av lillaloppan

lillaloppan
sön, 2022-08-07 - 17:55

Jag är så förbannat trött på mitt fulla jag. Jag bokstavligen hatar den jag blir när jag är full. Det är som att en respektlös, narcissistisk galning tar över hela min kropp och det spelar ingen roll om det är ett glas eller tjugo glas, jag blir lika sinnesförändrad oavsett. Andra gången det här året som jag satt mig i en urusel situation på fyllan, första gången slutade med att jag sökte mig till AA. Men så blev allt bättre, jag återhämtade mig och inbillade mig att jag visst kan dricka kontrollerat och bete mig på fyllan. Och nu har det hänt igen. Min sambo är den som fått utstå båda dessa gånger och det är dessvärre han som har fått ta de hårda smällarna. Igår hade jag sprungit runt och påstått att jag älskade hans bästa vän och börjat tjafsa med någon på en fest vi var på. Sedan totalt ignorerat sambon och ja, varit ett riktigt praktarsel helt enkelt. Jag hade TUR (och det är vad jag har vattnat mitt missbruk med) att jag åkte hem i tid, att jag inte tog mig vidare eller gjorde något värre. Återigen blir jag rädd för mig själv, kanske för att jag inte minns stora delar av kvällen och har fått dessa väl valda delar återberättat.

Jag vet att jag är en person som inte ska dricka alkohol, alkohol är inte för mig. Men så kommer tvivlet in när ångesten väl har lagt sig och det som hänt blir till ett obehagligt minne. Då är det som om det aldrig hänt och snart sitter jag med ett glas i handen som en tickande bomb. Ibland klarar jag mig galant och då glömmer jag nästan bort att jag faktiskt kan explodera. Det som gör min nykterhet svår för mig förutom ovan givna förträngning är att sambon inte ser det här som ett problem. ”Alla får en snefylla ibland” och ”Det är klart att du inte ska sluta dricka helt” är vad jag får till svar när jag manifesterar att jag tänker vara nykter. Sambon har inga problem som helst med alkoholen, och har väl på sin höjd blivit lite för berusad (men utan att gå helt bananas). När mitt tvivel kring min nykterhet kommer in så krokar jag glatt i min sambos kommentarer om att jag visst kan dricka och så dricker jag.

Andra gången gillt, hoppas jag. Jag vill verkligen förbli nykter. Jag vill slippa ångest, självhat och självmordstankar. Jag vill slippa kolla igenom min telefon i ren skräck för vad jag skulle kunna ha hittat på efter några glas. Jag vill inte behöva be om ursäkt för vad jag sagt, gjort och hur jag betett mig, jag vill ju göra rätt från början. Jag vill minnas mina dagar.

Det här är mitt första inlägg här någonsin och jag hoppas att jag med er hjälp ska orka mig igenom det här. Är det någon av er som upplevt motstånd hos en partner när ni velat vara nyktra? Någon som ställt till det för sig och vill berätta? Någon som vill komma med tips på vägen? Jag är i sådant fall evigt tacksam, för i det här känner jag mig så fruktansvärt ensam.

Allegra
sön, 2022-08-07 - 18:12

@lillaloppan Åh kära du, jag vet inte ens var jag skulle börja någonstans om jag skulle berätta om allt jag ställt till med på fyllan… Känner så väl igen skräcken du pratar om när du kollar mobilen dagen efter om det finns några övertramp där t.ex

En vacker dag, när jag orkar, ska jag göra en lista på all skit som alkoholen och jag gjort tillsammans.

Men tills dess vill jag säga välkommen och att det är bra att du är här!! Det finns så många berättelser härinne så jag rekommenderar dig att läsa litegrann i olika trådar. Finns mängder av tips på litteratur, poddar etcetera. Finns dessutom ett bra självhjälpsprogram här som kan hjälpa dig att reflektera över din relation till alkohol och vad ditt mål skulle kunna vara; att ta kontroll eller sluta helt t.ex.

Du är definitivt inte ensam!! Det är viktigt att veta det, tycker jag. Alla härinne sitter i samma båt. Kram så länge ✨

lillaloppan
sön, 2022-08-07 - 18:22

@Allegra , tack för dina fina ord, tips och ditt välkomnande! Det berörde mig verkligen att få ett så fint första svar på mitt inlägg. Jag ska navigera runt lite här och se vad jag kan hitta för något, så himla fint att det finns en plats även på nätet för de här frågorna och tankarna. Känner mig redan mer bekväm här än jag känt mig bekväm i AA, kanske för att det här ger mer utrymme för stödet och hjälpen och berättelserna att känna igen sig i eller hämta hopp ur. Kram

Allegra
mån, 2022-08-08 - 12:49

Hej @lillaloppan ✨ Hoppas att du fortsätter att hänga här i forumet och skriva om hur du har det.

Idag började jag lyssna på en bok, som bl.a. @NyDag rekommenderat. Den heter ”Skål, ta mig fan!” och är skriven av Torbjörn Åberg. Mitt första intryck är att jag verkligen vill lyssna vidare då den är skriven av ”en av oss” - någon som också haft ett problematiskt drickande.

Kanske boken kan vara något för dig!?

Allt gott☀️

Anonymkvinna
sön, 2022-09-04 - 20:36

@lillaloppan Låter verkligen som det är mig du beskriver i allting, även med sambon. Min sambo har yttrat exakt samma saker, att det är klart jag inte ska sluta dricka helt osv. Han kan också dricka kontrollerat och det är han som fått utstå all min skit. Men nu i somras så var det faktiskt han som sa att det var nog med drickandet.