av DearChicago

DearChicago
lör, 2023-01-07 - 14:54

Jag är en man på 37 år. Har växt upp med en alkoholiserad mamma som varit aktiv i sitt drickande hela mitt liv. Beroende är något som genomsyrar hela min släkt, min morfar var alkoholist, min mormor var det, två av mina tre systrar är missbrukare och varit inne på behandlingshem flertalet gånger. En av dom har nu lyckats vara nykter i 10 månader och har kommit en bra bit på vägen. Den andra är inne på behandlingshem nu. För mig och min tredje syster så har inte denna problematik funnits på samma sätt, vilket jag är väldigt tacksam för.

Men min mammas aktiva missbruk är något som nu gått ut över mitt äktenskap samt min relation till min tredje syster. Både min fru och min syster anser att jag är så pass medberoende att min fru nu vill skiljas och min syster inte vill ha kontakt med mig. Jag och min fru har varit tillsammans i 13 år och har 3 barn ihop samt att min fru har en dotter sen tidigare.

Jag kommer från Kalmar men flyttade till Stockholm för snart tjugo år sedan. Min mamma och systrar bor kvar i Kalmar.

Min fru anser att jag utsatt henne för trauman genom att låta min mamma komma upp på besök genom åren och att jag satt min mammas känslor framför min frus. Vi träffar min mamma ca 1-2 gånger per år. Hon kommer upp vid någon födelsedag eller jul och vi åker ner till Kalmar på sommaren.

Min mamma är krävande och känner sig bortstött om hon inte för bo hemma hos oss. Hon har också varit full stora delar av tiden hon kommit på besök. I samband med att våra barn fötts och då min fru varit nyförlöst så har min mamma kommit på besök och bott hos oss.

Jag har full förståelse i efterhand för att dessa situationer varit väldigt påfrestande för min fru och att det är något som hon upplever som trauman för henne.

I efterhand har jag kommit till dessa insikter och har jobbat med att sätta gränser gentemot min mamma. Bland annat begränsat hur ofta hon kan komma upp samt sagt att hon inte för dricka när hon umgås med mina barn.

Jag har sedan länge accepterar faktumet att mamma är alkoholist och även om min uppväxt var problematiskt så har jag aldrig tvivlat på att mamma älskar oss barn. Min fru anser dock att min mamma måste påbörja behandling och komma till insikt och be om ursäkt för sitt beteende innan hon vill ha något med henne att göra. Min syster känner samma sak. Båda anser att jag stöter bort dom istället när jag inte vill vända mamma ryggen.

Jag vet inte hur jag ska hantera situationen och vill gärna ha råd och feedback

DearChicago
lör, 2023-01-07 - 14:54

Jag är en man på 37 år. Har växt upp med en alkoholiserad mamma som varit aktiv i sitt drickande hela mitt liv. Beroende är något som genomsyrar hela min släkt, min morfar var alkoholist, min mormor var det, två av mina tre systrar är missbrukare och varit inne på behandlingshem flertalet gånger. En av dom har nu lyckats vara nykter i 10 månader och har kommit en bra bit på vägen. Den andra är inne på behandlingshem nu. För mig och min tredje syster så har inte denna problematik funnits på samma sätt, vilket jag är väldigt tacksam för.

Men min mammas aktiva missbruk är något som nu gått ut över mitt äktenskap samt min relation till min tredje syster. Både min fru och min syster anser att jag är så pass medberoende att min fru nu vill skiljas och min syster inte vill ha kontakt med mig. Jag och min fru har varit tillsammans i 13 år och har 3 barn ihop samt att min fru har en dotter sen tidigare.

Jag kommer från Kalmar men flyttade till Stockholm för snart tjugo år sedan. Min mamma och systrar bor kvar i Kalmar.

Min fru anser att jag utsatt henne för trauman genom att låta min mamma komma upp på besök genom åren och att jag satt min mammas känslor framför min frus. Vi träffar min mamma ca 1-2 gånger per år. Hon kommer upp vid någon födelsedag eller jul och vi åker ner till Kalmar på sommaren.

Min mamma är krävande och känner sig bortstött om hon inte för bo hemma hos oss. Hon har också varit full stora delar av tiden hon kommit på besök. I samband med att våra barn fötts och då min fru varit nyförlöst så har min mamma kommit på besök och bott hos oss.

Jag har full förståelse i efterhand för att dessa situationer varit väldigt påfrestande för min fru och att det är något som hon upplever som trauman för henne.

I efterhand har jag kommit till dessa insikter och har jobbat med att sätta gränser gentemot min mamma. Bland annat begränsat hur ofta hon kan komma upp samt sagt att hon inte för dricka när hon umgås med mina barn.

Jag har sedan länge accepterar faktumet att mamma är alkoholist och även om min uppväxt var problematiskt så har jag aldrig tvivlat på att mamma älskar oss barn. Min fru anser dock att min mamma måste påbörja behandling och komma till insikt och be om ursäkt för sitt beteende innan hon vill ha något med henne att göra. Min syster känner samma sak. Båda anser att jag stöter bort dom istället när jag inte vill vända mamma ryggen.

Jag vet inte hur jag ska hantera situationen och vill gärna ha råd och feedback

Kennie
lör, 2023-01-07 - 15:26

Oj vad svårt.. Men kan man tänka sig att ni ställer kravet att hon ska vara nykter om hon hälsar på e? Och du kan ju hälsa på henne utan de andra ibland om du vill stötta din mamma och samtidigt respektera din fru. Har frun sagt ifrån tidigare att hon inte vill att din mamma ska bo hos er? Du kanske behöver fundera på hur mycket plats din mamma ska få ta i ditt liv. En paus med din mamma för att rädda ditt äktenskap och visa att din egen familj med fru och barn är viktigast för dig kan kanske vara värdefull? Din mamma har ett val och ett ansvar för sitt eget liv. Fundera på vad du vill, om du inte tar hänsyn till vad andra vill...

DearChicago
lör, 2023-01-07 - 16:25

@Kennie Ja jag har ställt det kravet till min mamma att om hon ska komma och hälsa på så vill jag inte att hon ska dricka. Jag märker att hon faktiskt försöker hålla sig till det och att hon kan ”sköta sig”. Men jag misstänker att hon smygsuper även om hon inte uppenbart är full när hon är här. Allt detta är en process för mig med och tidigare när jag märkt att hon faktiskt är full så har jag konfronterat henne ang det och sagt att det inte är ok. Det är ingen hemlighet för någon att min mamma är alkoholist och det är en insikt hon också har.

Jag har som ett sätt att visa att jag bryr mig om vad min fru känner begränsat antal gånger min mamma får komma på besök och varit ännu tydligare inför min mamma att det inte är ok att hon dricker när hon kommer på besök. Att hon dricker när hon är själv hemma är jag väl medveten om och jag har sagt att jag tycker det är tragiskt hur hennes missbruk ser ut. Hon är 65 år och varit alkoholist hela mitt liv. Sen pappa gick bort för några år sedan så har hennes missbruk förvärrats och hon har pga sitt drickande ramlat hemma och brutit höften så hon tvingas gå med rullator.

Min fru vill att jag ska vara hårdare och inte ha kontakt med henne så länge mamma inte tar emot behandling och genomgår 12 stegs-program samt kommer till insikt hur hennes missbruk påverkat oss och ber om ursäkt.

Jag har sedan länge accepterat att mamma är alkoholist och för egen del så är det inget som påverkar mig personligen vidare mycket då det blivit så normaliserat i min värld. Jag skulle ha väldigt svårt att bryta helt med henne då det ändå är min mamma. Även om min uppväxt kunde varit mycket bättre så klart så kan jag förlåta henne och jag har aldrig tvivlat på att hon älskar mig och mina syskon. Jag förstår att hon måste komma till insikterna själv och själv söka hjälp om hon vill ha det. Jag är rädd för att hennes missbruk skulle förvärras ännu mer om jag vände henne ryggen och helt bröt kontakten.

Men min fru anser att jag bara är medberoende. Min syster har helt brutit kontakten med mamma och min syster anser att jag stöter bort henne också eftersom jag inte gör som hon då jag väljer att ha kontakt med mamma.

Min mamma vill inte komma på besök längre eftersom hon inte känner sig välkommen pga min frus ståndpunkt och min fru vill inte hänga med ner till Kalmar. Vilket jag accepterar och är ok med. Men jag tycker det är att gå för långt att jag helt ska bryta kontakten med mamma. I min värld så vill jag hellre tro att jag kan få mamma att bättra sig genom att visa att jag bryr mig om henne och öppet prata med henne om hennes problem.

Men jag vet inte om jag bara är så pass medberoende att jag blivit förblindad av allt och istället stöter bort min fru och syster.