Tanken med detta tråd är egentligen inte en diskussion utan enbart för mitt eget behov av att ventilera mina tankar, min väg och allting annat på ett offentligt anonymt forum.
______________________________________________
Dag två efter nio dagars tidigare uppehåll.
Sjönk ner i den bekväma "vinstolen" efter allt jobb jag har gjort för att inte hamna där igen.
Fick spendera den största delen av gårdagen med att inte klanka ner på mig för hårt pga mitt "misslyckande" då jag vet med mig att jag lätt hade gett upp hela processen då. Att se det som en "resa" och att man inte blir a-fri på två röda.

I en annan tråd har jag skrivit att jag behöver acceptera mitt beslut kring att mer eller mindre säga upp bekantskapen med min 'bff'. Det väger tungt över mig men i ärlighetens namn känns det ganska bra (just nu iaf).
Känner mig stolt över att jag tog mig dit och att jag har insett att jag BEHÖVER ta itu med det destruktiva i mitt liv för att komma någonstans - för att komma dit jag vill. Det kommer att vara svårare när det blir sommar. Uteserveringar, sol, innergårdar... Att vara utomhus utan en kall j*vel och att inte lulla hem mitt i natten och det fortfarande är varmt känns så tråkigt. Här är det svårast för mig att kunna hålla mig i skinnet.

I helgen har jag planerat att återförenas med Skyrim som jag inte har myst med på länge, skall köpa mig något gott a-fritt också att kunna ha till. Kanske något gott att äta. Gömma mig från 'bff'en' också :-))
Wish me luck!

Idag är det varmt och skönt ute. Tanken gick direkt till uteservering och att förtära a. Pratade med pojkvännen om att köpa ”speciella” öl och inte ett FLAK utan enbart ett gäng. Tacksamt nog så var han såpass bakfull igår att han inte var det minsta sugen på någon alkohol idag. Han tyckte också att ”nu när du ändå är igång så är det dumt att förstöra över ett par öl”.
Jag har inte berättat för honom att jag drack en halv dunk häromdagen, skäms för mycket faktiskt och känner att jag faktiskt inte behöver säga något. Dumt kanske men jag behöver att han tror att jag är ”bättre än vad jag är”? Does that make sense?

Suget sitter fortfarande i ganska rejält.
Nu regnar det ute, det är varmt, hunden är promenerad och vi gottar oss i tv-soffan.
Vad hade gjort kvällen så mycket trevligare?
Jo, ett kylt glas a. Ett glas i ena handen medan den andra handen vilar på min mysiga hund och med en katt i knät.
Svårt att hitta något som toppar det faktiskt och det är nog där den största utmaningen är. Ser tråkigt nog fram emot att sommaren är över så att det slipper vara så jäkla fokuserat på a. ALLTING med sommar för mig är förenat med a och jag har läst i flera trådar att jag inte är den enda som känner så. Skall leta upp lite tips på hur man tacklar detta.

En vecka idag efter ”tabben” sist.
Känns bra faktiskt även om jag nog hade tagit ett glas om det hade erbjudits. Om man nu skall vara ärlig.

Har börjat ta tag i livet och har mer energi att göra det har jag märkt. Vanligtvis brukar jag vilja spendera en dag ledig som helt intetsägande. Gosa med katterna i soffan och de gångerna jag skulle gått ut är med hunden. Idag tog jag mig i kragen och har återtagit träningslusten - idag padlade vi. Slitsamt men roligt.

Jag har börjat ockupera tankarna med annat än med a, vilket har varit enkelt i och med det dåliga vädret vi har haft. Idag var det lite varmare här i söder och då gick tankarna direkt till ett glas vin i solen.

Imorgon skall jag försöka mig på att jogga lite vilket jag inte gjort på flera år.

Sover dåligt dock. Riktigt jävla dåligt. Har bokat tid med läkare för att få nya sömnmediciner. Tidigare vaggades jag till sömn i sällskap av en Chardonnay och nu får jag väl somna i sällskap med något annat. Så länge jag får sova tänker jag.
Hoppas dock att träningen hjälper mig med det i första hand.

Letar desperat efter att fylla tankarna med mål och med ANNAT än a. Det har blivit som en slags besatthet att INTE tänka på a vilket självklart gör så att det enda jag tänker på är just a.

Men men.