Hej,

Jag har en son på 25 år som mår psykiskt dåligt (grava sömnproblem, oro, ångest, katastroftankar, depression) och använder alkohol sedan 4-5 år som medicin. Han dricker för att han mår psykiskt dåligt och inte för att han har sug eller abstinens (hans egna ord). Han säger att han inte vill leva, inte vara i den här världen som bara är av ondo. Han dricker 3-4 dagar i veckan, 3-4 flaskor ren sprit.

Han har inget annat missbruk, ingen kriminell bakgrund, inga diagnoser/utredningar. Röker inte, snusar inte, provade alkohol första gången i 17-18 års ålder.

Vi har varit i kontakt med 10-tal personer inom vården, både privat och inom landstinget, utan resultat.

Vad gör man?

Din son 25 år berättar att han dricker som medicin för han mår dåligt. Du har vänt dig till massa ställen inom vården för att försöka ta reda på vad du kan göra och vad det finns för hjälp. Va bra att du nu också tar steget och berättar här så vi här kan ge dig stöd och förhoppningsvis att något blir hjälpsamt.

Utifrån det du beskriver att han har tankar om att inte vilja leva skulle psykiatrin kunna vara ett ställe att ringa till, för honom allra bäst men anar att du är den som ringer runt för att han inte vill göra det nu. Kanske kan de säga något om hur du kan agera? Det finns även en stödtelefon för människor i akut psykisk kris eller deras anhöriga, om du inte redan testat den: Nationella hjälplinjen 020-22 00 60. Gällande alkoholen kan du ta kontakt med kommunen, där finns alltid stöd att få eller Alkohollinjen som ett första steg för dig eller honom; 020 844448.

Frågan är vad vill ha själv ha för hjälp? Det är såklart frustrerande att inte kunna hjälpa någon som behöver det, och det kan verkligen ta på ens egna krafter. För din del, för din ork, att kunna vara hjälp både för honom men även dig, vad behöver du?

Fortsätt gärna skriva och läsa här på forumet!

Vänliga hälsningar,
Rosette/Alkoholhjälpen

Leverjag

Vad tufft du har! Hemskt att se sitt barn lida och vara destruktiv. Måste kännas oroligt. Vet han ngt om alkoholens effekter, tex att den orsakar ångest, oro, stress och livsleda och att toleransen ökar och belöningssystemet sätts ur spel och det enda då som har snabb och effektiv verkan är alkoholen? Medicin är orsaken till sjukdomen, så att säga.

Några procent är extra känsliga/har ett belöningssystem som inte är i balans. Forskning visar också att unga människor är extra känsliga för berusningsgrad då hjärnan utvecklas till 30-års ålder. Sociala samspel, konsekvenstänkande och kognitiva delar i pannloben utvecklas sist. Adde hade en länk nyss om det.
Sedan är det bra att läsa om alkoholens och abstinensens mekanismer. Äntligen fri har lagt in lära länkar nyligen.

Inom psykiatrin brukar de först behandla för beroende för att känna utvärdera om depressionen är orsakad av alkoholen eller inte. Det verkar inte helt lätt men det finns hjälp och mediciner. Det svåra är väl att han måste vilja må bättre. Vad skulle göra honom motiverad tror du? Att veta hur mycket alkohol skadar hans kropp och psyke, att komma ur beroendet eller att slippa känna sig livstrött? Kan du få honom att läsa ngt om detta? Kan han tänka sig att gå till en alkoholterapeut?

Tänker på dig och önskar er lycka till!