Jag lever med en man som slutat dricka för 3 veckor sedan

Min man drack varje helg, började ibland tidigt på lunchen. Var trött dagen efter såsade framför tvn Detta har hållt på flera år ca 7 år. Nu har han bestämt sig att lägga av . Varit nykter i 3 veckor. Jag sagt att vi ska skilja oss. Han bönar och ber. Jag älskar inte honom längre och vågar inte lita på att han inte kommer dricka mer, har blivit så sårad flera gånger när jag bett honom sluta.

Profile picture for user Kristoffer

Hej!

Välkommen hit. Du har levt i många år i en relation där din man haft en alkoholkonsumtion som påverkat dig negativt. Nu har du berättat att du vill avsluta relationen, eftersom du inte känner tillräcklig tillit till att det här nykterhetsförsöket kommer att hålla i sig. Jag tror att det är många här som kan känna igen sig i den här situationen, att tilliten blir mindre och mindre för varje gång ett löfte bryts, och att det också kan leda till att kärleken försvinner. Fint att läsa att du sätter dig själv i fokus nu, att du inte ska behöva bli sårad mer. Skriv gärna mer och berätta om hur du har det om du vill, ibland kan en behöva skriva flera gånger för att en tråd ska "ta fart".

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Profile picture for user Fel

Ja han är fortfarande nykter men jag tänker ibland "När är han full igen?" Jag vet ju inte, tänk om han dricker om 3 veckor eller 3 år. Jag vågar inte lite på honom. Hur gör jag, hur ska jag gå vidare, själv eller ihop med honom?

Profile picture for user Hillevi

Känner väl igen detta att inte älska längre, att kärleken kan ta slut till en människa för att tilliten och orken blivit helt nednött. I ditt första inlägg skriver du att du vill skilja dig för att du inte älskar honom längre. Det är ett helt legitimt skäl för att gå skilda vägar. Hur du än gör och vad du än väljer - all pepp, alla goda tankar, all kraft till dig!

Profile picture for user Bjanca

Förstår dig till hundra! Är i ungefär samma situation. Min man började ÄNTLIGEN efter så många år med antabus. Tagit det i två veckor nu, men jag är livrädd för vad som kommer hända framöver och står också i valet och kvalet om jag ska lämna. Man är tacksam för att de slutar, men man vill också få må bättre själv och slippa den där känslan av tomhet som infinner sig när man är tillsammans med personen. Jag undrar så om gräset är grönare på andra sidan....

Profile picture for user Saber

Kan bara instämma med era tankar. Är också tillsammans med en man som har varit nykter, vad jag vet, i ca 50 dagar. Vi bor inte tillsammans längre för tillfället så jag vet ju inte om det är så att han har varit nykter. Han säger det men kan jag lita på det? Det är den här tilliten som inte finns. Känslor för honom har jag, men är det nog för att välja att bo ihop igen?
Vill ha en garanti att han inte ska dricka igen, men det kan han inte ge. Känns som att han vill ha ett "normalt" förhållande till alkohol och det tror jag inte att han kan.
Så står här och velar. Vill både ge det en chans till samtidigt som jag inte vet om jag vågar.
Mår ganska bra nu utan att behöva trippa på tå i hemmet.
Livet är då inte lätt när man faller för en alkoholist.

Profile picture for user Fel

Ja och jag tänker ska vi försöka igen och ok det kanske är bra i många år. Men sedan kanske vi skils när jag är pensionär och då kan jag inte skaffa egen bostad, nu har jag stor möjlighet att köpa ny bostad mm. Tror iaf att jag skulle må mycket dåligt och bli bitter.