@Andrahalvlek Du har så rätt.Trodde att det skulle räcka med att sluta dricka.Så skulle jag automatiskt bli av med saker som skaver som skapar en ilska,ledsenhet & frustration.Jag satte locket på.Men nu är det specifika saker åxå där jag pratat med vederbörande ibland i affekt/tårar/lugnt & sansat i små portioner.Men personen hamnar antingen i affekt/svarar inte alls.Jag hade behövt reda ut det hela för att reda ut det en gång för alla men blir istället utskälld.Det går aldrig förutse en annan persons reaktion.Jag måste komma på ett nytt sätt att hantera det hela på.Eller helst släppa.

@LAO ja jobbiga tankar just nu eftersom min målbild är att vara nykter & må bra.Jag klarade det i 31/2 mån.Och jag misslyckades,mådde så dåligt och ”valde ”att åkte i diket med återfall över julen då jag inte klarade av att hålla det.Ångest för att alkohol gör så med mig när den går ur kroppen.Självbilden har fått sig en törn då en för mig betydelsefull person valt att ljuga för mig& jag trodde hen under lång tid(handlar ju om en viktig sak).Så tror inte att min självbild är extra dålig egentligen.Har dock svårt att släppa händelsen/sanningen.Nu gör jag ett omtag.Ska läsa min tråd varje dag & göra de saker som fungerade.Sen reser jag bort i en vecka.Hälsoresa för kropp & själ för kvinnor.Hoppas det ger mig lite positiva vanor att hålla fast vid hemkomst.

@Molnet @Andrahalvlek @LAO @Jonas1974
Så bra och fina kommentarer och tankar. Tack❤️ ja just nu skulle jag vilja döva allt och försvinna in i mitt eget moln men jag vet även vilket he det blir sen. Och vore det inte att jag just nu känner att jag står i beredskap och kan behöva slänga mig iväg så vete tusan om inte jag varit full nu.
Det är som att allt som händer är någon form av straff, att jag får igen. Som nån sorts karma. Jag vill att alla runt mig ska må bra och jag tar det som ett personligt misslyckande om någon mår dåligt. Psykisk ohälsa - jomen det är nog mitt fel, jag var ingen bra mamma.
Jag är ganska trött och sliten just nu. Allt gick så bra och det såg så ljust ut och jag trodde jag var i mål men icke. Det är så tungt att försöka bära allt och mina krafter är som slut. Jag vet inte, imorgon kanske allt känns bättre igen men det är så tungt just nu. Oron är överjävlig och svår att värja sig emot.
Hoppas ni har en fin och lugn fredag.

@Smillans Tror att man aldrig blir klar med den här problematiken.Du är stark som inte trillat dit nu när livet är slitsamt & svajigt för dig.Och jag lovar att ett återfall inte är värt det.Nu vet jag det den hårda vägen.Du fixar det här.kram

@Molnet Allt det vi måste jobba med för att leva ett hållbart liv. Som inte kräver alkohol som startgas och fartdämpare. Vad det är för saker är olika för alla. Men nästan alla gamlingar här på forumet har gjort förändringar i sina liv.

Kram 🐘

@Jonas1974 Tyvärr är det så. Det är därför vi behöver göra det i småbitar. Analysera en känsla i taget. Fokusera på nu, nu, nu i början. Senare kan man tänka framåt och slutligen bakåt.

Och allt man övar på blir man bättre på!

Kram 🐘

@Molnet Den personen är inte mogen. Och blir kanske aldrig. Min gamla chef sa ofta: ”Man ska inte gyttjebrottas med grisar.” Så säg vad du tycker och backa hem. Låt hen ta nästa initiativ. Eller inte.

Kram 🐘

@Smillans Det låter lite medberoende, att du ska bära hela familjens välmående. Hela världens? Fanns missbruk i din ursprungsfamilj? Då är det en byk som du får reda i längre fram. Jag håller på själv och stökar runt i medberoende-byken. Jag har varit nykter i snart fem år.

Ge dig själv fasta tider då du får prata om och tänka på oron för din närstående. Försök däremellan att distrahera dig. Att låta oron flaxa runt 24/7 är oerhört utmattande. Och vad du än gör eller inte gör så kan du inte påverka hur allt slutar.

Initialt kan det kännas som ett straff. Det är kanske mer hjälpsamt att se det som en prövning? Som du kommer att komma igenom på ett eller annat sätt. Försök också tänka på allt du har i ditt liv att vara tacksam över. Lista fem saker varje kväll. I början är det skitsvårt - men allt man övar på blir man bättre på.

Styrkekramar i massor till dig!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Reser bort en vecka själv efter nyår.Få lite distansTänka egna tankar..Åker på hälsovecka för kvinnor mitt i livet & ska träna,äta nyttigt.kurs i personlig g utveckling& olika spa behandlingar.Tror det blir en bra omstart för mig & förhoppningsvis få med mig lite sunda vanor & tips att fortsätta med på hemmaplan.

@Smillans Livet är jävligt tufft och tungt emellanåt och gällande när ens barn mår dåligt gör det extra ont. Vi kan anklaga ihjäl oss på hur dåliga mammor vi är och att det är vårt fel att de mår dåligt. Men det blir egentligen självdestruktivt och självcentrerat att tänka så. Vi måste lyfta blicken och fokus ifrån oss själva och lyssna på barnet. Inte blanda ihop våra egna känslor med barnets. Att istället finnas där för barnet och lyssna på hur hen mår, på riktigt. Orka ta emot om det kommer ”anklagelser” och låta det komma ut. Prata. Handlar det om droger eller annat risky eller farligt kan det vara en helt annan sak. Då gäller säkerhet i första hand.

Vi är generellt dåliga på att lyssna på varandra och försöka prata och reda ut svåra saker. Det kan göra så att spänningen, stressen och ångesten stiger ännu mer. Lägg fokus på att själv komma i balans och räds inte att prata. Ta ansvar för situationen genom att hålla dig nykter, då kan du bättre hantera allt och komma vidare. Sköt om dig! Kram❤️

Igen ❤️
Tack för väldigt bra och reflekterande kommentarer. Jag har sovit ganska krasst inatt, oroligt. Vaknade med lätt huvudvärk. Men det känns ändå något bättre idag. Jag KAN inte bära allt själv. Idag ska jag fokusera och sätta av en tid för grubbel och oro (ska sätta en klocka) sen får det vara bra. Det går inte att jag får dåligt samvete om jag inte tänker och försöker lösa situationen, eller att jag får dåligt samvete för jag kanske skrattar och mår bra. Jag drar mig själv ner i fördärvet. Jag måste tänka på att det ena behöver inte förta det andra.
Just nu och här är det en absurd tanke att jag ska dricka alkohol igen. Vad håller jag på med? 17 månader i frihet och jag dillar om att ta återfall?!
Jag blir så trött på mig själv. Nya tag idag. Medveten närvaro får vara dagens ledord.
Hoppas knoppen accepterar det.
Hoppas ni får en fin lördag.

@Smillans Bästa Smillans! Jag vet inre vad som döljs i din garderob, men jag har pp känn att det handlar om målbilder och krav som du ställt på dig själv ( och kanske öven andra har ställt upp?). Sånt som du inte lyckats uppfylla (eftersom de varit för högt ställda?) och så har du tagit hjälp av alkoholen.
Du har slutat dricka och det är så fantastiskt bra gjort, det ger dig möjlighet att lösa andra problem.
Jag har också känt mig misslyckad, men det handlar också om vad man fick med sig i påsen själv. Igår berättade en väninna för första gången om hur hennes mamma slog henne och bröderna med livrem ända tills agan förbjöds. Många har haft det svårare än vad som syns utåt. Få har varit perfekta och lyckliga (som jag inbillat mig).
Vet inte om dessa tankar hjälper dig, men tror att många, många jobbar med sig själva, med acceptans, att förstå sig själva och sina känslor.
En gång klarade vi det inte, vi kunde aldrig göra det på grund av att vi bara dövade oss själva i alkohol.
Jag har insett att att sluta dricka är bara första steget. Men även om det är svårt i stunden så är det i alla fall en väg framåt. För varje gång vi tar oss igenom en svårighet blir vi bättre på det och ger oss en möjlighet att få en bättre tillvaro.
Skickar ett gäng kramar ♥️♥️♥️

@Amanda L Oj vad jag fick ett igenkänningsfaktor på ditt inlägg.Kunde varit till mig g.Jag har alltid haft stora målbilder & krav på mig själv.Jag ska fixa & klara av allt och iklätt mig med för stora krav som jag inte lyckas med på vägen.Växte upp i en dysfunktionell familj där allt såg bra ut på ytan.Men där fanns hemligheter & alkoholism & våld.En salig tung börda att leva i som barn.Utvecklade tidigt ångest & ätstörningar.Det var mig det var fel på.Inte hemligheterna,alkoholism & våld.Just de här sakerna har poppat upp för mig de senaste 2 åren.Tog itu med detta i min familj som vuxen.De såg ut som stolpskott och fick återigen höra att nej så var det inte.Så det här har jag tittat på & förstått ursprunget till ångest,ljug & svek.Särskilt under perioderna jag klara av att vara nykter.Nu efter senaste snedsteget har jag vågat titta på det här.Känner medkänsla med mig g själv förstår varför jag reagerar som jag gör.Men en sak är inte ok.Det vill säga.Hälla i sig alkohol hjälper inte.Önskar alla en fin dag & tror att det finns flera härinne som känner igen sig.Och allt är inte alltid som det ser ut på ytan.