Har ju gått tre veckor nu som han inte druckit något alls.
Men som i Fredags när han börjar antyda att han inte kände den den rätta fredags känslan nu. Att vi var så hårt hållna och inte kan dela ens påsen flaska vin.
NEJ just det kan vi tyvärr inte.Jag kan nöja mig med två glas medans han inte kan.
Jag har på den sista veckan börjat känna mig lite bättre i magen, inte den svidande känslan som magkatarren gett. Har gått upp lite i vikt. Min kompis säger att jag iinte sett frisk ut. Och att jag inte är samma gamla glada tjej.t.Vilket inte heller är så kul att höra.Gud vad smala ben du har!!! hur mycket väger du egentligen!!,!
Skit jobbigt....det bara suger musten ur en när man mår dåligt.
Vår yngsta son har o har haft stora problem med sin onda mage.
Låg nyss inlagda o väntar nu på ytterligare utredning.
Har trott att det beror på hans vikt, taskiga kompisar.
Men kan det bero på att hans pappa blir så annorlunda när han dricker??.
Han har haft många goda sidor men är så oberäknelig när han druckit??
Hur ska jag agera/svara känner mig så ledsen o vilsen.
Han vill inte gå o prata med någon.
Han lägger upp tränings program o har varit på gymmet minst fen dgr i veckan nu o redan blivit både starkare o piggare.
Det för mig borde vara ett gott bevis på att alkohol är bara ett fördärv.
Han sover bättre inga svetningar,känns gladare o vill göra saker här hemma i hemmet nu igen..
Men hur lång tid tar det rent krasst innan skiten gått ur kroppen helt?
Har stora funderingar om vi verkligen klarar det här.
Förresten hur ska jag förhålla mig till ev en fest om alkohol serveras??
Tacksam för svar........

FylleFia

Hej hej Sorgsen44! Jag tror precis som mulletant att du har fattat ett klokt beslut. Din yngste son verkar ju också ta det bra. Har förstått att det ofta refereras till barnen som en "ursäkt" att fortsätta en trasig relation. Men barn är nog många gånger smartare än vi vuxna. Tror jag. Jag har ju inga barn. Även jag har i dagarna fattat ett beslut om att lämna. Inte för gott ännu. Tar väl ett tag innan man kommer dit. Men jag har valt livet och nykterheten nu. Att kunna må bra och då kan man inte ha en alkoholist vid sin sida. Tyvärr. För det gör ont att lämna. Även vi har hängt ihop i ca 26 år så det känns så konstigt. Men ändå rätt. Önskar både dig och mig styrka nu.

Ta hand om dig och dina söner. Det är ni värda!

Fia