Har en 12 år lång relation med mannen i mitt liv, vi separerade i vintras efter han druckit konstant i princip sen mars förra året.
Han gjorde mig så illa psykiskt och förstörde vårat hem flera ggr, jag fick gråtande städa upp och kasta det som var trasigt.
Han har gått bakom min rygg o pratat skit om mig till sin familj, oftast rena osanningar. Det är nog pga att jag inte accepterade att han var full hela tiden.
Han är otroligt bekräftelsesökande och vill prata om sina problem med alla o vill ha deras ömkan för honom, sen att han inte gör nåt åt sina problem bryr han sig inte om.
Han har gått på soc pga orosanmälningar och fått mig o sin familj att ljuga om honom. Han har krävt vård på öppenvården men sjukskriver sig nästan alltid, han bryr sig inte om att gå dit nykter utan har gått både till soc o öppenvården onykter.
Han är en helt annan person än vad han var för några år sedan, trög o glömsk o arg.
Min sjukdom i denna gröt är att jag tror jag älskar honom mer än mig själv, klarar inte att lämna honom, jag vill hjälpa o finnas, jag behöver honom, kan ligga o titta på honom när han sover o det ger mig hopp om att han nån dag ska fatta vad jag gör o att han ska bli nykter igen.
I förrgår så hade han tagit hem en alkis kvinna, jag tappade fattningen o kastade ut henne, skällde ut särbon och åkte hem med ett stort svart hål i hjärtat.
Igår va han asfull o skitsur på mig, inte ett ord om otroheten. Bara jag som gjort fel tydligen.
Jag kunde inte sova, äta eller vara stilla. Ångesten rev sönder mig.
Idag skrev jag ett långt sms om att jag inte fixar att vara ute ur hans liv, han svarade inte, jag ringde då svarade han, gnällde lite men lät normal, lovade att hon inte var hos honom. Skämdes.
Då var det som om jag fick ett lugn i kroppen igen, han var tillbaka.
Jag skrev också att jag inte ville ha ett förhållande o så men vänskap.
Varför i hela världen klarar jag inte av att lämna idioten? Varför mår jag bra av att höra hans röst? När han är så destruktiv? Vill inte vara med en alkoholist men kan inte vara utan honom, är det det som är medberoende? För jag är beroende av honom.