Dricker trots antabus?

Hej
Min sambo har alkoholproblem, ett beroende, sedan flera år. Sedan ca 1 år äter han antabus på eget initiativ. Sedan 1 månad distribuerar jag det efter att han druckit alkohol trots att han tagit tabletten under kontroll på VC. Även hans föräldrar har varit involverade en period och distribuerat tablett till honom. Han har haft lite olika knep för sig för att undvika att ta tabletten (det finns visst många möjligheter, han har erkänt det) och uppenbarligen är även såväl VC som hans föräldrar hyfsat godtrogna. Just nu är jag därför rätt och slätt rätt överkontrollerande när jag ser till att han tar den … jag dubbelkollar hur tabletten ser ut som läggs i, att det dricks i ett transparent glas etc. Helt sjuk beteende såklart, fullt medveten om det men så ser det ut.

Nu till saken; häromdagen infann sig den där känslan igen, att något inte stämmer i hans beteende. Det i kombination med att han blev väldigt röd i ansiktet och rödsprängda ögonvitor. (Jag har sett samma tendenser innan men han har rätt mycket allergier som går att skylla på när det gäller framförallt ögonen). Jag frågade, han nekar. Känslan var kvar och på natten så började jag leta och hittade en halvt utdrucken flaska whiskey. När jag ställde honom mot väggen dagen efter hävdar han att det är en gammal flaska, sedan senast kända tillfället han drack (dagen innan midsommar). Den var gömt i ett par arbetsbyxor i tvättstugan som han hävdar att han ju inte använt sedan dess. Jag har försökt låta bli att leta efter flaskor så jag kan inte fullt ut svara för hur länge den varit där. Här kommer självtvivlet men också mitt behov att få höra av honom att jag har rätt, att han har druckit trots att han tar antabus. Vilken lättnad det vore att få veta (helt sjukt det med). Han vägrar erkänna, antingen för att jag har fel såklart eller för att det stämmer och han vet att att det ser ju inte alls bra ut om han erkänner att han kan dricka trots antabus (200 mg mån-ons-fre). Just nu är jag en hemsk person som sabbar hans lust till allt. Jag är ju medveten om att jag inte är helt konstruktiv men känslan av att han manipulerar mig äter upp mig.
Är jag galen eller stämmer min magkänsla sannolikt? Någon som varit med om liknande symtom hos anhörig som intar antabus?

Profile picture for user gros19

Ja det är verkligen helt sjukt ni vet ju båda att han dricker. Väldigt, väldigt vanligt att man tvivlar och vill ha bevis fast man redan vet och till 99,9 % har rätt. Tyvärr din kontroll hjälper inte honom att bli nykter och det vet du nog också. Det är smärtsamt att erkänna sin maktlöshet men nödvändigt. Vi anhöriga får nog vända blickarna mot oss själva och ifrågasätta vår del i det hela. Det är förmodligen inte så vi vill leva vår liv. Nej galen är du inte, men jag tänker att man tvivlar på sig själv för att det är en verklughet man önskar vore annorlunda.