ADHD/Aspergers diagnos och alkoholmissbruk

Hej,
Min man har en autism-störning. Kan detta göra att det är svårare att sluta dricka?
Är drickandet i detta fall en slags "självmedicinering"? Som nykter är han antingen helt slut och bara sover, typ en hel dag eller så verkar han "speedad" och far omkring som ett skållat troll och pysslar med något hela tiden. Han talar långt och omständigt och det är svårt att komma in och/eller känna att han lyssnar.
Är det någon som har erfarenhet av alkoholmissbruk och hur det förhåller sig med någon av ovanstående diagnoser.
Kan det finnas någon medicin som är mindre farlig än alkohol men som fungerar gynnsamt för att få balans i tillvaron.
Skulle vara mycket tacksam om någon vet något om detta och vill dela med sig i så fall.

Profile picture for user Maruschka

Ja, vill så klart berätta hur han är som berusad. Mycket kort stubin, brusar upp för småsaker. Får för sig att jag sagt saker som jag inte gjort. Ser svartvit på tillvaron. Mycket överkänslig, upplever att han är anklagad för i princip allt ont på denna jord. Har sämre minne för vad som sagts och gjorts, svår att föra en konstruktiv diskussion med. Har också det ökända kroppsspråket, mjuka knän, krum rygg, sluddrar ibland och tar snedsteg när han går. Det är en enorm skillnad på honom som nykter eller full och jag föredrar verkligen nykter men tänker att hans obehandlade diagnos gör att han inte har något inre lugn. Tacksam för kommentarer!

Profile picture for user gros19

Medicin som är mindre farlig än alkohol är det ingen tvekan om att det finns, men för att kunna pröva ut lämplig medicin krävs ju nykterhet. Tror mycket väl det kan vara självmedicinering vilket det ofta är, kanske alltid, oavsett om man har en diagnos eller inte. Av din beskrivning tycker jag det framgår att det finns en omfattande problematik bortsett från alkoholen. Frågan är kanske hur motiverad är din man att ta emot hjälp.

Profile picture for user Maruschka

@gros19 Tack för ditt svar! Det känns ändå hoppfullt att medicin mindre farlig än alkohol finns. Om, och det är ett stort om, han verkligen vill bli nykter så kan han komma i fråga för medicinering istället. Det är en process att komma i mål, men nu ser målet ljusare ut. Sedan hoppas man att han vågar ta de steg som behövs för att komma dit. Det är inte så lätt att lägga mer allvar till vår relation, borde inte bo kvar här när han dricker men har ännu inte hittar något bra alternativ. Tyvärr blir det bara tomma ord om man inte kan packa väskan och bara dra härifrån, vilket vore det bästa.

Profile picture for user flowdar

Hej! Vill börja med att säga att jag känner igen mig i det här.
Dels aspbergers och att döva sin smärta.

Äter han en stämningstabiliserande medicin? Om inte så kan de - faktiskt- hjälpa. Men först så måste han vara villig att göra en förändring. Kanske kan du fråga om du kan ringa en psykriatisk mottagning för honom att få hjälp?

Han behöver först hjälp med sitt mående. Ibland får man kämpa för att få tid till psyk så var inte rädd att ta i lite, säg det värsta om honom.

För mig var lamotrigin medicinen som att vända från natt till dag i mående. Jag drack för jag mådde skit, jag sov för jag mådde skit, jag hade självbordsfunderingar, orkade inte med familjen.
Men jag klarade det.
Ge det tid, för man blir inte bra på en dag!
Det kommer bli bra, prata med honom och fråga om han vill ha ditt stöd.