Våra behandlare skriver i sitt första inlägg i "Reflektioner & sånt" :
"I många fall kan man som anhörig få tipset (eller behovet av) att ”konfrontera” personen med beroendeproblem för att få till stånd en förändring... Men om konfrontation innebär att ställa någon mot väggen och tvinga dem till någon sorts insikt så brukar det sällan fungera. Snarare leder det till att personen känner behov av att försvara sig.
.... Att grunden för hela samtalet är att ”jag bryr mig om dig och jag vill dig väl”. Med ett medkännande förhållningssätt kommer vi mycket längre."
Ja, både klokt och riktigt skulle jag utifrån min erfarenhet genast svara! Fastän jag vet, – eller borde vid det här laget veta!, – så håller jag ibland på och flackar hit och dit, så det är skönt att höra den foten sättas ned! Konfrontation, krav, aggression,... är aldrig någon bra väg!
Återkommer säkert om detta längre fram, nu när jag bytt tråd!
Tack för att ni finns; ni gör ett jättejobb! //Dionysa