Den här gången klarar jag det!

Ja, gärna. ?
Tror att det vore bra.
Jag är nämligen duktig på att hitta på ursäkter och förklaringar till att få dricka lite vin ändå. Man glömmer ju efter ett tag och tänker att det kanske inte var så farligt ändå.

Vad är din story med alkohol, Kinna?

Läser vad alla skriver här inne och inser mer och mer att det inte är så stor skillnad på mig och alla andra. Man behöver inte sitta på en parkbänk för att ha problem med alkohol.
AA har jag alltid tyckt verkar så himla läskigt. Att man behöver konfronteras med så mycket av ens historia som man helst bara vill glömma.
Men det verkar ju hjälpa många.
Varför går det dåligt för dig just nu?

Så är det nog. Jag har tidigare snarare tänkt "en dag i taget" med att "få" dricka. Jag slutar i morgon, varje dag.
Men nu känner jag mig motiverad och taggad. Det känns inte som att det finns något annat sätt om jag inte ska sabba mitt liv.
Är dock bara inne på dag två som nykter.
Undrar hur motivationen känns dag 22.
Men jag ska inte tänka på det nu, utan bara på i dag. Tack för rådet!

Tack, Morgondag.
Ska försöka att inte romantisera, utan tvärtom förknippa alkohol med något negativt och sorgligt. Just nu känns det lätt, men jag vet att utmaningarna kommer.
I dag gick jag upp tidigt och tränade. Så skönt!

Gick upp tidigt och tränade lite, vilket kändes otroligt bra.
Har på något knäppt sätt känt mig bakis och lite dimmig hela dagen. Kanske sitter i sedan mina två ovana utekvällar i rad förra veckan, varav en total katatefylla?
Hursom ingen längtan alls efter att dricka än. Hoppas det håller i sig.

Hoppas att min dimma släpper också. Tror att jag behöver sova mer än vad jag gör. Svårt att komma i säng!
Hur länge har du varit utan alkohol?

Yes, vi får kämpa tillsammans allihop. Så skönt att skriva av sig och få pepp och råd! ?

Bra formulerat, att det kanske är dags att lämna över ansvaret för roligheterna till någon annan. Allt bottnar säkert i någon sorts känsla av att inte duga. Att om jag inte bjuder till och är "rolig" (= full) så tycker folk inte om mig.
När det kanske är tvärtom.
Jag har haft en halvjobbig dag med mensvärk from hell och stress på jobbet. Känner noll sug efter alkohol. Men det är lätt att låta bli nu - min man dricker aldrig i veckorna, det brukar bara vara jag som tar "ett" glas vin till middagen.
Det blir värre på fredag, när han tar sin drink och sitt vin. Jag har inte ens berättar för honom att jag ska låta bli av rädsla att jag ska ryckas med och göra både mig själv och honom besviken istället för bara mig själv.
Knäppt va?

Tack snälla för pepp.
Just idag känner jag att jag bara vill fortsätta som vanligt på fredag. Jag har ju inte lovat någon något, så ingen blir besviken på mig om jag dricker. Förutom jag själv, men det är ju inget nytt...
det är kanske därför jag inte har sagt något till min man? Han ställer ju liksom inget ultimatum eller så. Tror att han tycker att det är trevligt att vi tar några glas vin ihop på helgen. Det är ju när jag spårar ur eller dricker varje dag som det inte är trevligt längre.
Kanske kan jag klara att hålla det till fredag och lördag och max 2-3 glas då? Jag kanske inte måste sluta helt?
Sånt tänker jag idag.
Är det min beroendehjärna som försöker snacka omkull mig, eller är det logiskt?
Ingen aning.
Känns så sjuuuuukt trist att efter denna jobbiga jobbvecka som varit totalt nykter inte få ha det lite soft på fredag. Buhu, synd om mig idag tydligen. ?
Ska gå och lägga mig och i alla fall få några timmars sömn så kanske jag är starkare i morgon.
Kram till alla som kämpar!

Jag borde i alla fall ta en himla vit helg. Det måste jag ju för tusan klara? En helg i livet utan att dricka - klarar jag inte det har jag ju verkligen seriösa problem.

Du har förstås helt rätt.
Känns lättare att tänka så när man är nyvaken och inte bakis! Kvällar är knepigare. Kram och tack. ❤️

Bävar lite inför morgondagen. Fredag! Fredagsdrinken! Vinet! Oääää!
Men pratade i dag med en kollega som berättade att han ska köra vit månad nu. Och en annan som skulle vara nykter fram till december. Fler som tänker som jag, verkar det som. Det är inte så konstigt och annorlunda att vara nykter.

I dag sa jag också till min man att jag tänkte ta det lugnt med alkohol ett tag. (Och med lugnt menar jag avstå helt.)
Vad hände? Han fick dåligt samvete! Undrade om han hade varit för hård mot mig. Det har han absolut inte. I mina ögon har han haft en ängels tålamod med sin Sue Ellen till fru. Jag sa nej, att det kom ifrån mig själv. För det gör det - det är JAG som vill. Jag vill vara nykter, för jag vill aldrig mer vakna upp utan att minnas hur jag kom hem. Vill aldrig mer känna kemisk ångest. Vill aldrig mer säga saker jag inte vill säga, ramla runt, kräkas ur en taxi, somna naken på toaletten och ramla ner på golvet, bli utslängd från ställen. Jag är mamma. Jag är vuxen. Det är fan inte okej. Sån vill jag inte vara, det var inte det jag tänkte mig när jag var liten och sa "när jag blir stor..." och drömde om lycka och framgång och om att "bli någon".
Nu får det vara slut.

Köpte för övrigt alkoholfritt vin på Ica idag. Vedervärdigt! Varför är det så svårt att göra vettigt vin utan alkohol? Vi kan transplantera hjärtan och skicka folk ut i rymden - vad är problemet?!

Vad gullig du är. Jag kommer att uppdatera. Och jag kommer att klara det, tror jag!
Gillar också tonic - drack det när jag var gravid. Inte så sötsliskigt som det mesta alkoholfria är. Får hålla mig till det. Svårare är det med dryck till maten!

Hur går det för dig? Känner du dig piggare/gladare? Inget sug efter a?

Fredag, Tonic utan gin och alkoholfritt vin. Fy sjutton vad trist, men skönt!
Mannen gör mig sällskap i icke-drickandet utan att jag ens har bett/frågat honom. Tror att han fattar att jag behöver det och bara är med och stöttar, helt outtalat. Vilket gull han är alltså.
❤️

Så himla skönt att vakna upp en lördag utan att känna sig lite halvrisig och bakis. I dag känns det bra att jag hoppade vinet igår.

Känner mig också SUPERTRÖTT och som om jag skulle kunna sova hur mycket som helst. Har varit trött i flera år, antagligen sedan jag fick barn. Undrar om det går över? Om det är kopplat till alkohol eller om det bara är så livet är när man blir äldre och får mer och mer ansvar för allt, både hemma och på jobbet.
Hoppas på att bli piggare snart. Och hoppas att du blir det också, Jasmine!
❤️

Skönt, som sagt, att vakna fräsch i morse. Dock inte pigg. Känner mig hur trött som helst och höll på att somna på soffan i eftermiddags.
Men tog mig i kragen och har nu till och med varit på gymet(!!!) och kört slut på mig själv för första gången på riktigt länge.
Har en otroligt präktig känsla nu: ingen alkohol, men däremot träning.
Det enda jag slarvar totalt med nu är maten. Tröstäter! Bakade en kaka idag (gör aldrig sånt annars) och äter allt jag kommer över. Vitt bröd, chips, ja tack.
Det måste jag ju lägga av med framöver. Men såhär i början är det kanske bra med lite unn så att inte allt faller. Livet får inte bli för trist.
Nu: kväll, tonic och äckligt alkoholfritt vin! Vore ju toppen om jag kunde börja tycka att det var gott.

Vaknade upp i dag med huvudvärken från helvetet. Mår till och med lite illa. Känner mig värre än alla baksmällor någonsin. Jag brukar sällan ha huvudvärk annars. Är det vinet som får mig att slappna av, och nu när jag inte har det längre så spänner jag mig? Usch.

Spenderad i sängen med huvudvärk som vägrar släppa, trots tabletter. Känns orättvist att må pyton när jag inte druckit på nio dagar och dessutom tränade igår! Buhu, synd om mig.
Men nej, det är det faktiskt inte. Jag är så glad över att jag har klarat helgen och känner mig inte sugen på att dricka nu ändå. Jag har insett att det helt klart är något fel på min relation till alkohol, och det känns rent ut sagt skitskönt att ta tag i det och göra något åt saken. Är övertygad om att ifall jag bara håller ut en period nu, så kommer jag börja må bättre igen och känna mig piggare. Visst är det så?
Undrar bara hur lång tid det tar innan jag är där!
Saga43, jag måste absolut hitta andra saker att fylla livet med som inte bara är chips och kakor. Gym är faktiskt bra, när man väl kommer dit. Jag ska försöka göra det mer framöver.
Är så vansinnigt glad att jag har hittat det här kärleksfulla, stöttande hörnet av internet. Fy tusan vad fina ni alla är som stöttar och peppar varandra medan ni utkämpar era egna slag.
❤️❤️❤️

En bra dag! Ingen huvudvärk, men har känt mig trött.
AW efter jobbet, och jag drack alkoholfritt vin och körde hem. Kändes inte som någon uppoffring. Hurra!

I dag har jag mått bra och känt mig ganska pigg! Nykterheten börjar på något konstigt sätt kännas lite självklar. Jag börjar tänka på alkohol lite som något jag är allergisk mot.
Men samtidigt är det inte så svårt när jag är hemma. Mannen dricker som sagt aldrig på vardagar, så det är inte jobbigt att låta bli. Känns snarare skönt att ha bestämt sig! Vet att det kommer att bli svårare när vi är bjudna på middag, ska på restaurang eller ut och resa... Har inga sådana planer den här veckan, men nästa vecka ska vi bjuda några kompisar på middag. Då brukar vi dricka ganska mycket. Det blir kanske eldprovet?

Tack för pepp Jojo_! Det är så härligt att någon orkar läsa och bry sig.

Jag kommer ihåg när jag var gravid och kom in i att det faktiskt var skönt att inte vara en av de fulla som pratade för högt och för mycket.
Det gäller bara att inte börja!
Hittade ett rosa bubbel som var alkoholfritt igår som faktiskt var helt okej. Jag satsar på det.
Kram!

Jag har ju över en och en halv vecka kvar att ladda inför den där middagen. Jag ska klara det!
Vilken lycka att aldrig mer vara bakis i livet egentligen! När jag tänker efter.

De är härliga människor, så de kommer att förstå. En som kommer dricker aldrig mycket för hon inte gillar att vara full och inte gillar vin (obegripligt för mitt gamla jag att förstå...). Jag säger bara som det är. Tror att väldigt, väldigt många har alkoholproblem utan att förstå det själva. Känner många som dricker för ofta och flr mycket för att det ska vara helt sunt.

Ja, Jasmine! I dag är det dag 12. Snart två veckor. Känns jättebra!
Jag tycker faktiskt inte att det är så svårt att bara säga som det är: att jag avstår från alkohol ett tag för att det har blivit lite för mycket för att det ska kännas sunt. Det finns inte så mycket skam i att inte "klara av" att inte dricka för mig. Mer skam i att bli packad, inte ha kontroll, göra bort sig. Jag är stolt över att jag tar tag i det!
Jag tar SSRI mot oro/nedstämdhet, och det är inte heller något jag smyger med. Tvärtom berättar jag det för människor så att de också kan få hjälp om de behöver. För mig har det varit som ett mirakel.
Men tack för peppen!! Jag hoppas/tror att jag kommer att klara det.
Även om tanken flög förbi i mitt huvud i dag "om det var så enkelt att inte dricka på två veckor, då kan jag väl inte ha 'riktiga' alkoholproblem?". Jag antar att det är det som ofta händer, att man känner att man har kontroll och därför kan börja dricka lite igen. Men alkohol känns lömskt... har man väl haft problem är det väl i stort sett omöjligt att kunna dricka "normalt" igen? Eller?

Inno, välkommen! Även om du inte kan prata om vinkärleken med dina vänner, kan du göra det här. Jag förstår PRECIS. Tycker dock att det är fascinerande att du aldrig blir berusad. Lyckas du hålla intaget på samma nivå hela tiden och aldrig trappa upp? För mig var problemet att jag ville ha mer och mer. Och någon gång blev det en total snedfylla som slutade med pinsamhet, kräks, minnesluckor och ångest. Fy. Vill aldrig mer dit igen.

I dag har jag varit trött som tusan. Usch. Men beror nog mer på att jag har gått och lagt mig försent och sovit för lite än något annat.
Var inne i stan på kvällen och såg några utslagna typer som satt på gatan med varsin öl i handen och gapade och skrek åt varandra. Så deppigt. Nu vet jag inte om det bara var alkohol som var problemet för dem, men det var helt klart med i bilden. Så SJUKT egentligen att det är tillåtet i samhället?! Hur många liv som förstörs av alkohol, helt i onödan. Och runtomkring det finns det en massa romantik.
Annars pendlar jag mellan att tycka att min nya nykterhet är ett normaltillstånd - och att tänka att jag ändå borde kunna ta ett glas vin till middagen, vad är det värsta som kan hända? Så lätt att känna att man har kontroll över alkoholen när man inte rör den. Men det är en bedräglig känsla. Läbbigt vad ens hjärna kan ställa till det för sig själv.
Oroa dig inte, Jasmine. Jag ska ge det lite mer än två veckor. ?
Tre månader låter jättestarkt! Wow, alltså. Jag kommer att följa dig.

Men hallå? Det var visst två veckors nykterhet igår, och det missade jag att gå in här och skriva om. Lever upp till namnet Knaskatten!
Jag har haft en rätt jobbig vecka på jobbet, och igår eftermiddag hade jag möte med några riktigt negativa typer och det blev en sådan sjukt tråkig avslutning på jobbveckan. Tyckte riktigt synd om mig själv. Och ännu tristare var det ruggiga, gråa och regniga vädret. Ville bara hem och ta en stor GT och bara få glömma allt och slappna av.
Men jag tog bara en Tonic.
Fredagkvällar är svårast, tycker jag.
Ändå var jag inte ens nära att fuska. Vi har en öppnad flaska vitt vin (en god jävel dessutom) som står i vår kyl, och jag har inga problem med det. Varje gång jag ser den tänker jag att det där inte är för mig, det är något jag inte tål. Jag äter inte kött, och det är lite samma sak "inte för mig".
Kändes tillslut bra att inte vara en full mamma som somnar i soffan.
Sov dock från 23 till 10 (tack mannen), så beter mig som en bakis mamma idag. Så trött!
Kram på er alla! Det här forumet hjälper så mycket.

Tack för hejaropen. Ska verkligen fortsätta på den fräscha vägen. Var på systemet i dag och köpte mer alkoholfritt vin. Någon hade tappat vin på golvet, och den där lukten av gammal alkohol kändes mest sorglig. Tyckte nästan synd om alla som köpte alkohol och funderade över hur många som kanske har problem utan att det syns/märks.
Och Månsken, toppen att du har börjat. Bara att kämpa på!

Alkohol gör att jag...
- åldras fortare
- mår illa
- får ångest
- pratar för mycket
- blir vulgär
- förstör min kropp
- blir låg och ledsen dagen efter
- får huvudvärk
- äventyrar relationen med min man
- skämmer ut mig
- blir tjockare
- blir fulare
- får minnesluckor
- kräks
- inte är en fullt närvarande mamma
- inte tycker om mig själv
- förstör levern
- förstör hjärnan
- förkortar livet
- tar dåliga beslut
- tar risker

Sover som en galning och blir aldrig pigg, känns det som. Ny grej med nykterhet: om jag glömmer bettskenan (som jag aldrig använde när jag drack!) får jag världens huvudvärk när jag vaknar. Kräktes nästan i morse för att det gjorde så ont. Hemskt! Antagligen ligger jag och spänner mig och biter ihop som en galning. Behöver nog jobba lite med avslappning och med att minska stressen...
Men efter en tablett och lite kaffe kändes det bättre.
Stack ut och sprang i det fina vädret, för första gången på evigheter. Det var ljuvligt! Känns verkligen som en helomvändning nu: sover mer, rör mig mer och dricker inte. Kroppen måste vara helchockad!
Laddade hem "living sober" från AA igår och började läsa. Den är full av tips på vad man kan göra för att hålla sig nykter. Har bara kommit en bit, men väldigt många av strategierna har jag själv kommit på att jag ska ha, rent intuitivt. Känns väldigt bra! Just nu inget alloholsug alls, men värre blir det kanske nästa helg när vi ska ha middag här.
Men jag ska klara det.

Är lite orolig för att jag aldrig blir "normal" igen? Känner mig slö, trött och lite glömsk och puckad. Hoppas jag inte har supit bort för många hjärnceller.
Håhåjaja.
Tack för stödet!

I dag tvivlar jag på alltihop. Måste jag egentligen sluta helt? Kan jag inte "få" dricka fredag och lördag hemma? Hålla det till det? Måste allt vara så svart/vitt?
Om jag bara lyckas begränsa det, hur farligt är det då egentligen?
Två dagars drickande i veckan och högst fyra glas. Det borde jag väl klara?
Så mal tankarna. Får inte riktigt tyst på dem.
Är inte sugen på att dricka i dag eller ens snart, men den där känslan av "aldrig mer en fredagsdrink" är så trist att känna i dag.
Vet att jag inte ska tänka framåt utan bara 24 timmar. Men ändå.
Dag 17 snart slut!

Jag kör på. I dag känns det bättre! Inte lika mycket tunga tankar som igår. 24 timmar i taget, 24 timmar i taget, 24 timmar i taget. Andas in, andas ut.
Tack snälla ni för stödet. ❤️
Nu min favoritsysselsättning: sova.

Nä, i dag är tankarna tillbaka. Tycker att det känns SÅ värdelöst att aldrig mer "få" dricka
Är bjuden på tjejmiddag om några veckor, och det brukar vara viiiiin och trevligt. Och om någon månad ska jag på jobbresa, och där kommer det också vara fest och trevligheter. Känns urtrist att tacka nej då. Min alkoholhjärna snackar på:
"Kan jag inte se på alkohol som typ tårta? Något som är "ok" någon gång i månaden men inte mer. Och då ta det lugnt och inte dricka så mycket?"

Börjar fundera. Kan det vara så att jag "måste" prova att dricka igen för att få det ur skallen? Och misslyckas jag med att hålla det måttligt då är det ett bevis: jag kan aldrig dricka mer.
?
Eller är det bara en ursäkt?

Har dock helt kommit över vardagstankarna. Det är inte alls svårt för mig att inte dricka i veckorna - jag tänker inte ens på det. Istället är jag stolt över att det går så bra! Klarar mig också på fredagar och lördagar, även om det fortfarande känns lite tråkigt.

Känner mig alltså helt ok med att inte dricka, men fasar för specialtillfällena. Då när det är extra mysigt/kul/härligt att inte behöva tacka nej.
Vill samtidigt aldrig bli full igen och tappa kontrollen.

Kämpar på. En dag i taget!
Kram till er alla ❤️

Jasmine, jag brukar också klara mig okej när jag räknar enheter och är på spänn. Det är de gånger jag tänker att jag klarar det och slappnar av som jag får total snedfylla.
Hemma får jag inte det om jag dricker. Jag dricker bara lite väl mycket och blir trött och seg nästa dag. Det är jag inte sugen på att göra igen. För mig är det bara det sociala drickandet, att ta en drink med kompisar eller dricka vin till utemiddagen som jag saknar. Och så vill jag inte framstå som udda i t ex jobbsammanhang och tacka nej. Osv. Om jag inte dricker förutom väldigt sällan, i undantagsfall, borde det inte gå då?
Eller så är jag på riktigt alkoholist och klarar inte av en droppe till om jag inte vill trilla dit.
Svårt att veta.

Morgondag, när du skriver ut alla hemska saker som kommer med att dricka blir jag påmind om känslan. Och jag blir totalt off. Tack för påminnelsen! Behöver den (uppenbarligen) nu.

Känns otroligt bra att i morgon ha varit nykter i tre hela veckor! Sist jag var nykter såhär länge var jag gravid och det var 8 år sedan. Hur sjukt är det?
Har varit konstant marinerad i alkohol sedan dess.

Status quo alltså: är inte nära att dricka här och nu, men tänker på framtiden och tvivlar på allt.

Tre veckor!
Sitter här med ett glas Ramlösa och "firar".
Det känns otroligt bra att ha klarat det såhär länge. Att ha lyckats få bort de där vardagstankarna på vin och ha ägnat en massa tankekraft och tid åt mitt förhållande till alkohol.
Det bästa är att jag har fått en massa insikter som jag inte hade förut.
Jag vet att jag ibland inte "kan" sluta. Att jag har lätt att trilla dit och tänja på mina regler kring alkohol. Att jag inte riktigt har kontrollen - om jag inte är jättekontrollerad och tänker på det konstant. Att jag inte klarar av att dricka på samma sätt som "alla andra" (pratar inte om er härinne - hehe).

Det jag inte riktigt har kommit till insikt kring är OM jag kan dricka alls.
Jag har ju min "tårtteori" (tihi) om att dricka alkohol lika ofta/lite som jag äter tårta, ungefär. Vid speciella tillfällen - mycket, mycket mer sällan än tidigare (och mycket mindre).
Kan man - med vita perioder - minska alkoholsuget och beroendet?
Kan det funka?
Har någon någonsin lyckats?
Sånt funderar jag på.
Samtidigt som jag sitter här och är nöjd och stolt över mina 21 dagar.

Jasmine, provade Juhlins, men tyckte att det var så sött. Kräsen när det kommer till icke-vin, tydligen. ?
❤️

Ikväll bröt jag det. Jag tvekade länge, men sedan valde jag att ta en GT (men svagare än jag brukade förut) och sedan ett glas vitt vin till middagen.
Och sedan stopp.
Önskar att jag kunde säga att det inte var gott, men det vore ljug. Det var förbannat gott med vin till god mat. Jag ville gärna ha mer, men stannade där och drack Ramlösa istället.
Jag har ingen ångest för att jag har druckit - annat än för att jag känner någon sorts ansvar inför alla er här. Det känns som om jag sviker. ?

Men bara inför mig själv känns det än så länge bra. Jag har en strategi framåt nu.
Jag tänker inte hoppa tillbaka upp på samma alkoholtåg jag var på innan. Jag tänker fortsätta gå in här och påminna mig själv om att jag inte vill tillbaka till vardagsdrickandet eller tokfyllorna.

Jojo, jag har nog inte gått igenom det på samma sätt som du. Jag har inte på allvar försökt begränsa alkoholen på samma sätt som du, utan mer halvhjärtat. Jag var nog inte fattat att jag har mer problem än andra och tänkt att jag "kommer att lära mig" (som om jag var femton år gammal)...

Om det inte funkar att hålla det på rätt nivå nu kommer jag att sluta helt. Det här är sista chansen jag ger mig själv.
Inget vin på vanliga vardagar.
Så få dagar med alkohol som möjligt. Och lite.
Ingen fylla.
Ingen bakfylla.
Ingen ångest.
Klarar jag det: fine.
Klarar jag inte det: noll alkohol framåt.

Nu kommer jag gå in här och räkna dagar fortsättningsvis också, men då hur många som har varit helt vita och hur många som har innehållit alkohol, så jag får svart på vitt hur allt fungerar, så jag inte trillar dit igen.
I dag blir räkningen 1/22.
1 dag med alkohol av 22, alltså.
Håll tummarna för mig. Kramar!
?

Först: tack för supporten! Trots att jag drack igår.
Morgondag, jag tror att du har rätt i att det är väldigt svårt att lyckas gå från överkonsumtion till normalförhållande. Det kanske inte ens är möjligt. Jag tänker försöka gå från överkonsumtion till pyttekonsumtion. På det stora hela vara vit och undvika dricka så mycket som möjligt, men ibland välja att "unna" mig, och då i små mängder.
Vet fortfarande inte om det går, men tror att det hjälper att skriva här och verkligen ha koll på drickandet. Jag lovar att vara helt och hållet ärlig - både mot mig själv och er. Jag hoppas att mitt löfte att rapportera allt kommer hjälpa mig att inte få så mycket att rapportera.

I dag har jag haft en bra dag. Vaknade tidigt och åkte med min dotter på match och var utomhus. Sedan hem till svärföräldrarna på äppelpaj och så storhandling och springtur.
Och inget vin eller ens något sug, trots att vi åt en god fiskgryta till middag som säkert hade passat rätt bra till något glas vitt. Men det är en vanlig söndag, så det blev Ramlösa. Gott det också!

En vanlig man, det är bara att kämpa på. Tror att en vit period ger så mycket insikter - speciellt när man är inne här och läser och skriver. Vi lär oss så mycket av varandra. 24 timmar i taget. 24 timmar i taget. 24 timmar i taget.

Kram till er alla

Tack Saga och Jasmine. Jag hoppas verkligen att det ska gå bra!
Den här dagen har gått i ett huj. Vaknade och kände mig för första gången på länge rätt utvilad. Men har också sovit otroligt mycket i helgen. Jätteskönt!
Nu på kvällen gjorde jag en sjukt bra vegetarisk bolognese, och det hade inte direkt varit äckligt med ett glas rött till. Så det tog jag. Men ett alkoholfritt rött vin. Inte lika gott, förstås, men mycket mer rätt. Känns bra!
❤️

En helt vanlig dag. Inget att rapportera! Och det är ju bra.
Gjorde halloumistroganoff till middag och drack alkoholfri öl till. Fem plus! Inget sug efter något annat. Skönt!

Nystart, har också problem med alkoholfritt vin. Alldeles för sött för min smak! Men har svårt att hitta substitut som känns kul. Alkoholfri öl funkar ju istället för vanlig, men vin verkar knepigt att få till. Nobelpriset till den som lyckas!

Har letat och kollat socker och provat. Hittills är den bästa en superful flaska rosa bubbel som heter typ God dryck eller något annat konstigt.
Men jag är som sagt kräsen. Var/är det med vanligt vin också. Det är inte bara alkoholen som är grejen, jag gillar riktigt bra viner som smakar fantastiskt.
Men det är tårta! I dag är det vardag.
(Om man ska vara petig är det faktiskt inte vanlig vardag, utan kanelbulleafton! I morgon kanelbullens dag och dagen efter det annandag kanelbulle. Tål att firas! Med bullar, inte vin.)