Jag är rädd att min vän, som jag här kallar för A, dricker för mycket.
Men vet inte alls hur jag ska gå till väga.
Jag har läst på, men finner ändå inga svar. Det är väl inte alltid det finns raka svar men kanske finns det någon som vet eller har tips & råd.
A är min sambos bästa vän. A's sambo är i sin tur min bästa vän. Vi fyra spenderar mycket tid ihop.

Reagerade redan för några år sedan på A's drickande.
Det var mer än ett vanligt "Svensson-drickande" (festa på helgerna med polarna.)
Han drack folköl nästan varje vardag, varierande antal, men åtminstone 4-6 st och ibland ännu mer.
Alltid helt ensam. Ibland blev han berusad, speciellt om det fanns starköl kvar sen helgens fester.
Det var alltid det första han gjorde när han kom hem, tog en öl. Sen flera.
Han ville aldrig göra någonting, bara sitta hemma.
Jag tog upp det med min sambo, men han tyckte jag var löjlig.

Nu vet jag inte hur det är med vardagsdrickandet.
Men pantburkarna hemma hos A, skvallrar om att inget förändrats. Snarare förvärrats.

Nu har det gått ca 1½ år och det verkar som alkoholen ökat i A's liv.
Han sitter ofta helt ensam och dricker sig full då hans sambo jobbar kvällar och helger.
Han kan sitta uppe till 5 på morgonen och bli full. Detta då bara helger.
Ofta så full att han "måste" ta en återställare dagen efter.
Jobbar inte hans sambo dricker de ihop. (Dessa gånger har jag inga synpunkter, då myser de och har det trevligt, och han är framförallt inte ensam.)
Han dricker sig berusad varje helg oavsett med eller utan sällskap. Och utan anledning.

Saken är att han inte blir odräglig eller elak på något sätt på fyllan.
Tror aldrig han gjort något dumt eller tokigt någon gång när han varit full.
Han sitter mest och myser i soffan, spelar tv-spel, hänger på internet. Full.

Han pratar om det också på ett sätt jag inte förstår mig på.
"Imorgon ska jag va bakis"
"Idag ska jag bli full"
"Jag vill dricka öl"
"Jag kan inte köra imorgon, då är jag bakis"
"Nu måste vi hem och dricka öl"
Ölölöl.
Osv.

Vi skulle iväg och fiska en söndag. På lördagen konstaterade vi att det fanns risk för regn på söndagen.
Då var han snabb med att säga "Då ska vi vara bakis imorgon, eller hur -min sambos namn-!"
Vi skulle inte tillbringa kvällen med dem, därför reagerade jag.
Jag resonerar som så, att om han vet att min sambo sitter hemma och är full för sig själv, hjälper det A på något sätt, att han sitter hemma och är full själv.
Om ni förstår hur jag menar.
Jag sa då till min sambo högt, att varför ska du sitta och vara full för dig själv, hur kul är det?
Avsiktlig pik. Då blev alla bara tysta, sen byttes samtalsämne.
Detta scenario har skett ett par gånger.

Min sambo tycker fortfarande jag överreagerar och är löjlig. Men någonstans tror jag faktiskt han börjat tänka till, då A ställer in pga bakfylla vilket då drabbar min sambo
när de haft något planerat.

Har försökt att prata med min bästa vän, A's sambo. Väldigt försiktigt och skämtsamt sa jag att A dricker väl öl hela tiden. För att se vad hon skulle säga.
Men hon säger att han är värd att dricka bärs, han jobbar ju så hårt.
Jag har ingen aning om vad som försiggår i hennes huvud eller hur hon tänker.
Om hon ens tänker. Antingen ser hon det inte, eller så förnekar hon för sig själv.
Och jag är jätterädd, tyvärr, för att prata med henne om detta. Jag är rädd för hur hon ska reagera.

Eftersom A's drickande inte går ut över någon annan särskilt mycket, eller skadar någon, är det svårt att se problemet.
Men jag anser att dricker man sig full varje helg, även om man är ensam, då har man problem.
Han går aldrig ut på krogen utan sitter i sitt hus på landet.
Han vill aldrig lämna huset, aldrig komma hem till oss eller åka in till stan.
Vi får alltid komma ut till dom.
Han träffar aldrig folk förutom mig och min sambo.

Jag tror inte att A och hans sambo är olyckliga på något sätt.
De trivs i sitt hus, lugn och ro, inga barn.
Bra jobb och fritidsintressen.
Jag tror inte A mår dåligt därför har jag så svårt att förstå varför han dricker så mycket.
Han är 31 år.
De kommer nog aldrig skaffa barn, vilket gör mig ännu mer orolig, för då kommer antagligen detta beteende utvecklas ännu mer.

Så, hur gör man när man är orolig för att någon dricker för ofta och för mycket men det knappast verkar drabba någon?
Men kommer antagligen drabba någon senare, om det utvecklas till beroende eller missbruk.
Känns som om jag har en blivande alkoholist i min närhet, och jag vill stoppa det innan det är för sent!

LedarLiljan

Varför är det ingen som kan hjälpa/stötta/tipsa/råda mig? Varför inte ens en tanke eller reflektion? Är min text för lång för att någon ska orka läsa? Är mitt "ärende" inte intressant eller problematiskt nog för detta forum?
Jag har verkligen ingen eller inget att vända mig till, detta forum är mitt enda hopp.
Snälla, jag ber om era tankar. Finns det verkligen ingen i samma sits? Måste det gått hela vägen till alkoholism/missbruk för att räknas??? Borde vi inte alla vilja stoppa?
Kanske är det inte så många som hänger på denna sida. Får väl helt enkelt söka mig vidare efter råd..

Mittendaliv

Hej,
Ibland blir det lite lugnare i tråden och det kan ta några dagar innan man får svar..
Det flesta här har erfarenhet av att leva nära någon som dricker för mycket. Jag tycker det är självklart att A har stora problem med alkoholen som tar upp hela hans liv. Jag tycker att du ska våga säga precis vad du känner till honom- Att han dricker för mycket och att du är orolig. Mycket troligt att han nekar till det men då har du i alla fall kanske väckt något hos honom. Troligtvis lider din vän, A's sambo, mycket i detta och jag precis som många andra sambos försvarar/ förnekar för att skydda vår partner och för att vi skäms. Din vän behöver troligtvis ditt stöd i detta om hon vågar öppna sig.
Så mitt råd är att våga vara rak och säga till. Omgivningens tystnad hjälper ingen.
Lycka till!