Hej!
Jag är ny sorgsen medlem som är ett vuxet barn på 26 år till en mamma som är grov alkoholmissbrukare.
Just nu är jag så ledsen. Jag vet att jag är maktlös, men jag kan inte bara lämna henne till sitt öde. Jag kan bara inte det! Hon betyder för mkt för mig trots att hon bränt så jävla många broar och vår relation idag är ytlig och kall. Jag kan bara inte.... Jag vet inte vad jag ska ta mig till! Gråter varje dag över hur livet blivit.
Hon har alltid varit ( innan hon börja missbruka ordentligt ) min trygghet, min stöttepelare och min mamma. Det känns i hela mig att jag sörjer , att jag förlorat något som en gång har varit varmt och viktigt för mig. Det känns i mig att jag håller på att påbörja en förändring. Jag vet inte vad den innebär men jag antar att det handlar om att skydda mig och mitt liv.
Jag saknar henne varje dag.

Ninecrimes! Det gör ont i mitt hjärta och hela mig när jag läser dina två inlägg. Skickar dig i all enkelhet en stor kram! / mt