Jag är medberoende till min sambo. Han är alkoholist och har nog varit det i hela sitt vuxna liv. Vi har 19 år tillsammans och en son. Jag har beslutat att jobba med min egen hälsa. Joggar och gör andningsövningar för att känna mig mer positiv. Sätta gränser för vad är ok.
Men allt jag känner är ilska nu. Jag är så arg, inser jag. Arg över maktlösheten inför en person som prioriterar alkohol över allt annat. Och han sitter där i soffan och undrar varför jag är så gnällig.

Bra med joggning och andning! Fysisk aktivitet löser upp saker, därför börjar du säkert känna ilska. Att träna lite "tuffare" hjälper mot det... Lovar. Beroende på din situation och ekonomi så kan du, om du vill träna med en PT några gånger, skaffa en boxningssäck och ett par handskar (finns ofta begagnat) eller gå på klasser i tex boxning och liknande... Finns oftast i varje stad. Det är SKÖNT att få ut det där ur kroppen... Lycka till!

Denna ilska!!
Jag är också arg. Har nu strategin att ’bara vara det’ och se om det lättar på sikt. Men det tar kraft och tid. Hatar att det är så men inser att känslan måste hållas på med tills den går över eller transformeras. Men helvete vad jag vill krossa!
Heja dig!