av 57an

57an
sön, 2023-02-12 - 13:57

Jag är egentligen inte direkt anhörig till personen jag ska berätta om. En ny person som kommit in i mitt liv, men först hur jag levt innan.
Jag har levt ihop med en helgalkoholist i 44 år, men han skötte alltid sitt arbete.
Drack oftast från fredag till söndag kväll och ibland dålig på måndag, men tog sig till jobbet för det mesta. Han gick bort för 3 år sedan, men inte pga alkoholen.
Jag drack ganska mycket på den tiden också, men har inte fastnat i något beroende. Dricker inte så ofta sedan jag blev ensam och aldrig dagen efter. Jag har 4 barn och barnbarn att tänka på.

Sedan 1 år tillbaka har jag haft kontakt med en man på nätet, som visade sig vara alkoholist efter ett tag. Han dolde det ganska väl och jag ville inte se tecknen.
Vi har träffats flertalet gånger, men är några månader sedan sist, eftersom vi bor en bit ifrån varandra och han har inget körkort. Tog lång tid innan han erkände att han blivit av med det när han körde rattfull. Det var egentligen en av exen som tog kontakt med mig på messenger och berättade om vad som hänt. Hon talade om att han ljuger och manipulerar och varnade mig för honom.
Han är världen snällaste man och har allt det där jag söker, men alkoholen kommer emellan. Han är så försynt och tystlåten när han är nykter, men jag tror aldrig att han tagit kontakt med mig någon gång när han är det. Jag märkte det när vi träffades hemma hos honom. Då hade han inga pengar och var nykter hela den veckan.
Det går inte att prata med honom om missbruket, för han bara skojar bort det.
Ibland håller han med om att han har problem, och att han inte kan sluta efter första glaset, men tror ju att han klarar det på egen hand, vilket jag absolut inte tror att han kan. Han är för djupt nedgången. Fast han har hjärtproblem, och inte bör dricka alls ihop med sina mediciner, så fortsätter han på samma vis.
Allting kretsar runt alkoholen märker jag och han har sällan några pengar. Först och främst går pengar till alkohol, men han lagar även mat som han äter och sköter om sitt hem ganska bra. Städar upp efter sina fyllor på flera dagar. Sen är han snart igång igen ganska snart tyvärr. Han har varit sjukskriven länge och snart sjukpensionär.
Han tål mycket, så det är svårt att höra hur mycket han druckit när vi pratar i telefon.
Mycket bottnar i hans uppväxt med en alkoholiserad far som misshandlade familjen.
Själv har han aldrig varit våldsam eller otrevlig alls, när vi träffats, fast han tömt i sig en hel del.
Vi har pratat om att träffas i vår, men det kan inte bli så, för då blir det ännu värre att komma ur detta. Vi har fortfarande kontakt och är så svårt att hantera när det finns så starka känslor mellan oss.
Det är mycket sorgligt och jag vet egentligen vad jag ska göra.
Enda chansen är om han söker hjälp, men det kommer han säkerligen inte göra. Han vill flytta till mig, men det vore katastrof.
Har sagt till honom flera gånger att detta inte kommer att fungera om han inte söker hjälp. Han väljer alkoholen före mig om jag ger honom ett ultimatum är jag rätt säker på.
Ville bara ha lite stöttning och pepp här och hur jag ska hantera detta. Hade han varit elak, så hade det varit mycket lättare.

Kennie
sön, 2023-02-12 - 16:12

Jag förstår att det är en svår sits, men jag tycker du tänker helt rätt. Att flytta ihop med en alkoholist är inte vad du behöver. Och det där manipulativa som exet beskriver kan ju komma fram senare. Visst har han ett trauma, men han har också ett val. Min erfarenhet är att ibland så upplever man känslorna som extra starka just för att förhållandet är omöjligt. Har upplevt det med distansförhållanden, att när man är på var sitt håll och längtar är det lätt att projicera allt man söker på den andra. När man väl ses längre tid upptäcker man ibland att verkligheten ser annorlunda ut.. Så gå på din magkänsla- den här mannen behöver du inte i ditt liv. Låter härligt med en massa barnbarn att kunna ha en fin relation till. Så mycket värt med en mor/far- förälder som orkar och engagerar sig.

Hallonpaj
sön, 2023-02-26 - 22:29

Beklagar att det som verkade vara början på en relation var ett alkotroll.
Det positiva är att du redan vet att det är kass, om du var min vän skulle jag råda att bryta helt. Vi med gamla alkoholsår ska hålla avstånd till människor som lätt vill pilla upp skorporna. Låt honom inte!
Ta hand om dig, sök kärlek på annat håll och dumpa honom. För nej, njet, nope han kommer inte göra ditt liv bättre.
Jag tycker inte du ska ge ett ultimatum, du ska sträcka på dig och rakt säga att ni inte ska ha en relation, eller skriv om det är lättare.
Jag hade en relation som periodvis skedde mycket på telefon. Känslan av att bedöma röstläge, lyssna efter kapsyler, fråga om han druckit men ändå inte tro på svaret osv. Du känner kanske igen det? När tilliten är borta är det inget att spara på.
Kraft till dig🌸