Hej,
Jag är medveten om min problematik. Min sambo är medveten om vår problematik. Idag skulle jag laga bolognese, så jag köpte f ö r s t å s en liter rött. 2dl hamnade i grytan. Resten i mig. Min sambo är inte ens hemma än. Och jag har druckit strax över en hel flaska rött. Jag vet att jag inte är ensam i detta, så därför känns det viktigt att öppna upp och erkänna min alkoholism. Jag är i övrigt motiverad, med ett profilerat yrke och en hög lön. Min känsliga relation till alkohol sträcker sig åtminstone 10 år tillbaka i tiden, och har lika länge tyngt mig.
Den går i vågor. Farsan (min hjälte) tog livet av sig i vintras och sen dess har det tvivelsutan blivit värre. Jag önskar att jag kunde hantera emotionell stress på ett mer rimligt sätt än flaskan.
Reflektera och fråga gärna! Ingen sugar coating. Vill inte bli lallad med, utan vill höra den brutala sanningen.