Jag har haft alkoholproblem något år. Mitt största problem tror jag är att även partnern är törstig. Vi har försökt att vara nyktra några veckor och leva hälsosamt. Oftast har det lyckats. Nu den senaste tiden har det spårat ur med alkoholen. Vi har skött jobbet båda 2 men druckit så gott som var och varannan kväll. Det är ofta jag varit rädd att polisen ska stoppa mig på morgonen på väg till jobbet. Jag har varit rädd att jobbarkompisar ska känna lukten av fylla. Det har även synts i ansiktet, svullnad, trötthet, bakfylle-ögon. . Jag tycker jag har fått lite krämpor som förmodligen varit alkoholrelaterade. Kramper och domningar, högt bltr. yrsel. Jag har barn äldre och yngre. Ett av barnen har jag diskuterat mycket med om alkohol, alkoholism osv. Hon har frågat mig när jag ska söka hjälp? Jag har svarat lite vagt och försökt att komma undan med olika svar. Min bakgrund är som många andras alkoholism i släkten. En pappa som var väldigt charmig och glad, men beroende av alkohol. Jag minns tillbaka på barndomen som ändå var fin och trygg mestadels p g a en stark och trygg mamma. En mamma som ställde upp på oss ungar till 100%. En mamma som aldrig drack när vi var barn. Mamma gav oss självkänsla genom att ge beröm och styrka. Hon gav mig kraft för att ge mig ut i livet med nyfikna ögon. Ändå trillade jag dit. Jag har varit medveten om faran och även sagt till mina syskon att jag kan bli alkoholist, jag vill inte men ibland blir det inte som man vill. Flera av mina syskon har problem med A. 2 har slutat helt, en med hjälp av bl a AA. Min nya chef som har jobbat med missbruk har pratat med mig, efter att ha fått ett mail av min dotter. Dottern skrev att jag behöver hjälp med mitt alkoholproblem. När chefen sa detta kändes det som om någon dragit ner byxorna på mig... Chefen var förstående inte alls fördömande. Det märktes att hon var van att hantera detta. Efter samtalet drack jag 2 planerade pubkvällar. Sedan dess har jag varit nykter snart 4 veckor!! Det känns fantastiskt, men jag vet att faran lurar bakom hörnet. Känslorna går lite upp och ner. Ibland har jag känt mig euforisk, andra gånger har jag tänkt på separation och andra jobbiga saker. Vet ej hur det blir med mig och sambon som nu försöker hålla sig nykter, efter påtryckningar från barnen. Vi är så olika när det gäller A. Jag har för första gången i mitt liv tänkt att leva helt nykter!! Jag har aldrig förr tagit orden i min mun. Nu efter mycket tänkande, läsande om A, hört berättelser om A och hur barn påverkas av förälders missbruk, känns det som det enda rätta för mig.Jag tänker även på andra som har lyckats sluta med A som varit långt ner i träsket. Dessa starka människor, då vill jag också vara stark!! Kram på er:)

på att flytta till eget..Sambon dricker nästan dagligen. Smyger med det för att visa hänsyn? Ganska bra tycker jag. Hade varit sämre om han satt i soffan med flaskor och burkar. Varit och tittat på ett hus igen. Tyvärr har även mäklarna börjat "fotoshoppa" tror det heter så. Huset såg ganska fint ut på bilderna. I fantasin satt jag redan i huset och bastade (fanns bastu!) Tyvärr så stämde bilderna inte med verkligheten. Ganska nergånget och inte alls som på bilderna. Får fortsätta att leta.. Midsommar jobbade jag. Ganska skönt och tjänar ju extra på storhelg.. Sug på a har gjort sig påmint ibland. Tror att det är svårast i början med sug, men att det efter ett tag kan dyka upp tankar på a. Jag frågar mig själv: Är jag sugen på a? Varför? Vad händer om jag dricker? Varför har jag a-problem. Osv. Jag ställer massor med frågor till mig själv och det hela slutar med att det klarnar för mig att det "gamla" beroendet försöker göra sig påmint. Jag har sagt till mig själv att jag hellre dör än dricker a igen. Tankarna mot alkohol och hur mycket skada den gör för oss, barn, familjer mm. är mitt bästa vapen mot sug..Nu ska jag ut och hämta björkris och göra en "vasta", björkris-knippe som jag ska friska upp min kropp och själ med i bastun.. Dricker iskallt bubbelvatten med frusen mango...

Jag uppfattar din nykterhet som stabil. Det är glädjande. Och du gör helt rätt, detta att köra konsekvenstänk om sug, eller frestande tankar, dyker upp. Du har dessutom gjort rätt och stängt A-dörren helt, alltså bestämt att det är slut med A för alltid.

Själv drabbas jag inte längre av regelrätta sug. Bara lätta mikro-sug, och oftast provocerar jag fram dessa själv genom att tänka förskönande tankar kring A. När (om) det då börjar spira ett litet lätt sug, kör jag konsekvenstänk, och då upphör dessa eventuella mikro-sug genast .

Man kan också tänka som så att sugen bara är en slags känsla, en i och för sig onaturlig känsla som man får p.g.a. att man druckit sig till ett beroende. Men lika fullt en känsla jämförbar med andra känslor, t.ex. hunger och trötthet. Och, inte börjar vi göra saker som riskerar vår hälsa eller vårt jobb, eller göra våra nära och kära illa, om vi blir lite trötta eller hungriga.
Sugen som uppstår inom oss kan inte ställa till med något om vi lär oss att bemästra dem. Det är alkoholen som ställer till allt elände. Men den kan vi inte få inom oss, om vi tänker bort sugen och aldrig sträcker ut handen efter första glaset.

Jag tror att du kommer att slippa sugen så småningom, om det nu inte redan är så. Men att motionera och hålla försvaret med konsekvenstänket alert, det är bra.

Hoppas du hittar ett lämpligt hus (som inte är photoshoppat) snart.
Vasta var ett nytt ord för mig. Var tvungen att googla lite på det.

Men du miss lyckad, hur i all världen kommer du åt själen med "bastukvasten"?
Och din själ är väl redan frisk och vit, eller?

Önskar och hoppas att det fortsätter att gå bra för dig, miss lyckad. Varma sommarkramar!

Lim

Vad jag känner igen det pi31415 skriver om att provocera fram sug. Precis så gör jag ibland. Det är konstigt men verkar som att det behövs för att åter igen befästa det man tror på (att inte dricka).

Vad tråkigt att husen är presenterade som så fina men i själva verket inte är det. Många borde ju bli besvikna när de ser det i verkligheten då. Knäppt. Hoppas du hittar ett du vill ha!! Det förtjänar du.

Kram!

Det är konstigt men ibland känns alkoholen så nära för mig som att jag druckit nyligen? Svårt att förklara men det känns inte som om jag varit nykter 1 år och 7 månader. Kan det vara för att sambon har alkohol hemma hela tiden? Tack för svar pi och lim känns skönt att ha forumvänner som stöttar. Pi när man bastar så blir känslan av renhet inte bara kroppen utan man får en ro i sig som är speciell. Förutsatt att man tycker om bastu. Det menar jag är en ren själ. Nu joursömn på jobbet. Kram❤️

Lim

Hej mitt i natten. Jag måste svara fast jag också måste sova. Men jag vill skriva att jag tror absolut du känner alkoholen som så nära pga att din sambo har alkohol hemma. För då är det ju liksom inte borta ur ditt liv fastän du inte dricker.

Det är där och stör din ro och din frid du får av alkoholfriheten. Och jag tror att det är sånt man behöver vara utan för att själv fortsätta sitt nyktra liv.

Jag har otaliga gånger varit nykter långa perioder men alltid fallit tillbaka och jag tror att jättemycket berodde på att min man drack. Och han hade ju inget emot att jag började igen. Även om han tyckte det var bra för mig att inte dricka.

Jag tycker du förtjänar att få känna dig så alkoholfri som du faktiskt är. Och slippa förgiftas på håll som någon form av passiv rökning fast med alkohol.

Du är 100 procent nykter och det innefrån och ut, oavsett vad som sker runt dig. Du är så stark och duktig!!

Jag tycker nästan du kan säga till din sambo att du inte går med på att alkohol finns i ditt hem. Förstår att det kanske är lätt för mig att säga men jag blir liksom sorgen över att du som har varit nykter så länge inte kan få ha en helt alkoholfri hemmiljö.

Hade min man haft alkohol här hade jag ju dels lämnat honom men det hade kanske också funnits risk att jag åter igen lämnade min nykterhet fastän jag är helt säker på att nykterhet är mitt öde.

All styrka till dig och många kramar!

Har inte tänkt på det själv, men nu känns ditt svar Lim, som klockrent. Jag har undrat och tänkt att det kanske blir så här efter en tid. Att a-beroendet kommit närmare mig fast det borde vara tvärtom. Men det har ju smygit sig på sen sambon började dricka regelbundet. Det är som att jag också blir a-indränkt på något vis. Men vad bra att du kunde sätta ord på det åt mig! Tack.. Nu känns det lättare att hantera. Tyvärr så super sambon varje kväll. Det som ger mig lite "skadeglädje" är att han har trott att man kan dricka lite socialt, efter ett långt uppehåll. Nu är ju det bevisat att det är omöjligt. Ingen ide längre att säga att han inte kan ha a hemma. Då säger han bara att jag ska flytta. Jag har planer för sommaren att vara hemma så lite som möjligt. Det blir nog bra. Tror också att det är bra för mig att se eländet med egna nyktra ögon. Så jag inte får för mig i mitt nya hem att "det var nog inte så farligt hans drickande"! . Sonen och jag är väldigt överens. Nytt hus och nytt liv. Dottern flyttar också med. Skönt med semester om några veckor. Kram..

att det är så, som Lim skriver och som du funderar på. Att detta med en person i din närhet som dricker och missbrukar stör din nykterhet. Därför är det jättestarkt av dig att kunna bevara nykterheten, och jättebra att du försöker skaffa nytt eget boende. Bra också att du försöker att vara hemma så lite som möjligt i sommar.

Kram!

Först och främst: jag är så imponerad av dig!
Smyger han av hänsyn till dig tror du? Det tror inte jag. För mig har det aldrig varit ok att dricka mig berusad ensam hemma el med sambon. Därför har jag alltid fått smyga. Kanske är det viss hänsyn han visar, men på sätt och vis tror jag också att det är att han VET att det är jävligt dumt att dricka som han gör och att han skäms. . Att du inte dricker gör att ni inte förstärker varandra och är två i eländet. Han väljer a och du väljer livet och att må bra. Du väljer barnen! Vet att du dragit vinstlotten här. Grattis!

Jodå Sisyfos, tror han döljer sin a pga både skuld och för att jag sagt att han inte kan ha den synlig. Tidigare så täckte vi upp för varann som vilka missbrukare som helst.Framför allt inför dom äldre barnen. Nu kan jag inte begripa hur någon, överhuvudtaget som inte själv har missbruksproblem kan leva med en missbrukare. Fy för att aldrig kunna räkna med vederbörande som en vuxen. Kan inte följa med någonstans, inte köra bil, inte ha en diskussion utan att sluddra. Luktar illa och blir mer nedgången både fysiskt och psykiskt. Min "sambo" har sett bra ut och har tränat så han har hållit sig i form. Jodå han ser hyfsad ut nu med, men jag ser hur hela han har förändrats till en man med missbruksutseende. Psykiskt mår han också dåligt. Han fattar nog inte sambandet med depressioner man får av alkohol. och den falska glädjen man får av fyllan. Och tillbaka till depression. Jag hoppas för hans egen skull men även barnens att han en dag förstår sig på a-beroendet och sina känslor som han har dövat hela livet. Själv vill och ska jag vara fri resten av mitt liv. Hoppas jag får leva många år till, nu när jag har vett att ta vara på livet... Kram.

Har hittat ett hus som är intressant. Det står tomt dessutom, så kan bli snabb flytt i så fall.. Det känns spännande och lite läskigt. Exet dricker var och varannan kväll. Han kan gå från att varit tystlåten vid datorn.. Till att nästan köra ut mig från huset. Då säger jag att det är hans val att dricka a. Och att om det är så bråttom kan han flytta ut. Ser mer på hans beteende att alkoholen och andra beroenden(spel,skärm)styr hans liv. Det första han gör på morgonen är att spela krigsspel. Det är ju samma sak som att ta sig en återställare. Man ser det tydligt som nykter. Hör hans uttalanden i sociala sammanhang "Det är ingen ide att leva om man inte kan äta och dricka gott" I hans (och tidigare mitt) betoning på DRICKA, maten blir ofta oviktig. Det är ju fyllan man vill åt. Det är många helger som han sagt att "oj det är det första jag äter i helgen" (Söndag kvällsmat.) I mitt nya hem kommer ingen alkohol att finnas. Duger inte det så är det inte mina vänner. Jag vet att även dom stora barnen kommer att tycka att det blir en frizon. Aldrig behöva undra om någon ska bli full, bråka, att dom behöver skämmas, förklara för kompisar, vara oroliga, Ja ett varmt och soligt hem helt enkelt. Nu håller vi tummarna för att detta hus jag ska titta på inuti imorgon, är vårt nya hem..Känner solkigheten av exets missbruk flåsa mig i nacken. Ja, jag blir äcklad och påverkad av hans supande..Kram..

Jag håller tummarna för dig och barnen. Det där är inte en lätt situation för er. Speciellt för dig som själv går på den nyktra stigen.
Jag fattar det. Önskar dig och er allt fint i livet. I ro och harmoni.

Kanske mannen fattar när ni väl är borta vad han supit bort?

Varm kram till fina dig

håller tummarna också, för att detta hus passar och kan bli ditt nya hem Miss Lyckad!

Jag förstår att det måste vara väldigt tärande för dig att ha en missbrukande person i din närhet. Extra jobbigt när det är en person som stått dig nära så länge. Hans missbruk och beteende visar också vilken stark negativ drivkraft som beroendet är.

Fint tänkt av dig Miss Lyckad, att ditt nya hem ska vara en frizon utan alkohol. En trygg och harmonisk plats för dig och barnen.

En sommarkram till dig!

Vaknade tidigt idag. Mycket tankar om alkohol och huset jag ska titta på idag..Tänkte nästan fota ett skåp i tvättstugan med massor med tomma ölburkar exet gömt. Just för att påminna mig själv om eländet och varför jag flyttar. Det gäller också att separera våra känslor. När man bott länge ihop, vet man knappt vilka känslor som är mina egna. Jag har upptäckt att jag har trott att exet känt på ett visst sätt, men det är mina antaganden. Det kanske inte stämmer med verkligheten. Det kanske låter flummigt, men så känns det. Ett steg i taget även när det gäller separationen. Jag klarar mig nog.. Det brukar jag göra.. Varma kramar från en spänd, förväntansfull och lite rädd M L..

Bedrövadsambo

Klart att du ska fotografera skåpet med gömda lik! Minnet bleknar fort, då är en sparad bild en bra påminnelse. Håller tummar och tår för att huset passar er ✊?

Gunda

Att fota är perfekt. Önskar jag hade foton på mig de gånger jag gjort bort mig, mycket talande att se dem och begrunda.
Så roligt för dig med huset heller verkligen tummarna. ?????

Bedrövadsambo

När min sambo kom hem asplakat den där lördagen i början av mars tänkte jag faktiskt tanken att filma honom, och visa den för honom. Gjorde dock aldrig det, då hade han nog dött av skam. Han minns ingenting själv, har bara fått det återberättat av mig. Skämmigt nog.

Snart budgivning..på huset. Det känns perfekt, ju mer jag kollar och läser om det, desto säkrare blir jag. Fick tips av jobbkompis att höra med grannar om det hörs buller från crossbana i närheten. Åkte dit idag. Knackade på hos grannen och sa att jag var intresserad av huset. Jag blev inbjuden på kaffe. Mannen varit nykter i 6 år, kvinnan drack någon gång om året men aldrig hemma!! Kan man få mer perfekta grannar i mitt läge.. Vi pratade om allt möjligt. Mannen kände släktingar till mig. Lite lustigt faktiskt. Sa till en vän häromdagen att fast jag bott här på orten i 30 år så har jag knappt aldrig druckit kaffe hos någon..Visning imorgon igen.. Har lite lust att gå och kolla och prata om det negativa med huset med intressenter hehe.. Tror jag avstår. Ska jag ha det huset, så får jag det. Tror jag har lite tumme med Universums krafter just nu.. Kram..