Det här känns läskigt, men jag har nyss lämnat ett långt förhållande och gemensamt liv med en alkoholist. Total eufori första veckan och nu långt nere i mörkret. Antar att det är naturligt, men nu känns det väldigt skakigt. Skulle nog behöva kontakt med någon med större erfarenhet av det jag går igenom nu. Jättetacksam om någon vill svara.
Hej kevlarsjäl och välkommen hit!
Många av oss som levt med en beroende upplever samma sak.
Eufori,rätt beslut,styrka osv.
Sen rakt ner i mörkret.
Det är såklart en sorg att släppa taget om en sjuk människa som inte kan eller vill bli frisk och välja nykterhet.
Också väldigt starka band som ska brytas.
I mitt fall så var jag lika beroende av honom som han var av alkohol.
Han var min drog och utan min omsorg tankemönster osv som jag lagt på honom så fick jag abstinens.
Han var sas min drog som jag blev tvungen att avstå.
Min resa blev tung och lång och jag fick göra en lång resa med mig själv.
Ett mentalt stålbad som en annan härinne skrev om den resan.
Fortsätt skriva,läsa och reflektera.
Det finns massor av visdom,förståelse och gripande berättelser härinne.
Om du behöver ytterligare stöd så rekommenderar jag alanon,eller tom en medberoendeterapeut som iaf jag hade väldigt mycket nytta av.
@Kevlarsjäl62
Hej.
Jag har erfarenhet av en sådan relation. Vi är ett gäng här som förstår fastän vi kanske inte är / har varit i exakt samma situation.
En berg - och dalbana hos mig och många olika typer av känslor fast länge sedan vi bröt. Samtidigt vet jag att det är det rätta för att annars hade jag gått under helt.
Fortsätt gärna skriva här.
Bra att få ur sig tänker jag. 🌹
@Kevlarsjäl62
Så bra att du hittat hit och vad modigt av dig att ta det stora steget att lämna.
Jag har också lämnat för ett år sedan och det går lite upp och ner. Det är en process som tar tid för mig iallafall. Det har varit en fantastisk känsla av frihet och sen djupdykning ner i mörkret men jag förstår att det behövs. Hoppas du fortsätter skriva här och jag tror också det kan vara bra att prata med någon, ska själv ta upp det igen för jag mådde bättre av det 🙏❤️
Tack alla! Jag visste inte hur mycket det betyder att få en bekräftelse på att man finns och att man inte är ensam om sina känslor och tankar. Jag har inga sociala medier och har nog, om jag ska vara ärlig, tyckt att jag är lite för mogen och "smart" för den världen. Bevisligen hade jag fel, jag behöver lika mycket bekräftelse som alla andra och det är varken omoget eller osmart 😏 Tack för den läxan också ❤
Vilken underbar insikt att inse att man sett sig som lite för mogen och smart för den här världen. Har inte varit i precis samma situation som du, men när jag läser det du skriver tänker jag att ibland är det svårare och mer smärtsamt att lämna en relation som inte blev som man önskade. Att överge sina drömmar och förväntningar på livet. Bra, om än plågsamt, att du känner vad du gör. Det gör ont men nyttigt att kunna uttrycka vad man känner och få stöd, vilket kan vara alanon, anhörigprogram, kurator, samtalsterapeut m.m. Med den insikten du har kommer det att gå bra. Sorg och glädje hör ihop.
@gros19 😆 Ja, det är alltid lika underbart att inse att man omedvetet eller medvetet ansett sig vara lite "bättre" än andra 😜 Det ingår inte riktigt i den uppfattning jag har om mig själv.
Jag har tagit kontakt med öppenvården och bokat samtal med terapeut, det är nog viktigt.
Det här känns läskigt, men…
Det här känns läskigt, men jag har nyss lämnat ett långt förhållande och gemensamt liv med en alkoholist. Total eufori första veckan och nu långt nere i mörkret. Antar att det är naturligt, men nu känns det väldigt skakigt. Skulle nog behöva kontakt med någon med större erfarenhet av det jag går igenom nu. Jättetacksam om någon vill svara.
Hej kevlarsjäl och välkommen…
Hej kevlarsjäl och välkommen hit!
Många av oss som levt med en beroende upplever samma sak.
Eufori,rätt beslut,styrka osv.
Sen rakt ner i mörkret.
Det är såklart en sorg att släppa taget om en sjuk människa som inte kan eller vill bli frisk och välja nykterhet.
Också väldigt starka band som ska brytas.
I mitt fall så var jag lika beroende av honom som han var av alkohol.
Han var min drog och utan min omsorg tankemönster osv som jag lagt på honom så fick jag abstinens.
Han var sas min drog som jag blev tvungen att avstå.
Min resa blev tung och lång och jag fick göra en lång resa med mig själv.
Ett mentalt stålbad som en annan härinne skrev om den resan.
Fortsätt skriva,läsa och reflektera.
Det finns massor av visdom,förståelse och gripande berättelser härinne.
Om du behöver ytterligare stöd så rekommenderar jag alanon,eller tom en medberoendeterapeut som iaf jag hade väldigt mycket nytta av.
@Kevlarsjäl62 Hej. Jag har…
@Kevlarsjäl62
Hej.
Jag har erfarenhet av en sådan relation. Vi är ett gäng här som förstår fastän vi kanske inte är / har varit i exakt samma situation.
En berg - och dalbana hos mig och många olika typer av känslor fast länge sedan vi bröt. Samtidigt vet jag att det är det rätta för att annars hade jag gått under helt.
Fortsätt gärna skriva här.
Bra att få ur sig tänker jag. 🌹
@Kevlarsjäl62 Så bra att du…
@Kevlarsjäl62
Så bra att du hittat hit och vad modigt av dig att ta det stora steget att lämna.
Jag har också lämnat för ett år sedan och det går lite upp och ner. Det är en process som tar tid för mig iallafall. Det har varit en fantastisk känsla av frihet och sen djupdykning ner i mörkret men jag förstår att det behövs. Hoppas du fortsätter skriva här och jag tror också det kan vara bra att prata med någon, ska själv ta upp det igen för jag mådde bättre av det 🙏❤️
Tack alla! Jag visste inte…
Tack alla! Jag visste inte hur mycket det betyder att få en bekräftelse på att man finns och att man inte är ensam om sina känslor och tankar. Jag har inga sociala medier och har nog, om jag ska vara ärlig, tyckt att jag är lite för mogen och "smart" för den världen. Bevisligen hade jag fel, jag behöver lika mycket bekräftelse som alla andra och det är varken omoget eller osmart 😏 Tack för den läxan också ❤
Vilken underbar insikt att…
Vilken underbar insikt att inse att man sett sig som lite för mogen och smart för den här världen. Har inte varit i precis samma situation som du, men när jag läser det du skriver tänker jag att ibland är det svårare och mer smärtsamt att lämna en relation som inte blev som man önskade. Att överge sina drömmar och förväntningar på livet. Bra, om än plågsamt, att du känner vad du gör. Det gör ont men nyttigt att kunna uttrycka vad man känner och få stöd, vilket kan vara alanon, anhörigprogram, kurator, samtalsterapeut m.m. Med den insikten du har kommer det att gå bra. Sorg och glädje hör ihop.
@gros19 😆 Ja, det är alltid…
@gros19 😆 Ja, det är alltid lika underbart att inse att man omedvetet eller medvetet ansett sig vara lite "bättre" än andra 😜 Det ingår inte riktigt i den uppfattning jag har om mig själv.
Jag har tagit kontakt med öppenvården och bokat samtal med terapeut, det är nog viktigt.