av StarkPalm

StarkPalm
tors, 2023-02-09 - 21:03

Är en man på 34 år, varit alkoholberoende (även narkotika i perioder) sedan ung ålder
in och ut på avgiftningar olika behandlingsformer mm

Går på NA och AA periodvis och ser mig själv som en person med en allvarlig beroendeproblematik

Men har så fruktansvärt svårt att hålla mig borta, går i kortare perioder
Men återfaller alltid

har diagnosen Eips tillsammans med beroendesjukdomen, men lyckas aldrig komma så långt i nykterheten att jag kan börja jobba med min diagnos med tex dbt

Varit nykter nu i 3 dagar och känner hur det kryper i kroppen ångesten och mardrömmarna och insikten om vad jag ställt till det med för mina närstående som gråter och blir gråhåriga pga min problematik

Tog min första antabustablett idag behöver den kryckan känner jag
Ska fortsätta ta antabus ett bra tag är planen

kände lite hopp idag, pratade med soc om behandlingshem och lite andra stödinsatser och det verkade inte helt omöjligt

Men är livrädd för allt hårt arbete som kommer att komma med att ändra mina vanor och att se livet med nyktra ögon ta ansvar och att vara ärlig

Men jag vill och har en önskan att vara nykter o drogfri

Så jag är stolt över mig själv lite hoppfull men väldigt väldigt rädd

Kändes skönt att skriva av mig lite

Kennie
tors, 2023-02-09 - 22:25

Välkommen hit! Fint och klokt skrivet, och du har det viktigaste av allt- viljan att sluta. Jättebra med antabus. Under tiden hinner din hjärna vila och hitta balans och du kan pröva ut rätt verktyg för att må bättre. Alla kan ändra sina vanor, du också. En dag i taget är ganska skönt att tänka sig om man börjar stressa upp sig över framtiden. Fokusera på något som är skönt med att vara nykter idag. Och imorgon njuter du av morgonkaffet utan bakfylla.

Kennie
tors, 2023-02-09 - 22:27

Och en sak till, det där ansvaret man är rädd för känns mindre farligt när man varit nykter ett tag, i alla fall för mig. Man vilar bättre och har mer kraft att ta tag i saker. Allting ordnar sig.

Se klart
tors, 2023-02-09 - 23:36

Varmt välkommen hit. Det låter som du har tagit flera stora steg redan. Fortsätt så även när det är kämpigare än kämpigast, för det går över.
Och det hårda arbetet i ett liv med fortsatt missbruk och fylla? Det är ett riktigt hårt liv för kropp och knopp. Bra att ha med sig i andra vågskålen. Jag hejar på dig och hoppas att du fortsätter att skriva. Kram 🤗