Min pappa är alkoholist (pensionär) och har varit det i åtminstone några år, iaf på ett sätt som går ut över andra. Några exempel på situationer han hamnat i pga alkohol: hamnat i slagsmål med främlingar, gått iväg och hävdat att han ska ta livet av sig, inte velat/kunnat skjutsa sin fru (min mamma, även hon pensionär) till sjukhuset flera gånger så andra behövde rycka in. Förstört relationer till släktingar, kallat dom för olämpliga saker.

Han är envis, konfliktsökande, blir väldigt lätt arg och i vissa fall även våldsam (dock inte mot min mamma), alltid han som har rätt. Dessa är personlighetsdrag som han har oberoende av alkoholen men det blir sällan bättre med alkohol.

Jag (vuxen) bor inte hemma så vet inte allt eftersom övriga i familj (mamma, vuxen bror) nog inte alltid berättar alla detaljer, dessutom frågar jag heller inte speciellt mycket för ja, jag vill vill inte veta ärligt talat. Något som komplicerar det är att min mamma har Parkinsons. Hon är inte självständig och det hjälper inte att bo med en alkoholist såklart. Jag kan också tänka mig att min bror påverkas psykiskt även om han påstår att han inte bryr sig. Om det inte vore för min mammas sjukdom skulle jag nog ärligt talat inte orka bry mig, det är väl hemskt att säga om sin pappa men jag tror inte han kommer att sluta dricka så jag har känt att jag inte skulle orka lägga ner tid och energi på att försöka få honom att göra det.

En gång har han öppnat upp sig om alkoholen till mig och det var via sms och då tror jag att han var full. Han har gått hos alkoholmottagning men gör inte det längre.

Jag har tänkt om man skulle försöka konfrontera honom på något sätt men blir ganska rädd när jag tänker på det eftersom han lätt blir arg och söker konflikter. Så jag undrar om någon annan närstående här har en liknande erfarenhet av att konfrontera någon som lätt blir arg eller till och med våldsam? Jag vill mest säga att jag tycker att han borde gå till alkoholmottagningen igen. Som mest har han klarat sig några veckor utan drickande, eller iaf utan att bli full, tror jag. Det var nog i samband med att han gick där. Men svårt att veta eftersom jag inte bor hemma.

Om jag inte konfronterar honom, vad annat kan jag göra?

Det finns något du inte ska göra och det är precis vad du vill dvs säga att han borde gå till alkoholmottagningen. Det väcker motstånd och ilska och du kan förvänta dig att din pappa går i försvar. Tala idtället om för din pappa hur du upplever situationen. Vad som gör dig orolig, rädd, ledsen t.ex att du är orolig för att din mamma inte kommer till sjukhuset när hon behöver. Att du är rädd för att din bror påverkas negativt av situationen. Att du saknar din nyktra pappa kanske och att du är rädd för vad som ska hända när han råkar i slagsmål. Alltså utgå från dig själv och tala inte om vad din pappa ska eller bör göra.

Sedan tycker jag du ska söka hjälp för egen del anhörigprogram kanske, vilket kommunen brukar erbjuda. Någon samtalskontakt, kurator eller någon på alanongrupp där du kan du få mycket råd och stöd från personer som har liknande erfarenhet. Alltså fokus på dig själv och ditt eget mående i första hand. Kanske kan du få någon hjälp från anhöriga, bekanta eller kommunen så att din mamma får den hjälp hon behöver. Så tänker jag men du får säkert fler förslag.

@gros19 Tack för svar

Vissa såna saker skulle jag nog kunna ta upp, speciellt med att skjutsa till sjukhus och att han hamnat i slagsmål (vilket han iofs lär förneka). Att tala om känslor med honom hjälper nog inte speciellt mycket.