av Flarran

Flarran
fre, 2024-11-15 - 17:32

När man inte mår så värst bra och har tid att tänka mer än vad man väl behöver så kan man börja fundera lite djupare på känsla i sammanhanget kring det här med att känna tacksamhet. Tänkte just på att ett litet problem, eller kanske en rätt svår situation man haft snabbt tappar i betydelse när man plötsligt får en knepigare situation eller utmaning att handskas med.

Det kan rent av bli så att man sitter och saknar gårdagen och en tidigare upplevd mycket vår situation alltså. Detta då den tidigare lite svåra tiden eller situationen skådad lite i backspegeln jämfört med kanske den aktuella stundens knepigare utmaning ter sig som en alldeles underbar tid. Hur dåligt man än i stunden kanske mår ska man nog därför vara lite tacksam för att det inte är värre än vad det kanske är.

För har man exempelvis skoskav så har man ju hur som helst troligen ett par skor, och ändå ett par fötter att släpa sig och ta sig fram med även om det kanske är dystert i sinnet. Det är det ju faktiskt inte alla som har. Tänk igår var jag missnöjd över att vara förkyld med feber i kroppen, nu har jag även en släng av huvudvärk och det är ju en situation som är sämre än upplevelsen av gårdagen.

Så nu sitter man här i sitt kök och saknar hur fint det var trots att det var rätt dåligt igår. Nog tänker man lite klarare som nykter och alkoholfri. När jag nu tog en slurk med kranvatten tänkte jag på de som törstar i kanske en ödslig, torr, dammig och het öken och funderade lite på hur avundsjuka de kanske skulle vara på en till synes lycklig människa som mig vilken har vatten att dricka då det garanterat inte ger sådant som baksmälla dagen därpå vilket ju ett vin med nervgiftet alkohol rätt ofta ger om man inte förstår att dricka vanligt vatten i stället.

Det finns mycket visdom man kan ta till sig från alla möjliga håll och då inte minst från diverse lyrik inom sång och musik. Har ju som dystymiker inte mycket ork och energi och är väl kanske inte alltid en solstråle direkt. Men då kan man ju när man så orkar pigga upp sig med lite svängig musik. Har just lyssnat på en låt med Nisse Hellberg - Nu gick jag in i en vägg igen. Tänkte då på det här med igenkänningens glädje vilken ibland kan få en att orka ta ett steg till fast man stunden innan känt sig färdig att ge upp och börja dansa efter alkoholdjävulens pipa.

Ha en fin kväll!

Flarran
lör, 2024-11-16 - 02:24

Man har inte roligare än man gör sig sade min mormor. Jag tänkte lite djupare på dessa visa ord för en stund sedan. Satt nyss och suckade i mitt kök och tänkte på att det var bättre förr, men det är väl bara en tankevurpa om man ser lite logiskt och konkret på saker och ting. Lördag hela veckan lång sjöng Kurt Ohlsson & Damorkestern en gång i tiden. Humor det är allvarliga saker som man inte skrattar bort liksom.

Det tänkte jag nyktert på när jag hade vaknat till efter att ha sovit några timmar på helt fel tid, men som ändå var så himla rätt enligt min kropps sätt att uppfatta det hela tydligen. Nog är det allt lite intressant hur pass olika vi människor är, och hur olika man kan uppfatta saker och ting. Sitter nu här mitt i natten och dricker en kopp med varmt kokkaffe vilket känns helt rätt i stunden, men väl enligt experter på sömnens gåta och metoder för att hamna i sömnfas och liknande säkert är helt fel.

För inte ska man väl sitta uppe och kolla på roliga videoklipp på nätet mitt i natten, då är man väl inte riktigt klok egentligen. Men vad som är klokt eller mindre sådant är väl kanske rätt så relativt egentligen. Bara man inte har det så tråkigt och jäkligt deprimerat eländigt att man börjar att slå sig själv i huvudet med en flaska vin eller sprit och kanske frivilligt dricker nervgiftet alkohol så får man väl vara glad sade mig en logisk tanke.

Ha en fin lördag!

Flarran
lör, 2024-11-16 - 08:21

Det är märkligt att man kan få insikt om saker som man inte kunde greppa alls tidigare när man som jag var i stort sett helt fångad och fast i ett feltänk om att alkohol skulle vara en frihet att få hålla på med hur länge som helst. Minns för många år sedan när jag började att bli allt mer fast i drickandet. Kommer ihåg att jag då önskade att jag skulle få vara berusad för alltid, då det kändes bättre än att vara nykter och alkoholfri. Tänk så tokigt man kan tänka alltså.

Det som jag önskade mig egentligen var ju inte att vara liksom febrigt dimmig och frånkopplat berusad i sig. Jag önskade mig så klart att få må bra och inte känna mig illa till mods. Vilket jag nu som nykter ser handlade om att jag befann mig i en situation som jag inte alls trivdes med. Jag använde alltså alkohol som ett medel för att orka stå ut med en situation som min kropp och psyke inte alls ville befinna sig i förstår jag nu.

Har ju varit snuvig och lite febrig ett par dar och nu i morse när väl febern släppte fick det mig att då plötsligt minnas hur det kändes i kroppen dagligen i en massa år. Det är inte klokt, men jag valde frivilligt alltså att för dyra pengar gå omkring i en sjukdomskänsla utan att jag kunde förstå det hela. Så visst blir då hjärnan som de lärde om beroenden säger kapad, och allting blir förvridet när man tanklöst kanske väljer att berusa, eller rättare sagt förgifta sig själv i tron om att man mår bra då.

Man ska lyssna på sin kropp och ta inre oro och ångest på allvar för att kunna ta sig framåt och inte stagnera i ett tillstånd där man inte utvecklas. Man måste respektera sig själv och bli sin egen bästa vän och inte gå med på att gå emot sin egen inre natur eller känsla för att kanske vara på ett sätt som man kanske innerst inne vet inte passar en liksom. Självsnäll det ska man vara, och att slå sig själv i skallen med en flaska och förgifta sin kropp med alkohol är då inte att vara snäll mot sig själv. Tänk att det ska ta så himla många år alltså innan man kan börja fatta en så pass enkel grej liksom.

Ha det gott mina vänner!

Flarran
lör, 2024-11-16 - 17:39

Har inte haft den minsta tanke på alkohol eller drickande av sånt fast det har varit lördag och jag väl inte är helt frisk ännu från förkylning än då jag än en gång började att småfrysa lite alldeles nyss. Tacksamhet ska man ju känna, men i stället när jag började känna mig frisk från förkylningen och inte upplevde mig det minsta jagad av alkoholdjävulen så började jag så smått känna mig likgiltig på något kallt och frånkopplat sätt. Det var en stund ungefär som att, jag skiter väl i världen och hur andra mår, för det har väl inte jag nåt att göra med.

Då för första gången egentligen som ny-nykter kände jag en aning skam. Inte för att jag väl i stort sett supit bort det mesta av livet, för det har jag väl försonats med och förlåtit mig själv för rätt så längesen då jag ju vet att jag till stor del drack på grund av mina psykiska problem. Nej, jag kände inom mig att jag började vandra iväg från skaparen på ett sätt som inte kändes bra för mig. Det är inte lätt att vara själsligt medveten och känna sig vara kopplad till skaparen alla gånger. Så får väl kanske be Herren om lite andlig vägledning så att jag inte blir så självgod att jag blir andligt utarmad.

Herrens vägar äro outgrundliga har man ju hört och får väl försöka att gå emot min inbyggda slöhet och försöka att gå ut på nätet och kolla in någon predikan fast det inte är söndag idag. För man får väl inte gå och bli som de där man har hört om från biblisk tid som blev hjälpta av Gud och hans son Jesus Kristus och sedan inte visade den minsta tacksamhet för att de hade blivit friska. Men nu är jag ju inte religiös i kyrklig bemärkelse så att det stör kanske. Men får väl ändå kanske fokusera lite mer på det andliga då det väl kanske är dags för det. Nej, nu ringde matklockan inom mig också, så det får väl bli en påvärmd färdigrätt i mikron eller kanske en pizza och lite sallad samt en slurk med läsk av något slag tror jag bestämt.

Ha en fin kväll!

Flarran
sön, 2024-11-17 - 01:19

Nu har man sovit några timmar igen och på helt fel tid. Men vem bryr sig alltså. För det spelar då ingen roll när man äter och sover när man inte har något som ligger på eller inte har något som man måste bevisa för någon eller pengar som man måste slita och släpa för att få ihop.

Det är inte gott för mannen att vara allena står det i skriften och inte är det då speciellt gott att vara fast i nån relation heller om den inte är uppbygglig. Det har man då lärt sig med åren utan tvekan. Minns en man som man var lite bekant med som bodde i utkanten av stan i en liten stuga som han själv hade byggt för hand.

På hans tomt stod även en ny liten sommarstuga av typen större friggebod eller nåt sånt. Mannen som det tänkes på nu fick en gång en fråga om varför han hade byggt en sådan liten stuga på sin gård. Tror att han sade ungefär som så att, den som har varit gift med en gnatig käring kan nog säkert detta förstå.

Sedan suckade han väl lite och sade att det inte är lätt att vara människa alla gånger. Har nu bytt ut en LED-lampa i taket här i mitt kök då ju inget är för evigt och det gäller ju även dagens moderna glödlampor i LED-teknik alltså. Känner mig fortfarande lite småförkyld, men det är väl som med allting annat att även detta går över. Hade jag haft en flaska vin eller ett gäng med ölburkar i huset så hade jag nog inte suttit och druckit kranvatten nu liksom.

Tänk, nu fick man ett litet alkoholsug igen fast man varit helnykterist så pass länge, men tankar på berusning det går väl snart över, för allting går över, det är bara en tidsfråga alltså. Så har det då blivit söndag igen alltså. Borde väl kanske ta och lyssna på en predikan sade mig mitt bättre jag medans mitt världsliga tänkande väl inte direkt tycker att det rockar så värst med psalmsång och sånt där halleluja-tjafs som väl verkar rätt så påklistrat och inte sällan har lite ton av hyckleri.

Men vem är väl jag att döma vad andra tänker och tycker, och det står ju i skriften att man inte ska döma på det att man icke skola bliva dömd tror jag att det var. Så börjar tydligen ens hjärna på att mata en med lite knepiga tankar igen. Det var trist att man skulle behöva vakna igen på helt fel tid för hade det varit dagsljus ute så hade man ju kunnat ta sig en liten promenad.

Tar då och skiter helt i sånt då jag alltid blir så suicidal och dystert mörk och tungsint inom mig när det är mörkt och jävligt ute. Skulle en stund som denna då inte direkt kanske bli min egen bästa vän promenerandes i mörkret sade mig en logisk känsla i skrivande stund. Nu är det inte så himla många veckor kvar till Jul detta skottår och då blir man väl förmodligen rätt så sugen på jultidens drycker innehållandes olika mängd procent med alkohol, men det är ju nåt som man inte tål. Sitter nu och rimmar också, och tänker väl så smått på en gammal svängig låt av Eddie Meduza. Tror det måste ha varit låten med lyrik om mera brännvin som spökade och skramlade till i minnesbanken i skallen kan jag tänka.

Kan då inte säga att jag suktar speciellt efter brännvin, för det var då aldrig något som min mage älskade nåt speciellt. Man var väl mera inställd på lite söta viner, likörer och kanske en del sorts starkare starköl. Men skulle jag få för mig att köpa hem diverse drycker från bolaget till jultidens fröjder så att säga, så är man väl med garanti ljusår från att vara alkoholfri inom väl bara nån timme efter att man skruvat korken av nån flaska kan jag tänka.

Nog är tanken lite klarare nu när man varit alkoholfri i över ett helt år. Men vad det ska tjäna till att vara duktig när man ändå inte mår psykiskt bra kan man då fundera över. Nu skulle man väl haft en hundusling att gå ut och gå med för att slippa tänka på sådant som man väl inte borde tänka på, kan man liksom tänka på alltså. Men har ingen ork och energi att sköta om några husdjur. För jag har då fullt upp med att sköta om mig själv vad det nu ska tjäna till, men Herren vill väl att jag ska lära mig något mer kanske, vem vet, kanske är det så liksom...

Ha det gott!

Flarran
sön, 2024-11-17 - 10:46

I denna vår snurriga värld så går allting runt, och det har väl ingen som helst betydelse att jag sitter här och skriver lite strunt. Nu rimmar man igen, och inte har man snattat en tanke från nån annan heller i det gebitet rim och reson. Men som predikaren i bibeln skrivit så är ju inget nytt under solen, inget man i stunden tror sig ha upptäckt är ju unikt. Bara otaliga variationer på sånt som har varit tidigare. Men vad gör väl det om tusen år.

Söndag är det idag och vilodag än en gång och nykter trots knepiga odds det är man även i denna stund vilket man väl får anse vara ett litet under, kanske en liten prestation samt kanske även något att vara tacksam till skaparen för. Det här med meningen med livet är ju större än att bara ta sig från punkt A till punkt B så pass helskinnad som möjligt. Det gäller ju att inte tappa kärleken till skaparen efter vägen så att man helt förlorar sin själ i onödan alltså.

Minns min gamla mor som skrev i en dagbok att hon var glad att det var Jesus som dömde oss människor på den yttersta dagen. Kanske är det som gamle Calle Öst sjöng en gång att Jag är ett nådehjon, fast ordet hjon väl inte klingar Rock n Roll i mina öron. Men nu är det söndag och idag i denna sund är jag då inte inställd på att rocka loss direkt. För har nu siktet inställt på att hitta till en trevlig gudstjänst på nätet så att jag kanske får mig lite andlig kost som väl min själ törstar efter.

Har läst lite i min dagbok på detta eminenta forum som jag nyktert började skriva i den förra hösten då jag i ett svagt ögonblick lovade Gud att vara nykter till mitt sista andetag bara jag fick vara helt frisk till mitt sista andetag. Då jag faktiskt inte är sjukare i huvudet och kroppen än vad jag var för över ett år sedan så kör jag väl nyktert och alkoholfritt vidare även denna dag. Kunde ju dricka upp en liter med handsprit man kvar i ett skåp efter coronatid för att väl kunna tvätta sina skitiga händer vid behov. Men att bete sig på ett sådant tanklöst sätt som att dricka sånt gift är då inte att hedra sin fader och moder tänker jag i stunden.

Nej, nu dricker jag endast ett glas med vanligt kallt kranvatten och funderar på att kanske koka på en kanna med kaffe att ha som kyrkkaffe här i mitt kök efter att kanske ha lyssnat på lite kloka ord förhoppningsvis förmedlat av någon välsignad pastor som väl kanske är dagens röst från Herren liksom. Har just bläddrat lite i min mors gamla dagbok och läst lite om hur hon såg på livet och sin tillvaro och citerar här några av hennes ord: ” Jesus utan din ledning bli allt så fel. Förlåt mig och var ej lessen på mig. Hjälp mig så att jag kan hålla mig lugn och snäll även om jag får vänta länge. Gör mig uthållig och glad. Låt mig känna din närhet. Låt mig i allt vara lugn, glad och tacksam”.

Hade jag haft kraft och energi så skulle jag så klart inte ha suttit här och knappat på ett tangentbord och skrivit en massa tok utan väl kanske tagit mig iväg på cykel in till staden och besökt nån kyrka och lite mer direkt tagit del av ordet som väl du min skapare vill att jag ska omfamna mer i realtid liksom. Men det kommer väl tider då sånt faller sig mer naturligt kan jag tänka. Nu får jag nog för stunden avrunda mitt skrivande och samla ihop mig för att kolla in nån trevlig predikan på nätet i alla fall. För trots att jag känner Herrens närvaro här i mitt kök så har jag ju en hel del att arbeta på förstår jag liksom.

Men nykter och alkoholfri det är jag då och det kunde man väl aldrig tro skulle kunna hålla i sig så pass länge som det har gjort och det är jag då tacksam för. Nu är jag inne på mitt andra glas med vatten och sånt blir man då inte dum i huvudet av och det är då tur det med tanke på hur splittrad jag är i mitt sinne och hur lätt jag som ett får bara vandrar iväg åt helt galet håll när jag inte håller ett andligt fokus på skaparens enfödde son så att säga. Nu knorrade min mage till igen och det är väl kanske dags för en liten kopp med varm mjölkchoklad och några goda limpmackor sade mig en känsla. Så får väl försöka att gå på den känslan och om en liten stund göra mig lite frukost kan man tänka.

Ha en fin dag!

Flarran
sön, 2024-11-17 - 15:35

Man kan fira och festa på många sätt om man går på ren magkänsla. Det behöver inte handla om alkohol heller. Den första snön kom förresten idag vid elvatiden före lunch. Nu har det mesta väl smält bort. Men nu är då vintern officiellt invigd av mig när det gäller min värld här utanför mitt köksfönster. Tog till och med ett par foton med min gamla mobil på snövädret, för har inte haft ork och energi till att öppna kartongen med den nya action-kameran än.

Dagens fest som jag hade idag blev i snurre-sprätt-stil och morotskalas så det stod ut genom öronen. Har ju varit lite snuvig och det nös jag på alldeles nyss. Men tänkte på det här med att fira att trista hösten nu gått över i vinter vilket kändes helt okej. Får väl skaffa vinterskor snart, men det är en annan fråga när det känns för att gå iväg till nån skobutik.

Har alltså festat loss idag på ett lite annorlunda och alternativt sätt för att vara jag. Ingen gräddglass med krossad choklad eller så, utan nåt nyttigare tänktes det på, och som det faktiskt blev. Kom ju på att jag hade närmare ett kilo morötter kvar i kylskåpet som man ju måste ta reda på.

Men hade ingen ork att sätta mig och riva morötter. Men tänkte då på min gamla mormor som brukade säga att morötter var så nyttiga och bra på alla sätt och vis, och att hon alltid brukade koka på sådana och servera till mat när man var på besök hos henne. Hur som helst så skalade jag mina morötter och kokade på en kastrull. Det var rätt många år sedan jag åt kokade morötter sist.

Det var nog precis vad kroppen längtade efter och behövde. För jag kunde inte sluta äta när jag väl hade börjat gå loss på mina goda skivade och kokade morötter. Har nu gått fram och tillbaka till kastrullen ett tag och fyllt på mitt fat och det är så här sett i backspegeln inte klokt alltså att jag helt plötsligt tydligen behövde ett kilo morötter alltså. Det är ibland bara att låta magkänslan få styra.

Hade min gamla mor varit med så hade hon säkert sagt att när jag nu var så förtjust i morötter så var det säker nån vitamin som jag verkligen behövde. Morsan brukade ju ha rätt i sina antaganden om hur det kunde ligga till när det gällde ett frosseri på ovanlig kost som man ibland kunde gå loss på. Har ju inte fått till det här med rejäla matrutiner, men det kommer väl det med. För kunde jag ställa ifrån mig flaskan så att säga, så går det nog att göra mera nymodiga prylar också. Jag brukar ju bara gnälla och gny på min sida, men i skrivande stund är jag faktiskt på rätt så gott humör.

Ha en fortsatt fin dag!

Flarran
sön, 2024-11-17 - 20:40

Folk snackar ibland om antabus, men sånt kan man supa sig igenom om man ger sig fan på det vilket man väl har hört och läst en del om. Detta går fast det kan kosta livet då alkohol och den substans som finns i den psykologiskt motivationshöjande substansen ifråga tillsammans med alkohol kan bli alldeles för mycket för en kropp att hantera om kroppen är nedkörd och svag.

Det är väl anledningen till varför sjukvården i mitt fall valde att till synes lämna mig helt åt mitt eget öde utan nån som helst medicin egentligen. För mina levervärden och även njurvärden var väl inte så lovande direkt. Tror att de inom sånt som exempelvis AA brukar säga att det krävs en tro på en högre makt för att ibland ta sig ur alkoholträsket och att sedan inte välja att krypa ned i det igen.

Har varit nykter och alkoholfri i över ett helt år vilket jag känner vara helt otroligt när jag nu tänker närmare på saken. Men viljan till att inte berusa mig när det känns jobbigt vilket det gör titt som tätt är då inte så värst stor. Motivation till att vara nykter är väl inte heller stor så att den stör. För jag har ju inte bara ett litet alkoholsug att brottas med då och då. För i mitt fall så handlar det även om att försöka hålla livsgnistan vid liv vilket tar en hel del kraft och energi.

Men jag har ju klarat av värre saker än att gå emot min känsla till att vilja berusa mig. För livet man har fått att tampas med har väl inte bjudit på så värst många ljuspunkter om man ska vara helt ärlig. För när jag är glad en stund så svänger det sedan snabbt till mörker och uppgivenhet och då ser jag egentligen ingen anledning att kämpa på alls. Men då tänker jag rätt ofta på min gamla mor och hur hon hade det, och tänker att kunde hon ta sig nykter genom livet med sina psykiska problem utan att ge upp så vore det väl uselt om jag skulle vara sämre så att säga. Men vissa stunder är det inte lätt.

Tro kan försätta berg har man väl hört och när ens tro har blivit till en övertygelse och skaparen och hans son är mer än bara en samling med fina ord i en skrift. Då förstår man att man väl är mer än korkad om man sviker ett nykterhetslöfte man i en svag stund givit till skaparen. Kanske känns det väl inte direkt som en frihet att inte känna sig kunna dricka sprit som man väl stundtals känner behov av att göra. Hade det varit för ett år sedan och nån månad till så hade man nu inte suttit och skrivit en massa tok som väl ingen borde läsa då det väl inte ger så värst mycket energi och kampvilja har jag tänkt liksom.

Men jag biter ihop och tar allt ett steg i taget och i morgon är en annan dag. Min känsla och sinnet är nog lite grann som vädret det svänger rätt så fort mest hela tiden. Då får man alltså sätta sig över hur man i stunden mår alltså. Fast nog har jag tröttnat för längesen på att vara duktig och alkoholfri då det inte känns som att det ger så värst mycket. Folk snackar om hur bra dom mår i sin nykterhet.

Kanske skulle man lägga sig på knä och be till den högste om att få känna på så sätt att man var förnöjsam och lycklig med tillvaron. Men min tro på underverk som dystymiker är väl inte så stark. Så skulle jag inte bli positivt besvarad på den punkten om att få må skapligt bra så skulle man väl tröttna och snart finna sig själv tillsammans med en flaska i alkoholdimman. Men just nu så får det väl gå en stund till, för nykter och alkoholfri det är jag då och i övrigt känns allt lika underbart som det har gjort sedan jag hittade hit till detta eminenta forum.

Ha det gott!