Hej på er alla som kämpar där ute, på båda sidorna.

Efter många år, känslor, tankar, planer, besvikelser, sorg, ilska. Ja listan kan göras lång. Men för tre veckor sedan fick jag den där känslan som många väntar på (inklusive jag) att nu har jag bestämt mig, jag lämnar. Jag har kämpat så länge med att försöka förändra och att acceptera. Men nu är det nog. Orkar inte mer och är så förstörd. Samtidigt som jag känner en stark inre styrka, nu ska jag ta ansvar över mitt egna liv och framförallt barnens. Denna process tog tid. Längre än vad jag trodde och än är den inte slut. Det är inte bara min sambo/pappan till mina barn som jag lämnar. Jag lämnar mitt förflutna med att växa upp med en pappa som var narkoman och kriminell och allt vad det livet innebar. Det tog tid innan jag verkligen fattade hur det faktiskt påverkade mig idag och mina relationer. Jag vägrar låta mina barn växa upp i samma. Från och med imorgon bryter jag den onda cirkeln. Jag har sjuk mycket ångest och oro. Men det ska bli bra! Det har jag bestämt och jag ska göra allt jag kan för skapa det bästa liv jag kan för mina barn. Jag hoppas ni kan skänka mig en extra styrkekram och tanke imorgon. Behöver det. Jag hoppas att alla ni där ute gör så gott ni kan för skapa era bästa liv och eran sanning! Ta hand om er och stor kram❤️🙏

@Vilsenmamma
Jag har inte barn med i bilden men jag förstår ändå. Lite åtminstone ...
Att lämna sådant som drar ner en.
En stor kram till dig. 🌹

Själv tampades jag länge med känslan att skulle det funnits ömsesidiga känslor så skulle jag ändå inte satsat eftersom flaskan var viktigare. Så länge han inte tagit ett aktivt beslut om drickande skulle jag aldrig bli viktigare än alkohol. En ledsam känsla.

Tänk på dig själv. Vad vill du och hur vill du ha det?

🌹🌹

Det kommer en punkt då man känner att nu får det vara nog. Det verkar ta olika lång tid för oss men när man plötsligt är där blir Det lättare att göra det aktiva valet att tänka på sig sjölv6.
Jag har varit där och känner igen dina känslor men du är klok och stark och kommer att klara detta.
Kram Azalea🧡

@Vilsenmamma
Jag önskar dig all styrka på din väg. Och jag önskar dig medvind. Du har landat i ett beslut som kommer att ta dig dit du vill. Jag vill tipsa dig om att medveten andning kan vara hjälpsam vid oro och ångest. Andas med magen, det finns massor av fina videos på youtube, om du inte prövat. När man djupandas så aktiverar man det parasympatiska nervsystemet och det är en fördel att öva på det och göra det vid behov. Heja dig som tar ansvar för hur du vill ha det, i ditt liv.

Ursäkta ett sent svar @Azalea
Ja det kommer till många punkter där man känner att det är nog, men ändå stannade man. Men till slut tog orken slut och ett beslut begynnande fram. Jag valde livet❤️❤️🙏

Ursäkta ett sent svar @Självomhändertagande
Tack för din stöttning och dina tips. Väldigt kloka tips som jag ska ta till mig av. Yogan har varit ett viktigt verktyg för mig länge. Dock slarvat mycket sedan barnen kom och sen jag tappade bort mig själv. Men nu är det vändning på det. Den 18 augusti börjar jag yogalektioner igen. Nu ska jag börja leva för mig själv och barnen❤️❤️🙏

Hej @Åsa M , ursäkta ett sent svar. Det går bra. Självklart jobbigt att leva under samma tak och kommer bli jobbigt att inte få ha barnen hos sig jämnt. Men står tryggt och fast i mitt beslut. Känner mig stolt som vågade ta steget. Mitten av oktober flyttar jag till min lägenhet med barnen. Redan nu så har han blivit mer engagerad i barnen och dricker inte alls lika ofta. Hoppas så för hans skull och för barnens skull att det håller i sig❤️❤️🙏. Tack för din omtanke ❤️