Vad ska jag göra för att själv inte bli så arg när han blir elak?

Har sedan vi träffades för 1,5 år sedan fått varningsklockor att han har problem med alkoholen.
Sa det direkt efter att vi träffades att jag är orolig för hans drickande. Kunde ta en fylla på flera dagar på raken.
Då lugnade han mig o sa att det är ingen fara, jag kan sluta när jag vill.
Sen har det fortsatt med drickande....jo! Jag dricker oxå. Men inte lika ofta o lika mycket.
Ett glas vin till maten eller så.
Vet att jag kanske inte borde göra det alls.
Vi har sjukt roligt ihop när han är nykter, vi har lika värderingar, gör o upplever saker tillsammans.
Men så kommer dagarna när alkoholen tar över.
Det går bra så länge han dricker med måtta men när det blir för mycket så blir han så arg på mig av ingenting.
O då kommer det massor av saker...
Ekonomi, att jag är psykiskt sjuk, elak, negativ, självupptagen, stort bekräftelsebehov osv osv.
O när han trycker på vissa knappar så blir jag själv förbannad o försvarar mig.
Vet att det igentligen inte kanske alltid är så smart gjort av mig.
O sen är bråket igång....
Sen dricker han till 2-3 på natten och bökar o stökar, väcker mig för att skälla på mig.
Spelar in när jag blir förbannad o skickar till kompisar "för att ha bevis" . Men någonstans så är det väl för att få stöd av kompisarna.
När jag säger att nu spelar jag in dig så att folk ska få veta hur du är så blir han så mjuk o len på rösten. ( spelat in för att han ska få höra sig själv)
För han säger att alla vet att han är den snälle, glada o hjälpsamma killen.
Just nu känner jag mig tom, hjälplös o vet inte vilka verktyg jag ska använda för att gå vidare.
Älskar verkligen denna mannen som nykter o det vi har tillsammans.
Är första gången jag vänder mig hit då jag känner mig maktkös....😥😥

Vad bra att du skriver här.
Vill bara kort reflektera:
Du du beskriver är inte en sund relation och du har all anledning att både känna obehag och att lyssna på de där varningsklockorna.

Läs ditt inlägg igen och tänk att nära vän hade sagt/skrivit till dig så, vad hade du tänkt då? Gett för råd?
Kram

Jag tycker det låter som om ni har större problem än alkoholen, även om den kan vara orsaken. Har ni pratat om detta när han är nykter? Det skulle jag ha gjort. Och gärna dokumenterat vad ni kom fram till. Man ska inte behöva bli behandlad så där för att någon är full. Aldrig någonsin.

@Åsa M Vi har pratat många gånger när han är nykter och då har han dåligt samvete för vad han har gjort.
Ibland så tror jag att han är rädd för att jag ska bli bättre kompisar än han med de vänner han har när han skickar sina bevis till dem.
Har alltid hänt när jag har pratat med dem. En gång så var han så frustrerad i fyllan över att jag hade blivit så god vän med en av hans bästa vänner och frågade varför måste jag vara det?
O då gick det upp för mig att han nog är rädd att "förlora" sina vänner och att de ska stå på min sida vad gäller alkoholen.
En av hans vänner sa till honom en gång att vi har dem här problemen via gener o både du och jag ska vara försiktiga med alkoholen.

Exakt så levde jag och jag lämnade honom. Det är ingen sund relation och du kommer gå under att bo kvar i detta. Man kan inte leva på att man älskar någon när den är nykter när största delen är onykter.
Det är tufft att ta beslutet men det är det bästa jag har gjort. Jag har fått jobba hårt efteråt med att må bra igen och det tar tid men jag är så glad att slippa honom.
Lycka till och var rädd om ditt liv