@vår2022 @danisa Asså ni behöver Goodiebox - det hör jag det 😂😂😂 Faktum är att mina kostnader gått ner eftersom jag får boxen en gång i månaden. KASTANJEVATTEN 🙄👱🏾‍♀️Jo det minns man ju 😂. Jag fick i min box en self tanning drops som jag mixar med lite vanlig ACO ansiktsolja så får man lite färg.

Håret mina vänner.. där går det stålar för det har jag mycket av och mycket tack vare BRA produkter 🥰 så det fortsätter jag med ... Olaplex & GK - det är fina grejer det 🥰 Tack vare min Goodiebox kan jag dricka Gin ... jag menar lukta Gin 😂😂😂

Njut av ritten Danisa - jag sitter är i mina blå operationskläder och avundas dig så jag gnisslar lite tänder. Hästtjejen i mig storgråter.

Ha en skön kväll ❤️

@Carisie
🤣🤣🤣 Du är för härlig. Fortsätt lukta Gin du... Ridturen blev lyckad trots lite duggregn. Har inte ridit på 2 år så vi får se om jag går som en gammal gumma. Vi red ute i skogen och jag kunde släppa allt och bara vara där i stunden.
Hoppas du snart kam få en ridtur. Grannen har hästarna på bete på fäboden hela sommaren och hon har lovat jag får rida varje dag om jag vill. Så nu ska jag igång igen. (Ooops det kanske blir ett nytt beroende😉)
Tack och lov att det är ett nyttigt ett.
Ha en bra kväll så hörs vi säkert framöver

Halloj vårfru 🧚🏻‍♀️ Har du inte varit lite tyst nu? Jag såg nyss ett klipp på insta med koppartejp och sniglar 🐌 Det var rätt kul! Sniglarna kommit på tejpen och liksom försökte sträcka sig mot salladsbladet men backade sedan. Då tänkte jag på dig och undrade hur det går för dig? Stor kram ❤️

Halloj @Carisie! Det är bråda och långa dagar på jobbet för vårfrun och inte så mycket tid för forumet. Ska iväg på en miniresa to-mån med mitt syskon och våra familjer. Det ska bli ett kul äventyr och fint att få hänga lite med varandra. Jag vill gärna ha städat innan jag åker men tiden är knapp just nu så tar lite varje dag innan torsdag. Gräsmattan tar jag imorgon och så måste jag gå på snigeljakt också! Så det kan bli lite mindre aktivitet från mig några dagar😁.

Fint ändå att du bryr dig❤️ kram❤️

@vår2022 Alltså man har ju ett liv utanför forumet också 😇 Har bara varit lite mer om mig och kring mig sedan i söndags. Fick en släng av behov att veta att du mår bra. Nu känner jag mig trygg igen 🥰 Trodde verkligen inte att du kört i diket utan misstänkte att du hade fullt upp. Njut. Vi hörs när du kommer tillbaka eller så. Stor kram ❤️🩵

Läste något intressant om att när man slutat dricka alkohol kan det kännas som att man kommer ur en slags sekt. Man kan lätt få en känsla av främlingskap eller distans och som att man bevittna en annan slags kultur och annat sätt att leva, där de sociala normerna och förväntningarna är annorlunda. Den kultur man tidigare själv ingick i och inte reflekterade över. Ett normalt tillstånd. När man blir nykter får man en förändrad uppfattning och skarpare insikt i hur alkohol påverkar oss i tal, beteende och interaktion. Att se andra berusade kan väcka känslor av oro, irritation och avsky. Känslorna kan förstärkas av att man själv har tidigare erfarenheter av alkoholproblem eller att man är mån om sig egna nykterhet. Som nykter har man ett annat fokus och värdesätter klarhet och närvaro mer än de som dricker. Man ifrågasätter alkoholens roll i sociala situationer och ser på alkoholens effekter med andra ögon. Att alkohol är det sociala kittet som gör att vi vill umgås. Gamla familjemönster eller andra relationsmönster sitter inte bara i alkoholen, det kan också förstärkas när människor är alkoholpåverkade.

Så det är en del i processen att anpassa sig till en ny livsstil, utan alkohol och även att kunna vara i den andra ”kulturen” där det dricks. Det kan vara en jobbig process så klart att starta en ny livsstil. Men att vara nykter och nyfiken på sin omgivning och på sig själv kan också leda till nya insikter och perspektiv, ny självkännedom och ett nytt och mycket rikare liv. Att må bra psykiskt och fysiskt är det viktigaste för att må bra och det är inget som alkohol kan hjälpa till med, tvärtom det urholkar och tär ner dig allt mer.

Så spola kröken! Låt processen ta den tid det tar och lita på den. Var nyfiken så kommer ditt liv att berikas av alla nya nyktra insikter. Jag är så tacksam för min insikt och mitt nyktra och rika liv! Kram på er!❤️

@vår2022 Och den första nyktra fasen kan också liknas lite vid att komma in i en sekt. Man får så många svar på sina frågor - man blir nästan lite nykär över att ha snubblat på Sanningen. Om man är lagd åt det extroverta hållet börjar man kanske predika om sanningen också - för alla som vill höra, och de som inte alls vill höra. Den första nyktra fasen är amazing, men den klingar också av tack och lov.

Jag lyssnade på rådet att inte ”predika” i tid och otid. Om någon frågade så svarade jag, annars höll jag tyst. ”Nej tack” funkar utmärkt i många lägen. Jag stör mig inte jättemycket på att folk blir onyktra, jag studerar dem mest fascinerat. Som ett socialt experiment. Helt medveten om att jag alltid var värst back the days. Och jag är numer kvällstrött, så jag avviker vid 23-tiden allra senast. Och är det en tråkig fest kan jag avvika ännu tidigare, eller avstå helt.

En rolig fest är en rolig fest, med eller utan alkohol i glaset. Rolig för mig är många skratt, mycket prat om högt och lågt, god mat, kanske roliga lekar, en bra blandning av gäster, att folk bjuder på sig själva osv.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Att predika har som tur är aldrig varit min grej, det är mest här inne som jag diskuterar alkohol, iof får min man höra en hel del om mina tankar samt några vänner som är intresserade och frågar😁. Jag minns mest att jag blev så upplyft av den oerhörda lättnaden och friheten från alkoholångesten i början. En slags eufori. Att slippa planera och tänka på när, var och hur jag skulle få i mig vin. Den upplyftande känslan bär jag med mig fortfarande, en tacksamhet för att vara där jag är idag. Att vara nykter har också inneburit att jag utvecklats i min självkännedom och i att kunna identifiera mina triggers, förstå dem och hantera dem. Jag är också tacksam för att jag inte behöver vara i sammanhang där det dricks friskt och inträffar det så går jag också ifrån i tid. Jag är också tacksam för att det inte är fylla i min närmaste familj när vi ses, det skulle komma mig för nära, väcka obehag och beröra mig.

Det är också roligare att gå på fest som nykter, utan suddiga filter och med en helt annan närvaro. För att inte tala om att vakna nykter och fräsch och ångestfri!

Ha en fin fredag! Kram❤️

Det är så bra det du skriver @vår2022 och jag tror man också behöver tänka på att olika processer tar olika lång tid. Jag har tänkt det senaste att det måste vara något fel på mig som nu efter snart tre år av nykterhet fortfarande inte är färdig med processen kring när andra dricker men med din text kommer jag lite närmare min egen sanning och @Andrahalvlek kompletterar den så bra. Jag har dessvärre inte lyxen att ha en släkt som dricker inget eller lagom utan tvärtom mycket och till exakt varje tillfälle, spelar ingen roll om det är dop eller barnkalas och det är det som är min svårighet i denna process. Vänner och AW och andra fester med glädje där jag slipper se tragedin bakom alkoholen har jag absolut inget emot, det kan vara jätteroligt men mitt dilemma är att jag behöver hantera att gå emot en hel släkts sätt att se på det, jag har brutit med några, men jag kan inte bryta med alla utan jag behöver komma på hur jag ska kunna hantera det känslomässigt utan att gå sönder varje gång vi ses, det är en mycket svår nöt att knäcka! Blandningen av att jag ser mig själv i dom som blir fullast och obehaget från barndomen när mina föräldrar var fulla gör att det blir så ångestladdat att jag den senaste tiden hamnat i total panik och känt ”jag behöver svepa flaskan med sprit för att klara detta” jag förstår ju då att min kropp och hjärna är i total fight or flight läge och att detta inte är bra för mig och det är detta jag behöver förstå hur jag ska göra i framtiden för att klara av, mina närmsta mostrar och kusiner som jag förut haft otroligt nära kontakt med och gjort allt ihop med, semestrar m.m. bor långt bort och där blir det alltid sova över några dagar, så har vi alltid gjort, hur löser jag det när jag inte orkar se dem dricka hela dagarna för det är så vi alltid gjort? Det handlar inte bara om mig utan mina döttrar och min man tycker ju detta är jättekul varje gång vi ses, jag kan ju knappast åka egen bil och hem själv? Det känns som jag exkluderar mig själv, blir en utanför känsla utan dess like så jag behöver kanske bara lära mig stå ut men jag har försökt i snart tre år som nykter och det går inte så bra utan har blivit värre och värre ju mer jag lärt känna mig själv. Kram till er och tack för att ni finns och är så kloka och hjälpsamma ❤️🙏

@Himmelellerhelvette Jag förstår verkligen att det kan kännas jobbigt för dig när din släkt dricker och du inte kan gå därifrån, då ni sover över och är en lång väg hemifrån. Att det kommer för nära, berör och triggar. En fråga är om dina döttrar verkligen tycker att det är kul när fyllan slår i? De ser ju förvandlingen i personerna om de nu inte dricker själva? Tänker att om det är dina mostrar så känner de väl till hur det gått/är för din mamma och även hur det var för dig i din barndom? Tänker att om du skulle kunna prata med dem om att drickande ger dig obehag, triggar ditt trauma? Även prata med din man om det. Att du berättar ärligt om hur det får dig att må när det dricks och fråga dem om hur ni skulle kunna komma fram till ett bra sätt att umgås där du också mår bra. Det kanske inte riktigt förstår hur du mår. Kanske ett bra tillfälle att verkligen få berätta om hur du mår och hur du kämpar på med din mamma, hur traumat satt sig i dig och att du behöver deras stöd och förståelse. En slags bearbetning med din närmaste släkt, även de är ju inblandade på ett sätt som systrar till din mamma. Vad tror du om det?

@Himmelellerhelvette Ett tips om man har kompisar som brukar dricka mycket är att föreslå andra aktiviteter så att själva drickandet får mindre fokus.

Föreslå brunch, promenad, lasergame, gokart, bowling, minigolf eller något liknande som gör att fokus flyttas från själva drickandet. Dock inte applicerbart på släktsammankomster kanske 🤔 Ibland bestämmer vi dock att alla familjer ska ha med sig en lek, som passar för barn och vuxna. Då bryter man drickandet med lite aktivitet. Vi spelar ofta kubb också, och har musik-quiz.

Sen tycker jag att du ska prata med din släkt. Inte just på festen utan i andra sammanhang då alla är nyktra. Berätta att du mår dåligt av att se dem dricka, eftersom du själv valt att sluta dricka helt. Berätta att du behöver avvika, ta en promenad eller gå och lägga dig, om du tycker att det blir för stojigt. Kanske kan ert snack leda till att de dricker mindre, kanske inte. Kanske är någon beredd att gå i dina fotsteg och behöver hjälp av dig, kanske inte.

Jag tror att en stor del av ditt skav beror på att du inte vågar tala klarspråk. Vad är det värsta som kan hända? Att du blir utskälld? Att ni inte är välkomna längre? Oavsett tror jag att du måste berätta hur du känner. Tala klarspråk under lugna former.

Kram 🐘

@vår2022 God morgon Vårfru. Det blev en lång kväll och en kort natt för mig och nu har jag och min "spola kröken-tischa" kommit en bra bit mot fastlandet. Inte ett hår har krökts på våra huvuden (heller) 😉.

Ja du har gjort en pricksäker reflektion som vanligt men även att sluta dricka och sluta sig till nyktra medmänniskor kan kännas lite sektlikt. Bryta gamla mönster och att reflektera över processerna är något som kräver tid, intresse och förståelse och kanske bidrar till att det är lättare att hitta på anledningar att stanna kvar? Normaliseringsprocessen är ju ett känt begrepp gällande misshandel tex men här har vi misshandlat oss själva i åratal. Tänker på @Flarran som brukar skriva "slår dig själv i huvudet med en flaska" vilket väldigt väl beskriver misshandeln.
🩵

Mina mostrar och jag har egentligen mer en nära relation så länge alla lägger locket på och inte pratar om det där obehagliga ”Nu ska vi ha roligt! Inte prata om gamla tråkigheter!” Så tyvärr har jag ingenting att hämta där, dom tycker inte att dom har problem med alkohol eftersom dom inte är som mamma. Okunskap och negligering. Mina döttrar dricker också, den ena älskar fest och dricker gärna på med de som dricker mest, min man likaså, andra dottern tar det lugnare men hon har också åldern precis inne och lite ovan att få dricka med släkten. Dom är ju uppväxta med att detta är kul och det tyckte ju jag med så det är svårt att försöka ändra ett för alla vinnande koncept förutom för mig som tog det några steg längre och blev beroende på riktigt. Jag tyckte ju att det var guld värt att ha en sådan släkt där ingenting var skamligt, alla tog en öl redan till lunch och för dom var det allt runtomkring och umgänget medan för mig var det den efterlängtade återställaren (om jag inte redan hade smugit i mig ett par öl innan)
Jag vet inte hur jag ska ta mig runt detta, @Andrahalvlek vi har massa aktiviteter också men det som är jobbigt är att alla vill ha alkohol till alla aktiviteter, egentligen är det väl mest riktig fylla först fram mot kvällen och natten men det är just min dröm om att vi skulle kunna göra alla dessa aktiviteter utan att alla ska dricka, att dom skulle kunna vänta till kvällen. Men jag kan inte ändra alla andra, jag måste lyckas ändra mig själv och det vill jag gärna få tips om verktyg till. Kram fina ni❤️

@Himmelellerhelvette Jag tänker inte att du ska förändra andra. Jag tänker att du ska stå upp för din åsikt. Du har rätt till dina känslor. Men gör det inte på fest, gör det hellre på tu man hand med mostrarna, när tiden känns rätt. Bara genom att säga hur du upplever festandet så står du upp för den lilla flickan inombords, och då kan skavet lätta.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Kanske dags att spräcka elefanten i rummet? Att ta upp och tala om det i små steg, lite i taget då ni inte pratar om det alls. Att tex säga att det kommer många minnen hos dig som känns jobbiga och som inte vill gå bort, att du skulle behöva prata om det för att du ska må bättre. Det är svårt att anpassa sig till något när det skapar så obehagliga känslor. Om ni skulle kunna prata om allt som hänt istället så kan det kännas bättre istället för att låtsas om som det inte finns och ”ha roligt istället”. Så klart är du den som drabbats mest då det handlar om din mamma och pappa, men ni är ändå släkt och det är svårt att lägga locket på ett trauma, det riskerar att sprängas till slut och påverkar alla. Kanske ska du börja med att berätta om allt för din familj och hur det känns och är för dig. Det blir annars risk för att du upprepar din barndom, tittar på, är tyst och kör över dig själv och mår dåligt. Vad tror du om det?