av ensammaMig

ensammaMig
sön, 2022-04-03 - 22:36

Ja, det är precis vad som har börjat hända. Har levt med min man i 8 år och han hade redan ett alkoholmissbruk när vi möttes. Vi har en underbar dotter på 7 år, ett fantastiskt nytt hus, nybyggt fritidshus, båt, bil, fina jobb och en väldigt blankpolerad yta.

Under ytan finns en man som dricker varje dag, ibland mer, ibland mindre. Han beter sig ofta irrationellt när han dricker, muckar gräl, blir otrevlig och ibland aggressiv. Missbruket har eskalerat under covid. Och jag har förvandlats till Elaka mamma. Elaka mamma skäller och bråkar ”för ingenting”, har kort stubin, är nedstämd och har svårt att fokusera på vänskapsrelationer och hobbies - all energi går åt att älta och må dåligt över mitt äktenskap. Detta går tyvärr också ut över min dotter.

Idag tex. Mannen skulle ta ”en öl” på puben och se lite på en fotbollsmatch men kom självklart hem två timmar senare än avtalat, ”glad och uppsluppen”. Jag fixar inte det och förvandlas till Elaka mamma som skäller. Vi har nu kommit till den punkten där min dotter upplever att mamma är dum mot stackars pappa som hon ju självklart inte ser har gjort nåt fel.

Jag växte själv upp med Elaka mamma och Stackars pappa. Jag fattade aldrig varför mamma alltid var så arg och kommer ihåg att jag tyckte synd om pappa som fick så oförtjänt mycket skäll. Minns inte hur gammal jag var när jag till slut förstod hur det faktiskt var.

Jag är bitter, arg och ofta ledsen. Och det går ut över mitt barn. Hur klarar ni andra som också har barn och lever med en missbrukare av att hantera situationen? Jag hade aldrig någonsin kunnat drömma om att jag skulle bli Elaka mamma precis som min egen mor var under många år.

Li-Lo
mån, 2022-04-04 - 11:24

Hej ensammaMig

Det hugger till i magen när jag läser ditt inlägg. Du beskriver så fint hur du som barn, med den lillas ögon försökte få ihop dynamiken och kanske då skapade begreppet Elaka mamma. Nu har du en vuxen kvinnas syn på saken och sätter istället ihop dina reaktioner med något annat, ditt nick. Du känner dig och är kanske ensam.

Vi finns här.

För att fortsätta nyansera bilden av det som är "Elaka mamman" och för att kunna göra annorlunda: Vad hade du velat att din mamma sa till dig? Vad hade du velat att hon skulle gjort? Vad behöver du nu och vad behöver ditt barn?

Du gör något stort nu, du vänder dig utåt, söker andra perspektiv än de du själv kanske erfarit. Jag ser att du svarat i en annan tråd också, Sells, och de råd jag ger där vill jag även ge dig.

Jag hoppas att du får fler svar och att du kommer trivas här.

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ullabulla
fre, 2022-04-08 - 16:24

Hej ensamma mig
Ja hur skulle du kunna känna och vara annorlunda?
Hur ska du vända om fokus och sluta hoppas på det "omöjliga"
Om du tittar bakåt så kommer din man troligen att fortsätta dricka så länge han själv inte väljer/klarar att göra annorlunda.

Men det kluriga är att du kan göra annorlunda.
Du kan välja att se det som faktiskt sker som något som är naturligt så länge som du väljer att vara kvar.
Inte jaga upp dig,skälla och förtvivla.

Utan acceptera hur det ser ut, låta det sjunka in och sen vända fokus till:
Vad kan jag förändra i mitt eget liv.
Runt min dotter,i vår vardag.
Skapa handlingsplaner som du följer till punkt och pricka.
Inte göra som du alltid gjort.
Utan något som stärker dig och som på sikt höjer din livskvalitet.

Vad det är och hur det skulle kunna se ut är ditt jobb att göra.
Så länge vi väljer att vara längst ut på repet och reagera på vad vår drickande partner gör så förändras sällan någonting.
Lycka till!