Åter efter ett dygn av lyx, relax, trevligt och okomplicerat umgänge med våra kompisar. Vi brukar hitta på en liten gemensam resa/utflykt varje sommar och det här blev så bra, alldeles lagom. Nu åter hemma på landet, katterna har överlevt men plantor törstar. Ska ägna eftermiddagen åt trädgården, och försöka bli klar med en bok som jag segat med alldeles för länge… ska visst börja jobba på måndag- hur nu det ska gå. Men nu är det inte måndag så jag ska njuta av allt fint omkring mig, att vara ledig, ta ett kvällsbad och fläta håret- hur länge sen var inte det? Banala små saker, tur jag är bra på att glädjas. Kram på er.

Den första oskrivna dagen på väldigt länge. Gästerna (mamma och ett par till) har åkt.
Barnen är ju vuxna och väldigt självgående, planerar för och lagar mat, men det är något väldigt väldigt skönt att huset är tomt, så när som på man och katter då. En dag att spendera precis som man vill, i mitt fall med att binda upp alla dahlior, rensa det just nu minimala ogräset. Njuta. Fika. Snusa.
Vänta på barnbarn som inte tycks ha bråttom ut i världen. Otåliga föräldrar.
Försöka koppla av skallen som känns oförtjänt spänd på något vis. Funderar på om det är min nu väldigt låga dos ssri som påverkar,
Snart åker vi bort en vecka, bad och solstol, böcker och promenader. Glad att vi bestämde oss för det i juni, när vi insåg att sommaren kommer att bli rätt späckad med besök och jobb med hus, fönsterrenoveting och trädgårdsprojekt.
Det kostar förstås men annars är jag väldans billig i drift dessa sommarmånader- om man inte räknar in hår och tandläkare. Vi har absolut inga stora odlingar och har liksom knappt kommit igång men använder allt som finns samt massor av kantareller i skogen. Ser fram emot en helg med ljudbok, bambupinnar och OS förstås!
Ha en fin dag alla kämpar, strunta i första glaset- och fortsätt så. Då blir man till sist nykterist med 1670 dagar alkoholfria dagar på kontot, and counting. Kram.

Mina naglar ser ut som skräp vilket känns rätt efter 4 veckor på landet i nästan samma kläder som mest liknar arbetskläder. Avkoppling. Delux.
Igår åt vi till och med framför tvn och idag blir det rens av bortglömd rabatt, inkl sista timmarna av en deckare i öronen.

Har ett jobbigt dilemma med min mamma. Jag ska skriva lite om det för min egen skull. Behöver tänka lite mer först, viktiga saker för mig, att få lite ordning på. Glad att jag börjat hos en terapeut som känns trygg och kunnig.
Idag ska jag göra mina sysslor i min egen takt. Det är väldigt ovanligt i mitt liv.
Kram 🥰

Min dotter är på förlossningen och då kan en mamma omöjligt komma till ro. Min minsta unge. Och det är klart att jag tänker att allt kommer att gå bra, men varje varje gång jag haft ynnesten att vänta på beskedet om att ett barn är fött, så är det allra mest en dov oro och spända käkar. Jag tänker ju att nån gud finns men inte att han styr över ting som dessa, så jag ber inte till gud om att allt ska gå bra och min dotter ska få ett friskt barn. Jag ber om att vara öppen för det mirakel som sker dessa stunder. Jag ber om styrka om det skulle behövas.
Jag har många friska barn. Det är ett lotteri. Mina barnbarn är frisk, glada. Jag har inte gjort något ”gott” för att denna ynnest har tillfallit mig. Det är en slump, tur. Man kan inte be om mer tur än så. Så jag ber om förmågan att fortsätta känna tacksamhet, varje dag.
Nu göra ett försök att sova. Kram.

@Se klart Stort varmt Grattis till din/er lilla nya familjemedlem🥳❤️Jag tänker att varje nyfödd människa är ett mirakel och att få ett nytt litet barnbarn en rikedom och en gåva🙏🏻 Allt gott t dig och din familj❤️Kram

@Se klart Varma gratulationer till ännu ett mirakel och barnbarn i skaran❤️. Allt har gått bra och du kan andas ut och känna tacksamhet. Du blev nog hörd❤️

Tack gulliga @varafrisk och @vår2022 🙏🥰 Det är mirakulöst så man baxnar.
Kunde såklart inte somna om men satte på kaffe och satt ute i dimman och såg den lätta över åkrarna. Som i himlen på något vis! Men nu måste jag dessvärre jobba som en tok här 🤕

@Se klart Grattis till bebben ❤️ Jag längtar verkligen tills jag får välkomna barnbarn i mitt liv, även om det kan dröja några år till. Jag vill njuta av min totala självsamhet lite till. (Nåväl, nästan total. Hund och döttrar och mamma och ex-svärisar behöver ju lite hjälp.)

När jag fick mitt andra barn gick ingenting som vi tänkt oss. Varje dag föds barn som är sjuka och/eller har funktionsnedsättning - och de är lika älskade som friska barn ❤️ Men livet blir minst sagt lite enklare om man får friska barn!

Jag är lite galghumoristisk. Under dessa 25 år har jag fått frågan ”hur orkar du?” fler gånger än jag kan gissa. Jag brukar säga att det finns inget alternativ, jag måste orka. Sen brukar jag tillägga att jag åtminstone är hundra procent säker på att min yngsta dotter varken blir knarkare eller kriminell. Då brukar folk tystna. För det finns fan inga garantier för någonting i livet. Tacksamhet för det man har och får är viktigt ❤️

Kram 🐘

PS. För dem som inte vet bakgrunden bor min yngsta dotter på ett LSS-boende, också kallat gruppboende. Hon har en egen liten lägenhet, men har hjälp av personal en stor del av sin vakna tid. Åker taxi till daglig verksamhet dagligen. Med ett sådant reglerat boende/tillvaro är risken obefintlig att hon skulle bli just knarkare eller kriminell. Och det är ju skönt! Att slippa oroa sig för det. Kan inte komma på något värre faktiskt.

Kanske jag kapar din tråd nu @Se klart men det känns ändå som jag vill skriva här.

Jag har ofta stört mig på @Andrahalvlek skriver när jag kommer få barnbarn. Och det handlar inte om att det är @Andrahalvlek för jag stör mig inte på @Andrahalvlek, jag tycker om dig/henne. Det spelar ingen roll vem det är som uttalar sig så …jag stör mig. Tänker ”hur kan man veta om man kommer få barnbarn…det finns inga garantier för det”….”ens barn kanske inte vill ha barn”…osv. Idag tänkte jag så igen….och jag tänkte…varför stör du dig på det?? Hur kan du störa dig på det? Å innerst inne vet jag…..min dotter vill inte ha barn vilket är en sorg men samtidigt en tröst pga hennes sjukdom och att hon själv har sina svårigheter. Jag vet inte hur det är med min son men hans sambo har ju så många olika sjukdomar och någon riktig allvarlig så kanske det blir svårt. Om det blir ett barn så blir det en bonus. Men att jag redan nu utgår ifrån att jag inte kommer få barnbarn är för att skydda mig själv på något vis fast kanske jag ändå måste säga orden högt att det är en stor sorg för mig att inte få barnbarn. Jag har så mycket omsorg i mig så mycket ta hand om. Det känns även som ett utanförskap något som jag redan känt/ känner i så många situationer med mina barn. Att inte få vara med om livets efterrätt som verkar vara helt obeskrivligt stort, att se det fantastiska i att se sina barn bli föräldrar. Men jag tänker ändå att jag vann högsta priset som fick mina två barn som fick gåvan att bli den mamma som finns i deras liv när inte deras biologiska mammor hade möjligheten att få vara det🙏🏻Så ja…det finns inga garantier men oavsett vilket barn vi fick så finns det kärlek❤️

Förlåt @Se klart för att jag kapade din tråd🥰

Vi människor reagerar känslomässigt @varafrisk.
Ofta härbärgerar vi en hel del känslor som kanske kan såra andra, eftersom vi vet att det handlar mindre om ”den andre” och mer om mig själv. Man säger inte allt till människor för ofta vet man att det handlar om ens egna känslor.
Eller så låter man bara något bara passera, varenda dag gör vi ju det.

Här på forumet ”känner” vi varandra rätt väl och vet till exempel att @andrahalvlek är bra på; att stötta andra, att kämpa sig igenom motgångar, att dela med sig, att inte ta så mycket för givet, i synnerhet eftersom hon - eller du @andrahalvlek har dina erfarenheter djupt inne i dig av att livet inte alltid blir som man tänkt. Vi känner till dina erfarenheter av att få ett barn med många utmaningar- och svårigheter. Vi vet att du dagligen jobbar för att din/hennes dotters liv ska bli så bra det bara kan.
Så @varafrisk- det gör inget att du skriver i min tråd. Men jag tycker inte om det du skriver, och sätter du skriver på.
Att du ”stör dig”.
Det är en rätt illvillig tolkning- som just är känslomässig- men inte ett dugg representativ för @andrahalvleks personlighet eller sätt att förhålla sig.
Vi kan alla ”störa oss” på tusen och en saker med människor- här eller i riktiga livet. Att få sinnesro är ju att förhålla sig till sig själv- ”varför stör jag mig på det här”- kan jag göra detta mer hanterbart för mig själv? Sinnesro är inte att tala om för människor vad de gör som stör en, och varför.
OM man vet och förstår att det inte finns något UPPSÅT hos personen att tex såra en annan.
Det vet du, jag och precis alla här, att det inte gör.
Så jag tycker det är/var onödigt. Jag tycker inte om att andra kritiseras på det sättet- framförallt inte i mitt ”rum” som denna tråd trots allt är.
Nu ska jag jobba!

Och tack för grattis @andrahalvlek. Jag tar inte detta för givet utan känner stor tacksamhet över denna försyn, slump.
Jag fick en bild av min svärson på dotter med dotter i famnen, båda sov. Det är den finaste bild jag sett i hela mitt liv. Och jag insåg med sådan skärpa, att nu är hon inte längre ”mest min” Nu är hon mest sin dotters mamma. Hjärtat sprängs av insikten, som det ska vara. Kram.

@Varafrisk Det mesta som jag tänker är sagt av @Se klart, men skulle vilja tillägga att det står var och en fritt att önska sig saker eller händelser i livet. Att önska att ens barn mår bra, att önska att ens relations ska hålla för livet, att önska att man får vara frisk, att önska att ens barn kan få barn, att önska att saker ska reda ut sig mm. Det står för hopp, för kärlek, för medkänsla och medmänsklighet. Allt kan skita sig, men hoppet finns förhoppningsvis alltid kvar och skulle det bli på annat sätt har @Andrahalvlek visat att man även kan lösa det med nya hopp❤️