick jag ringa polisen när min pappa kört iväg med bilen, efter att han druckit. Nästa dag så var det honom det var synd om. Jag har även under min uppväxt sett min mamma dricka i smyg flertalet gånger.
Jag vet inte om det var deras drickande som påverkade att min äldre bror blev alkoholist. Han har varit på behandlingshem flertalet gånger, men det är ingen av mina föräldrar som någonsin nämt eller pratat om det.
Nu har han varit nykter sedan en tid tillbaka, men jag misstänker att har börjat igen, då det kan ta flera timmar eller dagar innan han svarar på mina meddelanden.

Jag orkar mentalt inte med detta längre. Varje gång jag inte får tag i honom blir jag så orolig och får katastroftankar, om att han ska hittas nersupen och död.

Vad ska jag göra? Ska jag ha mindre kontakt med honom? jag har försökt hjälpa honom tidigare, men han har såklart inte varit mottaglig och förnekar alltid.
Jag vill bara leva mitt liv och må bra, vill inte gå runt med en klump i magen mer.

@hjalpmigut
Hej!
Så bra att du söker hjälp och vänder dig utåt. Forumet har varit en stor hjälp för mig som fd anhörig att börja hitta mig själv.
Du avslutar med att skriva att du vill må bra och leva ditt liv utan klumpen i magen. Det är precis så du förtjänar att leva. Som anhörig är det oerhört tufft att acceptera att man är fullständigt maktlös för den anhörige och sjukdomen.
Sök hjälp för dig själv först och främst.
Sätt gränser och lyssna till dig själv om vad du själv behöver.
Jag valde att bryta kontakten för att kunna leva mitt liv och hitta fokuset på mig själv och min utveckling, för jag var på randen till att gå under. Tappade bort mig själv för att allt cirkulerade runt den missbrukandes behov, non stop. Det är destruktivt och gynnar inte någon till slut.

Ta hand om dig.

Hej på er!
Tack för era fina svar! Det värmer.
Jag har nu på morgonen kontaktat en anhöriggrupp här i staden där jag bor.
Det värsta med dessa alkoholister är hur de försöker trycka ner andra och hur "synd det är om dom".
I hela mitt liv har min bror varit prio ett för mina föräldrar, speciellt min mamma. Allt han gör är att förstöra och skapa kaos, men i hennes värld är han nummer ett.
Jag har ett ordnat liv och en bra utbildning, en fin lägenhet och bra jobb. har dock aldrig hört några peppandet ord, jag är på något sätt osynlig.
Dricker sällan alkohol, någon enstaka gång i vänners sällskap, för jag har sett hur det har förstört dom. Vill ALDRIG att mina framtida barn skall växa upp så, som jag gjorde, och det går sönder i mig när jag vet att många barn lever i det just nu.

Behövde bara skriva av mig lite mer.
Tack för stödet!