Äntligen har jag fått ett litet hopp om att ta mig ur detta helvete!Efter att gett min aman antabus två gånger så är han åter igen berusad.Jag blev så ledsen o förtvivlad idag så jag ringde alkohollinjen för att prata av mig lite.När jag sitter och gråter o berättar för henne hur jag har det så sitter han o filmar mig o hånler.Hon tyckte jag skulle göra en orosanmälan till soc och söka vård för mina fysiska problem på vårdcentralen.När jag lagt på luren så tänkte jag att jag chansar o ringer ett bostadsbolag som har fina lägenheter här i byn.Jag sa som det var att jag får ingen inkomst förrän i oktober men äger ett hus som är värt 2 miljoner och som är så gott som betalt.Till min förvåning säger denna jättetrevliga människa att det nog ska gå bra ändå.Jag höll på att börja gråta av lycka! Tänk om jag kan få en lägenhet!!Mannen är full sen klockan 2 idag. Men jag struntar i det.Har börjat planera nu vad jag ska ta med mig.

Bra jobbat!! Håller alla tummar för att du ska få en lägenhet.
Och fyfan vad taskigt av din man att filma dig när du gråter? Vad tänker han ens att han ska med den filmen till? Alla i hela världen skulle tycka att han är ett rövhål som filmer sin fru när hon gråter för att hans drickande gör hennes liv olidligt. Alkohol må göra mycket mer kroppen men stärka ens empatiska och logiska förmåga gör det fan inte

User37399

@sliten61 fy så lågt - han vet att det är det mest känsliga (din son) och använder honom😔
Mäklare kan hjälpa till med lånelöfte på bostadsrätter under tiden tills huset säljs. Fortsätt kämpa - nästa år vid den här tiden har du det bra och lugnt - hoppas den tanken ger dig kraft!

@sliten61
Det är fruktansvärt att han mår så dåligt och gör detta. Det är fruktansvärt att ni är med om detta. Du som anhörig och som tagit tag i din situation.
Du skriver att du är i fullständig chock. Jag har erfarenhet av att förlora en mycket nära vän i suicid. Jag har även varit inlagd på avdelning då jag hade självmordstankar över 20 år sedan. Jag minns ett par män som var där. De hade gjort självmordsförsök.
Och jag har förstått varför man gör det. Det är ett rop på hjälp. Det är inte ditt fel. Det är aldrig någon annans fel.
Man får sådana tankar när man inte ser en annan utväg.
Ta nu hand om din chock. Det är nummer ett.
Och så tar du hjälp av vården. En samtalskontakt.
Den här chocken kommer behöva sin process.
Om du fullför din flytt eller inte den närmaste tiden, kan bara du avgöra.
Men det är inte en fråga just nu.
Nu behöver du landa.
Få hjälp.
Dina barn kanske kan stötta.
Det finns bra hjälp inom vården.
Kanske han kan få behandling.
Om jag var läkare så skulle jag skriva in honom på en avdelning en tid.
Där han tvingas vara nykter.
Det kan vara beroendeenheten.
Och där du kan få lugn och ro för att han är "förvarad" och får tillsyn.
Och så tar ni en dag i taget.
Ta hand om dig, på alla sätt.

User37399

@sliten61 men så fruktansvärt - min hotade ett flertal gånger men inget konkret allvarligt.

Nu måste du och han få stöd och hjälp med att hålla balansen och din linje mitt i detta.

Nu får han förhoppningsvis hjälp och du ska ta hand om dig och ta chocken på allvar.

Ofta handlar det om hot, men detta var allvarligt förstår jag.

@sliten61
Så hemskt att det gick såpass långt.
Förhoppningsvis tar han emot hjälp.
Fruktansvärt så det kan bli.
Sköt om dig, och hoppas du kan prata med någon du känner förtroende för.
🌹💜

@sliten61 så hemskt det du tvingas gå igenom nu, hoppas innerligt att både han och du får den hjälp ni behöver. Alkohol är djävulen själv som kan driva människor så långt som att inte vilja finnas mer. Många varma kramar till dig❤️

@Självomhändertagande Du är så fruktansvärt klok och snäll.Det känns som om du vet exakt vad jag behöver få höra.Han skulle prata med läkare i dag om en plan för honom.Jag hoppas att han ser allvaret i detta nu! Han gjorde detta för att jag skulle lämna honom och det är klart att jag känner skuld.Hur jag ska gå vidare nu vet jag inte.Vi måste landa i detta nu.Barnen är ju klart upprörda och gick hårt åt mig!Jag är så ledsen att dom inte kunde lägga skuldbeläggandet åt sidan när det hänt en sån här fruktansvärd sak.Jag hade behövt någon som var lite snäll och kunde trösta och hjälpa mig lite när jag mår så dåligt.Man får försöka ta en dag i taget.Kram❤️

@Tröttiz Ja detta är verkligen hemskt.Jag trodde aldrig att detta skulle kunna hända.Men det var för att han förstod att jag skulle lämna honom.Han skulle prata med läkare idag om hur de ska gå vidare med detta.Kram!❤️

@sliten61
Jag har erfarenhet. Många års erfarenhet. Av att vara snäll och omtänksam. Och att hjälpa andra före mig själv. Men så lärde jag mig att hjälpa mig själv i första hand för bara några år sedan. Och då upptäckte jag att det var väldigt få som hjälpte mig. Jag har observerat. Investerat i utbildning inom mindfulness. Jag sitter i meditationer dagligen och reflekterar. Ser världen. Orättvisor. Och otrevliga bemötanden. Inom relationer, vänskaper, familjer och släkter. Och inom samhället i stort.
Jag räddade min vän genom att få in henne i psykiatrin när det var skarpt läge. Det var svårt. Det tog ett par dagar, att genomföra. Och jag var med i alla läkarsamtal. Jag umgås med läkare och har tänkt studera till läkare själv. Om jag landar med det. Har svårt med koncentrationen.
Men jag vet att jag är klok. Tack. Jag är bollplank åt flera läkarvänner, som arbetar inom psykiatrin. Jag har sett hur det är att vara frisk. Och sedan bli sjuk. Och stå på medicin. För att sedan vara i obalans. Och hamna i klorna på samhället.

Du får inte skuldbelägga dig själv nu! Inte alls!
Dina barn får inte skuldbelägga dig!
De har ingen rätt att göra det!

Alla människor är ansvariga för sina liv.
Skriv ner dessa rader. Och ha dem i din ficka, din plånbok osv.

Ta professionell hjälp.

Mitt ex hotade också med att ta livet av sig och då införde jag ett kodord, som han skulle använda ifall jag skulle kontakta psykiatrin. Han ville inte hamna där. Han visste vad jag erfarit. Och hur skulle det se ut när hans bror är läkare.

Alla är vi människor. Och alla kämpar vi med liknande problem. Att vi lämnar över ansvaret på andra. Skyller på andra. Vi måste ta ansvar för oss själva. Och vi måste leva det liv som vi önskar. Utan att kliva på andra. Utan att leva på andra.

Dina barn har inte resurser att svara dig på annat sätt. Förlåt dem senare. De är också i chock. Och de är egoistiska. Som inte funnits där för dig. Men kräver att du tar ansvar nu.

Det är inte ok. Alls.

Allt går bra. Du skriver här. Du ventilerar med oss alla här.
Varm kram till dig.

@sliten61
En sak till.
Man måste ta i något vansinnigt idag. För att få rätt hjälp.
Jag har sett förändringarna sedan indragningar.
Om din man blir inlagd, så behöver du kräva ett samtal med en läkare och kräva stöd, för hans behandling.
Du får berätta om din "bristningsgräns".
Och ta i så att de förstår!!!
Det är nu du har chansen att få det stöd som du behöver.
I bästa fall.
❤️

Hej! @sliten61,
Du har det då verkligen inte lätt. Först tvingas leva i en ständig negativ stress och oro på grund av en alkoholiserad individ som säkert har en massa egna inre obearbetade känslor, minnen och tankar att handskas med, och förmodligen kanske rent utav någon odiagnostiserad psykiatrisk diagnos eller flera överlappande sådana. När man (och här talar jag såklart av min egen erfarenhet) är en grav överkonsument av alkohol, då blir man väldigt självcentrerad och bara tänker på sitt eget sätt.

När man dricker stora mängder alkohol i en lång tid då förändras ens tankesätt. Man blir inte empatisk i regel utan ofta känslokall. Läste om att han filmade och hånflinade åt dig när du grät över den svåra situationen som han har satt dig i som du skrev om tidigare. Har en känsla av att din mans självmordsförsök, om det nu var verkligt menat endast var ytterligare ett sätt att försöka förnedra och sparka på dig psykiskt sett.

Kanske lite som att HON kan gärna få lida lite, när JAG själv mår dåligt. Det här låter hårt när jag skriver dessa ord. Men jag var på riktigt självmordsbenägen i stort sett varje dag, från att jag var tonåring och som värst när jag söp som mest. I åtminstone de sista tjugo åren. Jag brydde mig inte om någonting egentligen. Jag var inte nöjd med någonting. Medans mina föräldrar levde, ville jag dock inte skämma ut dem och göra dessa ledsna genom att kasta dem i sorg och saknad på grund av mig liksom. Jag trivdes inte med mig själv och situationen som jag upplevde mig att befinna mig i. Det var väl även därför att jag började dricka som jag gjorde väldigt tidigt, för att stå ut liksom.

Jag är verkligen glad att jag inte har varit i en parrelation som alkis och gjort någon människa så pass illa som jag upplever att han har gjort mot dig länge. Jag tror att du faktiskt nu måste fokusera helt på din egen livssituation och inte falla in i samma roll och mönster eller sämre som du har befunnit dig i så himla länge. Du är värd så mycket bättre än att vara en slagpåse och spottkopp så att säga. Du är värd att ha ett eget och drägligt liv och rätt att kunna känna en egen trygghet och att få må bra på dina egna villkor. Denne man vill nog få dig att känna dig skyldig, något som du absolut inte är.

För att du ska kunna få ett lugnt liv där du slipper oro för en annan persons sätt att vara och dennes personliga problem så måste du nu ha din egen lilla värld där du kan andas egen luft, känna egna känslor som inte ska vara färgade av att Du ska tvingas bära en annan människas problem på dina axlar så att säga, vilket bara kommer att dra ner dig i djupet liksom. För sannolikheten att han slutar att missbruka alkohol är nog tyvärr inte så värst stor. Förutom hans sätt att vara mot dig när han är berusad, så ska du nu också tydligen tvingas gå omkring och oroa dig för om han ska göra om sitt självmordsförsök. En sådan miljö ska inte du behöva leva i alltså. Tänk på dig själv!

Du måste satsa helhjärtat på dig själv nu. Som sagt mina ord låter kanske en aning hårda, men ingen människa kan leva åt någon annan. Man kan säkert ibland säga att säga att självmordsförsök kan vara ett rop på hjälp eller en akt av uppgivenhet. Men man kan även se det som den yttersta gärningen för att försöka att tilltvinga sig de närmaste sin egen kanske sjuka egoistiska vilja. Du har ingen skuld i den nu uppkomna situationen. Han har uppenbarligen betett sig mycket illa mot dig väldigt länge. Nog är det bra att vara snäll mot sina medmänniskor och vilja väl, men det får inte dra ner en själv i djupet liksom. Du måste förstå att du är värdefull.

Kämpa på!

User37399

Det finns inget egoistiskt i att du fortsätter på din inslagna linje nu.
Ge dig själv syrgasmasken först som det brukar heta.

Så ledsen att omgivningen inte stöttar dig. Du har ingen skuld i detta.

När det gäller vården så är det svårt.

Detta behöver du givetvis inte svara på men jag undrar hela tiden hur detta gick till.
Ett hot för att sätta dit dig eller något som verkligen kunde sluta med att han avled?
Fanns det ett brev?

Tänker så på dig kära du o säger åter : du har ingen skuld i att han gjorde såhär.

För att ta ett exempel - om någon slår mig o jag vill fly så är det inte mitt fel om personen pga min flykt hotar med självmordsförsök eller hur?

Håll ut andas

Kram

@sliten61 Jag kan knappt läsa om hur du har det, det är fruktansvärt. Även om din man bevisligen inte mår bra så ber jag dig läsa @Flarrans svar till dig här med eftertanke. När jag var i en liknande situation hade jag stor hjälp av de som själva är eller har varit i ett beroende och hur en missbrukare kan tänka. Även om alla är olika, så verkar beroendet ta fram likartade beteenden hos väldigt många. Känslorna som blir flacka, självcentreringen, offerkoftan mm.
Även om din man verkligen gjorde ett allvarligt försök, så har det inget med dig att göra. Tillsammans med dig kommer han med all sannolikhet att supa ihjäl sig och utan dig kommer han också med all sannolikhet att supa ihjäl sig. Eller inse att han inte har något liv och åtminstone göra ett försök att ta tillbaka det. Min gjorde det efter att jag lämnat, men först gjorde han ungefär som din man gör nu. Släpp taget, du kan inte hjälpa. Det kan jag lova dig. Kramar 🧡

Jag är ledsen för vad du går igenom, det är fruktansvärt för dig.
Jag måste skriva det även om man inte kanske vill höra det men jag läser av situationen precis som flarran; att i hans sjuka huvud (som förmodligen behöver proffesionell hjälp) så gör han det här för att "straffa" dig. Han använder dig som sin papperskorg, det är ditt ansvar att han mår dåligt och du ska straffas för det när det egentligen är det han känner för sig själv.
Det gör mig riktigt illa berörd att dina barn också lägger skuld på dig, alkoholism är en familjesjukdom och i ditt fall är det tydliga inslag av våld.
Jag har själv varit där, förstod inte vilket känslomässigt spindelnät jag var fast I.
Det är absolut inte din skuld och helt galet att han lägger ansvaret på dig.
Det har han själv. Du hjälper honom inte alls i att bära ansvar för honom, låta honom slå på dig länslomässigt men framförallt behöver du och dina barn hamna i en trygg situation. Du var på gång innan det här hände och jag hoppas innerligt att du fortsätter för det det kan bli farligt att stanna kvar när det redan har gått så långt.
Det är han som gjort de här valen inte du.
Ta inte på dig en gnutta av det.
Jag fattar att han har det tufft men det finns ingen anledning i hela världen att tillåta det våld han utsätter er för.
Jag hoppas du sätter stopp och ber om hjälp att fortsätta din väg mot ljuset.
För mig blev det en befrielse att be om hjälp tillslut för jag mäktade inte med längre.
Var rädd om dig och låt allting handla om dig!